Nyhet

Nya tankegångar fick Johan Heilborn att vilja bli chef

– Det är viktigt att vi läkare vågar ta rollen som ledare och chefer, jag önskar att fler gjorde det. Det har länge varit ett stort problem att man som läkare haft det medicinska ledningsansvaret, men utan mandat att styra verksamheten och kostnaderna. Det är en svår gisslansituation, säger Johan Heilborn.

Han är överläkare och specialist i venerologi. Sedan drygt ett halvår är han även sektionschef och ansvarig för hudkirurgi och diagnostik av hudtumörer.

I takt med att en matrisorganisation har implementerats på Karolinska Universitetssjukhuset, har beslutsvägarna blivit enklare och kommunikationen tydligare, menar Johan Heilborn.

Beslut långt från verkligheten

– Tidigare kunde vi ha en chef som ansvarade för delar av vuxenmottagningen och som också hade det medicinska ansvaret, men utan mandat att påverka verksamheten. Om det uppstod problem så fick den chefen lyfta frågan till sin chef som i sin tur eventuellt tog upp problematiken med klinikledningen. Det kunde handla om stort som smått. Och sedan skulle besluten kommuniceras hela vägen tillbaka. Det var ett väldigt omständligt förfarande. Beslut togs långt ifrån den faktiska verksamheten, säger Johan Heilborn.

Men en matrisorganisationen med tvärfunktionella flöden skapas ett tydligare system där ansvar och befogenheter kopplas samman. Chefer får en snabb feedback på sina handlingar och fattade beslut. Och det är naturligt i en sådan organisation, menar Johan Heilborn, att det är en läkare som får både det medicinska ansvaret, och chefsansvaret för ekonomi och personal.

Toppstyrningen borta

– Vi har även förändrat arbetet i klinikledningen. Förr var det en mer toppstyrd organisation. Nu arbetar vi utifrån en annan modell och det märks i engagemanget på våra möten. Det är högre i tak och mer kreativt, det sprudlar av idéer som bollas fritt, säger Johan Heilborn.

De utmaningar han ser framför sig handlar om frågor som rör kommunikation och budget.

– Vi är tre starka sektionschefer och det finns en potentiell risk att vi springer åt olika håll och ser mer till den egna verksamheten än till helheten. Därför behöver vi hitta bra former för möten. Det gäller också för cheferna i första linjen. I nästa steg har vi klinikledningen som kan hjälpa till så att vi skapar gemensamma mål och visioner.

Ekonomin en utmaning

En annan utmaning är den ekonomiska delen av chefsansvaret. Hittills har cheferna arbetat med frågor som rör verksamheten och personalen, men inte med budgetfrågorna.

– Där saknar vi fortfarande verktyg. Det ska upprättas nya kostnadsställen för att jag som chef ska kunna ta ett tydligt ansvar för min budget, säger Johan Heilborn.

Han har ett chefsavtal med Karolinska som innebär att han ska arbeta 50 procent kliniskt och 50 procent som chef. För Johan Heilborn är det viktigt att ha kvar kontakterna med patienterna. Att ha professionella chefer som inte är delaktiga i forskning eller kliniskt arbete, vore en olycklig utveckling, menar han.

Man blir inte en bra chef om man förlorar den nära vardagskontakten

– Jag skulle inte vara intresserad av att vara chef under sådana förutsättningar. Jag tror inte att man blir en bra chef om man förlorar den vardagsnära kontakten med den verksamhet man arbetar i. Det är svårare att styra och fatta bra beslut om man endast är chef.

Johan Heilborn tycker att han hittills har fått ett bra stöd i sitt chefskap. Och han är imponerad av de ledarskaps- och chefsprogram som Karolinska erbjuder.

– Det var värdefullt att jag i ett tidigt skede planerades in i chefsprogrammet. Trots att jag började i april, har jag redan hunnit med flera utbildningar, de har varit intensivt och lärorikt. Och det mesta har känts relevant och professionellt, säger Johan Heilborn.

Han önskar dock att det tydligare skulle gå att välja karriärväg redan under specialistutbildningen.

– Jag tycker att det skulle vara bra om man tidigt kunde välja kliniskt arbete och en chefskarriär, eller kliniskt arbete och forskning. Kraven på forskare vid Karolinska Institutet är att syssla med spjutspetsforskning, och det kräver mycket och passar inte alla. Det är också viktigt att bägge valen är lika meriterande och avspeglas i lönen och i karriärmöjligheterna. Här är det kanske viktigt att tänka om, säger Johan Heilborn.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra /

Prenumerera