• 16 oktober 2015
• 0
• AV: Christer Bark

I Västra Götalandsregionen har man sedan 2009 hanterat kompetensförsörjningsbehoven på ett mer strukturerat och kvalitativt sätt.

Michel Zijp, HR-strateg på Västra Götalandsregionens koncernstab, berättar med inlevelse om den utveckling som skett de senaste åren.

– Idag arbetar HR för att skapa en bredare plattform i kompetensförsörjningsarbetet genom att exempelvis knyta avdelningen för regional utveckling och professionen till sig för att bättre kunna synkronisera behovsbilder samt skapa förutsättningar för att kunna göra bättre analyser.

– Förut var det så att då rapporterade förvaltningarna in inom budgetramen och sedan levde det sitt eget liv. Då satt vi centralt och gjorde analyser som folk inte kände igen sig i.

I Västra Götaland börjar processen med att HR lokalt arbetar tillsammans med verksamhetscheferna i budgetarbetet för att fastställa behoven inom budgeten. I det arbetet görs analyser om var det råder balans eller obalans.

Men Michel Zijp poängterar att budgetprocessen har sina begränsningar.

– Om vi frågar professionen om sjuklighet och vårdbehov så får vi svar som inte begränsas av budget. Och de aspekterna är minst lika viktiga inför framtiden och ska vägas in, även om vi måste göra en kompetensförsörjningsplan inom budgetramen. Därför har vi skapat ett arbetssätt med flera omtag där vi kopplar kompetenser till oss. Det gör att analyserna blir kvalitetssäkrade genom själva arbetssättet och inte genom verktyget.

Michael Zijp:

­ – I första skedet tittar vi då på pensionsavgångar, personalomsättning och antal ST-läkare. Men för att kunna göra bedömningar på längre sikt måste också omvärldsfaktorer som exempelvis konkurrens från privat sektor, medicinsk och teknisk utveckling, demografi och generationsväxling, organisationsförändringar, rekryteringsläget och annat vägas in. Här är målet att bedömningarna framöver ska göras i ett allt mer kvalitativt samarbete mellan HR och avdelningen för regional utveckling och professionen.

– De lokala bedömningarna skickas sedan in centralt. I materialet framgår var det råder kompetensbalans respektive kompetensobalans, samt kvalitativa resonemang om varför, vad man gör och vill göra lokalt, och på vilket sätt man ser att regionen kan vara behjälplig. Efter det så görs analyser utifrån ett regionperspektiv  som mynnar ut i en regional handlings­plan.