Som en giftfabrik för miljön. Så beskrivs läkemedelsutvecklingen av Bror Jonzon, ämnesområdesansvarig vid Läkemedelsverket. Nu har ett kunskapscentrum inrättats för att komma åt problemet. Men Bror Jonzon efterlyser även påtryckning från professionen för att bromsa medicinernas miljöpåverkan. Och det går, enligt konsult Tove Ahlström. På KU minskade en läkargrupp förskrivning av två miljöfarliga läkemedelssubstanser med 40 procent på två år.

• 04 juli 2018
• 0
• AV: Ebba Blume

Den önskade effekten- att läkemedlen ska vara svåra för kroppen att bryta ned- har också baksidan att de även är svårnedbrytbara för miljön. Ett seminarium arrangerat av Sjukhusläkarna i Almedalen samlade representanter från apotek, Läkemedelsverket och sjuvårdsprofession för att resonera kring hur läkemedlens skadliga inverkan på miljön kan stävjas.

Att genom frivilliga enkätsvar försöka få transparent information från tillverkarna själva visade sig vara ganska fruktlöst, konstaterar Hanna Flygar, miljöchef vid Apoteket Hjärtat.

Apoteket, som numera möter en allt mer miljömedveten kund, som vill veta var läkemedlen tillverkas och om de är miljövänliga, skickade först ut enkäter till läkemedelsbolagen av receptfria läkemedel inom värkkategorin, där man helt sonika ställde frågor om hur företagen tillverkade sina mediciner, om företagets hållbarhetsarbete och miljöhänsyn i tillverkningsprocessen. Något som knappast gav så mycket respons.

– Men vi hade överskattat läkemedelsbolagens transparens. Och vi tvingades inse att även de mest ambitiösa ändå inte kunde svara på dessa frågor fullt ut, därför att de inte hade den kollen i sin leverantörskedja, konstaterar Hanna Flygar.

I väntan på en lagstiftning i frågan i GMP (lagstiftningen som styr läkemedelstillverkningen) som man i Sverige försökte få till stånd redan för något decennium sedan, utvecklade apoteket då fyra egna kriterier för att lyfta de företag som redan nu gör ett stort jobb vad gäller hållbarhet och miljö, för att på så vis kunna miljömärka icke receptbelagda läkemedel.

Vi hade överskattat läkemedelsbolagens transparens. Och vi tvingades inse att även de mest ambitiösa ändå inte kunde svara på dessa frågor fullt ut, därför att de inte hade den koll i sin leverantörskedja. Hanna Flygar, miljöchef Apoteket Hjärtat. 

Ett arbete som mycket väl kan sprida sig till andra apotek, tror Robert Svanström, chefsfarmaceut, Svensk Apoteksförening. Men att börja miljömärka även receptbelagda läkemedel är knepigare, konstaterar han, eftersom apoteken har en skyldighet att tillhandahålla och expediera de läkemedel som förskrivs av läkare.

Även på myndighetsnivå pågår ett arbete för att minska läkemedelspåverkan på miljön. Tidigare i år inrättades ett kunskapscenter för läkemedel och miljö på Läkemedelsverket, berättar Bror Jonzon, ämnesområdesansvarig inom farmakoterapi, Läkemedelsverket.
– Det har vi önskat länge, säger han.

Hela läkemedelsutvecklingen är egentligen en giftfabrik. Bror Jonzon, ämnesområdesansvarig inom farmakoterapi, Läkemedelsverket. 

Tanken är att vid detta center skapa en databas för just miljödata kring nya läkemedel och minska miljöpåverkan vid såväl användning som tillverkning av läkemedel.

– Hela läkemedelsutvecklingen är egentligen en giftfabrik, säger Bror Jonzon, men menar att Läkemedelsverket som reglerande verksamhet ändå inte kan sätta stopp för medicin som i och med att de är svårnedbrytbara även uppfyller sitt syfte.
Däremot efterlyser han mer påtryckning från professionen.

– Detta är en fråga som inte drivs i andra länder i Europa, så läkarkåren i Sverige bör gå i bräschen, säger han.

Och den möjligheten finns, enligt Tove Ahlström, hållbarhetskonsult, Trossa AB, som tidigare arbetat som miljöhandläggare på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.

Hon berättar hur hon tillsammans med en grupp läkare vid KU satte som mål att minska användningen av diklofenak och felodipin, ett par av de läkemedelssubstanser som är särskilt belastande för miljön.

– Vi påpekade för läkare i efterhand de tillfällen de skrivit ut dessa substanser och undrade varför de inte valt ett miljövänligare alternativ. På två år minskade vi 40 procent av de substanserna, berättar Tove Ahlström.