Akutmottagningarna vid Hallands sjukhus i Halmstad och i Varberg hör till dem som IVO kritiserade i sin senaste tillsyn. Men även om trycket ökar också här, har ett nytt sätt att jobba i team lett till bättre kontroll och mindre stress i arbetsmiljön vid akutmottagningen i Varberg, tycker akutläkare Greta Lanängen.

• 27 juni 2018
• 0
• AV: Ebba Blume

Greta Lanängen, specialistläkare i akutsjukvård, synar förteckningen över olika namn på datorskärmen vid akutmottagningen i Varberg. I dag är hon ledningsläkare, vilket innebär att hon tillsammans med ledningssjuksköterska koordinerar arbetet på akutmottagningen för att anpassa resurserna till patientflödet. Tillsammans delar de upp vårdpersonal i olika team, som ska ha fokus på ett visst antal patienter som kommer in på akutmottagningen den dagen.
Detta nya arbetssätt, som akutklinikens personal kom på och har börjat tillämpa i år, gör enligt Greta Lanängen en avsevärd skillnad.
– Det kanske inte påverkar väntetid och patientflöde, men ger bättre arbetsmiljö, säger hon.

Arbetssättet innebär att man som akutläkare inte behöver ha överblick över alla 40-50 patienter som befinner sig på akutmottagningen, utan koncentrerar sig på 10-15 av dem.

I stället är det ledningsläkare som har översikt över samtliga patienter på akuten och ser till att de olika teamen får en jämn arbetsbelastning.
– Även om det faktum att patienterna ännu inte har hunnit träffa läkare är oförändrat, har man en bättre överblick över dem. För mig innebär det mindre stress, säger Greta Lanängen och resonerar en stund med traigesjuksköterska Mattias Steffensen, som rådfrågar om en patient som nya kommit in till akuten.

Den halländska vården brukar i regel få idel beröm i olika rankningar och jämförelser över vård och väntetider i landet och placerar sig i topp när det gäller exempelvis cancersjukvård, stroke och psykiatri.
Men i IVO:s tillsyn av landets akutmottagningar förra året hör Hallands sjukhus i Varberg och Halmstad dock till dem myndigheten riktar kritik mot.
Det förekommer att patienter vårdas länge på akutmottagningen i väntan på vårdplats, enligt IVO, som även påpekar att det särskilt innebär en risk för de patienter som väntar på transport till annat sjukhus.

– Vi har ett högt söktryck året om, konstaterar Jonas Hultgren, verksamhetschef akutkliniken, Hallands sjukhus.
Något som han tror beror på fler inflyttade i regionen i kombination med en åldrande befolkning och en ökad vårdkonsumtion.

Och väntetiden kan bli lång för patienter som ska transporteras mellan sjukhusen, medger Jonas Hultgren. Patienter transporteras inte mellan regionens båda akutmottagningar. Däremot transporteras de till det andra sjukhuset om det är där det finns vårdplatser, eller om patienten behöver komma till en särskild klinik där.

– Men patienterna övervakas och kontrolleras i väntan på transport. Och patienter som ligger i två dygn på akutmottagningen, det har vi inte, uppger Jonas Hultgren.

För ett par veckor sedan fick Hallands sjukhus akutmottagningar i Varberg och Halmstad en ny beläggningsrutin som satt upp ett klart mål för hur länge patienten ska ligga på akuten. I det står att patienten bör komma upp till avdelning inom två timmar, ett mål som Jonas Hultgren tror kan motverka att patienter blir liggande för länge på akutmottagningen.

Klarar ni att leva upp till det målet i praktiken?
– Jag tror att vi kan hålla det om vi sätter fokus på det. Vi har tidigare inte satt upp ett sådant måltal, säger Jonas Hultgren.

Hur länge patienten i dagsläget blir liggande på akuten i väntan på vårdplats finns ingen tillförlitlig uppgift om. Den akutliggare som man använder för att få statistik kräver nämligen att någon trycker på en knapp så snart en patient är färdigbehandlad. Det bygger på att Jonas Hultgren måste trycka på denna knapp för varje gång, så ingen säker statistik finns över detta, konstaterar han själv.

Med fler akutläkare behöver vi inte bolla patienter mellan olika kliniker. Greta Lanängen, akutläkare, Hallands sjukhus, Varberg.

Att mottagningen i Varberg numera är bemannad med både specialistläkare och ST-läkare i akutsjukvård gör också att man numera arbetar mindre klinikbundet, enligt Greta Lanängen.

– När vi var färre akutläkare jobbade vi mer klinikbundet, till exempel bara på medicinsidan. Det var skönt sen när vi blev fler akutläkare så att vi inte behövde bolla patienter mellan olika kliniker. Och patienten kan ju ha fler sjukdomar samtidigt, konstaterar hon.

En äldre patient som svimmar hemma av oklar anledning och slår i huvudet kan ju både har ett huvudtrauma, som ska handläggas av kirurgläkare, medan svimningen ska handläggas av medicinläkare. Då måste patienten först vänta på att bli bedömd av en medicinläkare för svimning, sedan ska huvudet bedömas av kirurgläkare och patienten måste vänta ytterligare.

– Men för oss akutläkare spelar det däremot ingen roll vilken del av kroppen det rör sig om, säger hon.

Jag har en vision om att vi redan på akuten ska kunna bedöma patienten, i stället för att placera patienter i fack av specialiteter. Jonas Hultgren, verksamhetschef, akutkliniken, Hallands sjukhus.

Akutläkare ska alltså kunna handlägga patienten oavsett vilken klinik det som patienten lider av tillhör och Jonas Hultgren vill lyfta akutläkarspecialiteten ännu mer i akutmottagningens arbetssätt. Han tycker exempelvis att de kan bli ännu mer delaktiga även vid triageringen.

– Jag har en vision om att vi redan på akuten ska kunna bedöma patienten, i stället för att placera patienter i fack av specialiteter, som kirurg eller medicin. I själva verket är det inte så stor skillnad i vad man tar hand om, och då kan man ta hand om en akut sjuk patient mer förutsättningslöst, säger han.