• 02 juli 2014
• 0
• AV: Helene Thornblad

Redan den 9 april när Ineras styrelse beslutade om regelverket aviserades att det snart ska gå ut på remiss igen.

Förra remissomgången resulterade i tung kritik från flera landsting. Flera remissvar berörde menprövningen, det vill säga bedömningen av vilken information som ska undantas från att läggas ut på nätet ”om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarlig men om uppgiften röjs”.

Andra synpunkter berörde exempelvis utlämnande av osignerad information, ombuds rätt att ta del av journalinformation och tillgång till journaler för minderåriga och beslutsoförmögna.

Inte OK med ombud

Det regelverk som antogs i april innebär att flera av reglerna gjorts valbara för landstingen. Men nu är det alltså dags att ”hitta en nationell agenda” enligt Johan Assarsson. Spretigheten ska bort, det är inte bra om Journal på nätet får olika utformning i varje landsting, underströk han. Han gav även några fingervisningar om hur det nya regelverket kan komma att se ut.

– Datainspektionen har sagt att det inte är OK att ombud får ta del av annans journal. Vi tror även att vi ska ha samma ingång till journal på nätet som för den Nationella patientöversikten, men med ett separat spår för patienten och ett spår för vårdgivare.

Redan till hösten startar arbetet med ett ”Regelverk 2.0”, och då med större inflytande från läkarprofessionen i beslutsprocessen, sa Johan Assarsson.

Välinformerad patient

Fredrik Sjöö, sektionschef för intermedicin på Capio S:t Göran, berättade om det lokala pilotprojektet för journal på nätet, som Sjukhusläkaren tidigare skrivit om.

– Ökad patientmedverkan ger bättre följsamhet till ordinationer och en bättre vård. Det kräver en välinformerad patient, och en del av interaktionen är att se journalen, sa han.

– Men det ska inte stanna vid journal på nätet, det finns många andra tjänster – som att fylla i formulär via datorn, själv boka tider och så vidare. Det gör att tiden hos doktorn kan utnyttjas bättre.

Användarvänligheten viktig

Fredrik Sjöö betonade att användarvänligheten för patienten varit viktigt i pilotprojektet på S:t Göran.

– Det patienterna får tillgång till är strukturerad journalinformation, presenterad i kronologisk ordning. Och det vi har fått tillbaka från patienterna visar att de också upplever fördelarna med struktur och användarvänlighet. Det finns skäl till att Skatteverket skickar ut en pedagogisk broschyr ”Dags att deklarera” och inte en lista på alla skatteregler.

Hela journalen läggs inte ut i piloten på S:t Göran, utan i huvudsak de delar där det förekommit patientinteraktion – mottagnings-, telefon-, inskrivnings- och slutanteckningar. Journal på nätet ska byggas ut stegvis, med sikte på att hela sjukhuset ska vara med på tåget efter årsskiftet.

”För lite samverkan och för fort”

Filippa Nyberg, vd på Läkaresällskapet, var chefläkare på Akademiska sjukhuset när Journal på nätet infördes där.

– Patienter har självklart rätt till viktiga data om sin egen sjukdom. Men införandet var som så ofta när det gäller nya system alldeles för lite grundat i samverkan och det gick lite för fort. Men patienter är inte så intresserade av de textmassor vi producerar om och om igen, de vill ha provsvar och veta ”vad vi sa sist” vid läkarbesöket. Det är som med internetbanker, det behövs ett interface anpassat för kunden.

Filippa Nyberg berörde etiska aspekter av Journal på nätet. Trots kort remisstid har några av Läkaresällskapets sektioner lämnat in remissvar:

– De etiska aspekterna berör främst integritet och autonomi. Det gäller barn inom psykiatrisk vård och barn i splittrade familjer, oro för att journalinformation ska användas i vårdnadstvister. Andra frågor rör aborter och veneriska sjukdomar, där det är etiskt problematiskt om information kommer i orätta händer. Sedan har vi också frågorna om integritet i förhållande till försäkringsbolag.

Gynnar resursstarka?

Sjukhusläkarnas vice ordförande Bengt von Zur-Mühlen frågade om det inte finns en risk för att utvecklingen av journal på nätet bidrar till en ojämlik vård.

– Finns det inte en risk att det gynnar de redan resursstarka och missgynnar äldre, invandrare och dem som saknar dator? Dem som av integritetsskäl inte vill ha journal på nätet?

Filippa Nyberg svarade att journal på nätet aldrig får bli ett tvång. Sjukvården måste kunna ge information till alla, ”ha kvar bankkontor för dem som inte vill ha internetbank”.

Även Johan Assarsson underströk att varje individ måste få bestämma själv.

– Informationen ska anpassas specifikt efter individen och möjligheten att avstå från journal på nätet är också viktig.

Nya arbetssätt

Per Jameson (M), landstingsstyrelsen i Östergötland, frågade hur ökad insyn från patienterna förändrar sjukvårdens arbetssätt och mötet mellan patienten och sjukvården.

Fredrik Sjöö höll med om att arbetssättet i sjukvården kommer att förändras, men just därför behöver införandet ske stegvis. På S:t Göran har man bara tagit det allra första steget.

– Det vore ju trist om det enda man kunde göra på internetbanken var att se sitt saldo. Jag tror att det blir mycket mer interaktion mellan vården och patienten som kan ske vid vilken tid som helst, från båda håll.

Strukturerad dokumentation

Filippa Nyberg hoppades att journal på nätet ska öppna för att ”ta tag i dokumentationen i all sin ofullkomlighet”.

– Det är vällovligt i sig om vi blir tvungna att strukturera upp vår egen dokumentation.

Johan Assarsson betonade att det kanske inte går att gå sakta fram och ta ett steg i taget:

– Jag tror att det kommer att rassla på. Journal på nätet finns redan i Uppsala, Skåne och delvis i Stockholm och flera landsting är på gång. Därför brådskar det för oss att få ihop regelverket tillsammans med professionen. Och då kan vi inte ha olika regelverk i olika delar av landet.

Integritet och eftertanke

Kenneth Lindahl i Sjukhusläkarnas styrelse argumenterade för att journalerna inte ska öppnas mot internet förrän patienten själv begär det, och legitimerar sig på en vårdenhet.

– Vi behöver genomföra journal på nätet med eftertanke. Det behövs både för att skydda dem som kan hotas av våld i hemmet och i förhållande till försäkringsbolagen. Vi ser hur det gick med belastningsregistret – i dag är det vanligt att arbetsgivare begär utdrag. Kommer försäkringsbolagen att begära ut patientjournaler?

Johan Assarsson underströk att integritetsfrågorna är viktiga.

– Jag är inte den som ska advokera för att det ska gå snabbt, och lagstiftningen hänger inte med. Men det finns ett tryck från landstingen som ligger i startgroparna för att införa journal på nätet.