Nya Karolinska planeras för 600 vårdplatser mot dagens 900
Stockholms befolkning växer med ungefär en procent om året och befolkningen blir allt äldre. Det konstaterar även styrgruppen bakom nya Karolinska i en rapport med förslag till verksamhetskoncept för det nya sjukhuset.
Där förutspås även fler cancerfall och framväxt av en ny grupp patienter – ”de nya överlevarna”, som lever vidare med svåra kroniska sjukdomar och resttillstånd, efter att ha räddats till livet tack vare nya behandlingsmetoder.
Landstingets utredning om vårdplatsläget, som togs fram under våren, visade på ett behov av att utöka med 500 vårdplatser de kommande fem åren.
Från 900 till 600 platser
Men trots ett kraftigt ökat sjukvårdsbehov till år 2017 beräknas antalet vårdplatser bli betydligt färre i det nya sjukhuset jämfört med dagens Karolinska. Från dagens 900 till cirka 600. Det ska bli 400 vårdrum – alla enbäddsrum – och runt 175 platser på intensivvård och intermediärvård, samt 75 för postoperativ vård, enligt planerna.
Som planerna ser ut i dag ska ingen del av sjukhusets verksamhet vara kvar i sjukhusets nuvarande lokaler efter år 2017. Troligen blir det en kombination av bostäder, kontor och annan verksamhet, till exempel life science-företag på det gamla området.
Patienternas integritet och säkerhet är de främsta skälen till att enbart ha enbäddsrum.
– Det minskar antalet vårdrelaterade infektioner och risken för fel vid distribution av läkemedel. Vi kan också minska antalet fallolyckor, som ofta inträffar då äldre i flerbäddsrum går på toaletten på natten och inte vill tända lampor av hänsyn till andra, sa Lennart Persson, chef för nya Karolinska, på Dagens Medicins seminarium Det moderna sjukhuset den 20 oktober.
Han tror också att det behövs färre vårdplatser om man bara har enbäddsrum.
– Vården kan bedrivas effektivare, och då kan vi också ha ett högre utnyttjande av vårdplatserna. Vi har en även viss inbyggd flexibilitet, så att operationsrum kan byggas om för radiologi eller vårdplatser.
McKinsey föreslår verksamhetsinnehåll
Konsultbolaget McKinsey kommer under hösten att presentera ett mer detaljerat förslag till verksamhetsinnehåll på nya Karolinska. Lennart Persson gav några fingervisningar om vad som väntas:
– Viss spetsvård och vissa riksspecialiteter försvinner, till exempel avancerad brännskadevård och hjärttransplantationer. Det blir också en avgränsning mot bassjukvården – delar av den planerade vården, vissa ortopediska operationer och viss förlossningsvård.
Lennart Persson definierar det nya universitetssjukhusets kärna som subspecialiserad vård samlad i multidisciplinära teman. Med det menas att traditionella avdelningsgränser bryts upp och nya enheter skapas – barn, cancer, hjärt/kärl, inflammation, neuro och reparativ medicin (exempelvis ortopedi). Till varje tema kopplas resurser som immunologi, radiologi och labb.
– Läkarspecialiteterna ligger inte till grund för den nya organisationen. Istället bygger vi organisationen runt patienterna.
