Nyhetsarkiv

”Nyttigt att lära sig hälsovårdscentralernas verksamhet”

I Finland ingår en nio månader lång tjänstgöring inom primärvården i specialistläkarutbildningen.

Finlands läkarförbund ser inga större problem med själva tjänstgöringen, men sex månader kunde räcka, säger ord­förande Marjo Parkkila-Harju.

Frågan kring randning i primärvården under ST-tjänstgöringen har diskuterats i Sverige i samband med Göran Stiernstedts effektivitetsutredning och lyftes upp i en artikel Sjukhusläkaren nummer 2–2016.

Läs mer: Ska ST-läkare tvingas randa inom primärvården?

–  Så klart finns det de inom vissa specialiteter som tycker det är onödigt att randa nio månader inom primärvåden och bara skulle vill ägna sig åt sin egen specialitet. Men det är nyttigt att lära sig hälsovårdscentralernas verksamhet. Det kan vara så att verksamhetslogiken i primärvården är en annan och det kan vara bra för specialisterna att känna till de utmaningar som finns i primärvården, säger Marjo Parkkila-Harju.

Har de inte lärt sig det tidigare under läkarutbildningen?

– Nej, inte nödvändigtvis. Vi har naturligtvis en introduktion till hälsosektorn, och de kan ha arbetat i primärvården på somrarna. Men den som vet att den vill bli kirurg söker sig naturligtvis hellre till sjukhusen och om vi inte hade de här nio månaderna kunde de gå direkt till sjukhuset utan att ha arbetat inom primärvården.

Tjänstgöringen ska göras på en hälsovårdscentral som godkänts av universitetet, men kan ske i princip var som helst i landet. Tidigare var tjänst­göringen endast sex månader, men förlängdes år 2003 till nio månader. En lösning som egentligen främst drevs fram politiskt för att råda bot på den då skriande läkarbristen inom primärvården.

– Den lösningen var vi inte så förtjusta i, eftersom det var en arbetskraftspolitisk lösning och inte till för att förbättra utbildningen.

Läs mer: Randa eller inte inom primärvården – så här gör man i Norge och Danmark

2003 infördes också en regel om att 50 procent av den övriga tjänstgöringen på sjukhus skulle ske på ett universitetssjukhus och 50 procent på ett centralsjukhus. Just nu pågår också arbete med en reform kring specialistläkarutbildningen. Där är tjänstgöringen i primärvården ingen stor fråga för läkarförbundets del, säger Marjo Parkkila-Harju.

– Det finns många andra viktigare saker. Det gäller hela utbildningens omfattning och kvalitet, om den ska ske på universitetssjukhus eller centralsjukhus eller i privat sektor.

Det viktigaste är att säkerställa utbildningens kvalitet.

– I det här skedet handlar specialiseringen om att du ska arbeta en viss mängd tid och sedan avlägga prov. Vi vill att specialiseringen ska handla om innehåll och vad man lär sig och att det ska finnas en fortlöpande utvärdering av kunskaperna.

Det är också viktigt att hitta läkare som vill specialisera sig inom bristområden. Läkarförbundet har lanserat ett test på sin webbsida för att ge läkarstudenter tips om specialiteter de kanske inte visste att de kan vara intresserade av. I Finland råder bland annat brist på psykiatriker, specialister inom rehabiliteringsmedicin, lungsjukdomar och reumatologi. Att komma åt den snedfördelningen är också en viktig sak för Läkarförbundet.

– Det är viktigt att komma åt de mekanismer som gör att så få söker sig till vissa specialiteter. Det är viktigt att ge sökande kunskaper om alla specialiteter och göra det lockande att söka till de specialiteter som det råder brist på, säger Marjo Parkkila-Harju.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera