Nyhet

Ny vägledande dom skärper kraven på Försäkringskassan

Försäkringskassans kommentar till Anna Bystedts ärende är att de bara följer gällande lagstiftning. En vägledande dom slog dock nyligen fast att myndigheten inte längre slentrianmässigt kan hänvisa till ”normalt förekommande arbeten”, som inte är verklighetsförankrade.

Vid bedömningen av Anna Bystedts fall har Försäkringskassan bara hållit sig till gällande lagstiftning, hävdar Cecilia Udin, nationell samordnare på myndigheten.

– Arbetsgivaren ska se till att patienten kommer tillbaka till nuvarande arbetsliv så fort som möjligt på 100 procent. I detta fall var den anpassade tjänsten bara 25 procent, säger Cecilia Udin till Sjukhusläkaren.

I lagstiftningen finns visserligen undantag om Försäkringskassan bedömer att den sjukskrivna med stor sannolikhet kommer tillbaka till sitt arbete inom ett år. Då måste personen inte prövas mot ”normalt förekommande arbete”.

Anna Bystedt kunde dock inte omfattas av det undantaget, eftersom Försäkringskassan bedömde att hon inte skulle vara tillbaka på 100 procent inom 365 dagar, resonerar Cecilia Udin.

Neurokirurgen intygade ju att hon sannolikt skulle vara tillbaka på 100 procent inom ett år?

– Vi ifrågasätter inte vad läkaren säger, men måste följa villkoren i sjukförsäkringen.

Försäkringskassan tyckte inte att det var tydligt att hon kunde vara tillbaka på 100 procent inom 365 dagar.

Vad grundar ni den bedömningen på? Väger inte en neurokirurgens intygande något i detta läge?

– Jo, det som läkare intygar är viktigt. Vi tar hänsyn till vilka begränsningar och funktionsnedsättningar personen i fråga har. Det har vi gjort även i detta fall.

Men vi grundar vårt beslut på reglerna i sjukförsäkringen, att personen kan vara tillbaka på hundra procent inom just det tidsspannet, 365 dagar.

I detta fall var skälet till att perioden 365 dagar överskreds en förlängd väntetid på operation. Ska patienten drabbas av att det råkar vara operationskö?

– Nej, och det påpekade vi på Försäkringskassan i vårt remissvar innan dessa regler infördes. Då betonade vi hur viktigt det var att andra delar i hälso- och sjukvården fungerar, för lagstiftningen ger inte utrymme för Försäkringskassan att ta hänsyn till att det finns en operationskö.

Arbetsgivaren kunde ha sett över hur man kunde göra hennes jobb ännu mer anpassat så att hon i ett tidigare skede kunde jobba hundra procent. Cecilia Udin, nationell samordnare, Försäkringskassan. 

Vad skulle då krävas för att Anna Bystedt inte skulle ha utförsäkrats i denna situation?

– Arbetsgivaren kunde kanske ha sett över hur man kunde göra hennes jobb ännu mer anpassat så att hon tidigare skulle kunna jobba hundra procent.

För rätt till stöd från er borde hon alltså ha arbetat 100 procent ända fram till dagen före operation, eller ställt sig helt till förfogande för ett ”normalt förekommande arbete”?

– Ja, svarar Cecilia Udin, men påpekar att regeringen nu tillsatt en utredning för att se över undantaget vid dag 181 till 365.

Vilken typ av jobb skulle hon ha sökt när hon stod i operationskö och enligt läkarintyg hade sådana smärtor att hon hade svårt att gå, sitta och röra nacken?

– Ett jobb som inte ställde höga krav på finmotorik och tunga lyft. Ett stillasittande arbete som inte krävde de momenten.

Ett sådant arbete hade hon ju redan?

– Fast inte anpassat fullt ut, eftersom det inte var på 100 procent. Försäkringskassan är inte heller skyldig att peka ut något möjligt jobb. Det är där Arbetsförmedlingen kommer in i bilden, svarar Cecilia Udin, och tillägger:

– Sedan har arbetsgivaren ett ansvar för att göra sitt yttersta för att anpassa det nuvarande yrket ännu mer, så att en person kan arbeta 100 procent.

Andelen sjukskrivna som fått sin sjukpenning indragen har ökat väsentligt under de tre senaste åren, enligt en rapport som kom i maj i år från Inspektionen för socialförsäkringen.

År 2014 var andelen personer som fick sin sjukpenning indragen efter dag 180 i rehabiliteringskedjan 1,2 procent. Förra året var motsvarande siffra 5,8 procent.

Många säger rentav att vi fortfarande har en för generös sjukförsäkring.Cecilia Udin, nationell samordnare, Försäkringskassan.

Cecilia Udin tycker ändå inte att myndigheten har blivit för hård i sina bedömningar.

– Många säger rentav att vi fortfarande har en för generös sjukförsäkring och de flesta av alla som ansöker om sjukpenning får den också initialt. Sedan är det omkring 5, 8 procent av alla som får avslag i ett pågående ärende. Men de flesta beviljas, säger hon.

En ny lagstiftning träder nu i kraft, som innebär att arbetsgivaren får ett ännu större ansvar i frågan och ska ta fram en plan för att återgå till arbetet redan från dag 30 om personen bedöms behöva vara sjukskriven mer än 60 dagar.

Något som enligt Cecilia Udin kan underlätta för den anställde och arbetsgivaren att tidigare hitta lösningar, så att den anställde kan återgå till att jobba heltid på arbetsplatsen.

Anser du alltså att det är rimligt att Anna Bystedt skulle ha arbetat 100 procent fram till dagen då hon genomgick operation?

– Arbetsgivaren ansvarar från dag ett i sjukskrivningen för att anpassa arbetsuppgifterna så att personen kommer tillbaka på hundra procent. Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret enligt arbetsmiljölagen, säger Cecilia Udin.

Varför väger rådgivning från en försäkringsläkare, som i detta fall var tropikmedicinare, tyngre än en neurokirurgs bedömning?

– Den försäkringsmedicinska rådgivaren bestämmer inte över beslutet, men hjälper handläggaren med medicinska termer för det beslut som handläggaren ska fatta, säger Cecilia Udin, och påpekar att Anna Bystedt har rätt att överklaga beslutet till förvaltningsrätten.

– Den enskilde har naturligtvis alltid rätt att gå vidare man går vidare och överklaga sin dom, säger hon.

Men hur många som till slut får rätt av dem som med hjälp av fackets juridiska byrå överklagar Försäkringskassans beslut till förvaltningsrätten varierar över tid, uppger Robert Sjunnebo, enhetschef vid enhetschef vid fackets juridiska byrå LO-TCO Rättsskydd.

– Vi fick betydligt mer rätt för ett par år sedan än nu. Försäkringskassan har blivit hårdare och det finns en stor följsamhet mellan expertmyndighet och förvaltningsdomstol, där Försäkringskassan förutsätts ha gjort rätt, säger han.

Något som möjligen kan förändras i och med den vägledande som nyss kom i Högsta förvaltningsdomstolen, där Arbetsförmedlingen i stället blir expertmyndighet när det gäller bedömningen av vilka arbeten som normalt förekommer på arbetsmarknaden.

Hur bedömer du chansen att få rätt när det gäller ett fall som Anna Bystedts?

– Det mest avgörande är nog hur underlaget ser ut, hur pass bra beskrivet läkarintyget är, säger Robert Sjunnebo.

Samtidigt har ju läkarintyget–enligt uppgift från förbundsjurist på Läkarförbundet–inte så stor inverkan för själva beslutet, som fattas av handläggaren?

– Visserligen. Men läkarintyget har stor betydelse när det gäller beskrivningen av vad som är aktivitetsbegränsande, som svårt att stå och gå. Läkarintygen måste bli tydligare. Men det grundläggande problemet är att läkare har för kort tid på sig att skriva intyg i dag. Enligt Riksrevisionens senaste granskning måste läkarna i regel hinna göra det på en kvart, konstaterar Robert Sjunnebo.

Läkarintygen måste bli tydligare. Men det grundläggande problemet är att läkare har för kort tid på sig att skriva intyg i dag. Robert Sjunnebo, enhetschef LO-TCO Rättsskydd

Att även människor som drabbas av påtagligt fysiska åkommor utförsäkras på liknande sätt som Anna Bystedt är ganska vanligt, enligt Robert Sjunnebo,

– Vilka som beviljas sjukpenning och får avslag är en slump och beror inte på sakliga skillnader i sjukintygen, säger han.

Efter 180 dagar uppstår höga krav för återgång till arbete och man jämförs mot normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden, konstaterar han.

– Har man en fysisk åkomma som inte är totalt paralyserande tycker de på Försäkringskassan att man ska utföra ett arbete och de tar ingen hänsyn till om man i och med det måste kasta bort hela sin utbildning, säger Robert Sjunnebo till Sjukhusläkaren.

Det enda som kan påverka i det läget är just ett intyg om att man kan gå tillbaka på heltid vid sin arbetsplats inom 365 dagar.

Att den tiden överskrids på grund av operationskö är inte heller något ovanligt, meddelar Robert Sjunnebo, och det är ett av skälen till att reglerna för sjukförsäkring har blivit föremål för kritik.

Vilka som beviljas och får avslag i sin ansökan om sjukpenning är till största del en slump, enligt Robert Sjunnebo, som menar att det beror på individuella handläggare snarare än sakliga skillnader i sjukintygen.

För att analysera Försäkringskassans tillämpning av begreppet ”normalt förekommande arbete” vid bedömning av rätt till sjukpenning har regeringen tillsatt en utredning.

Här ska man se över vad som ska utgöra särskilda skäl för att skjuta upp prövningen av arbetsförmågan mot ett på normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden, uppger Johanna Storbjörk, politisk sakkunnig åt socialminister Annika Strandhäll, i ett mailsvar till Sjukhusläkaren.

Man ska också utreda behovet av att anpassa försäkringsskyddet för timanställda och andra tidsbegränsade anställningar och kartlägga om nuvarande regelverk ger ett tillräckligt utrymme för att fullt ut ta till vara den försäkrades arbetsförmåga, meddelar hon.

Utredningen ska delredovisas den 30 januari 2019 och slutredovisas senast den 15 oktober 2019.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-05

Efter Sjukhusläkarens avslöjande-SKL:s rapport reviderad och publicerad på nytt- men med samma bristfälliga statistik som tidigare/Omstridd cancerbehandling lockar svenska patienter-och ges nu inom offentlig vård i Finland/ Porträttet: Fikru Maru lär sig på nytt vad frihet är/Ökat tryck på specialistutbildning för saudiska läkare i Skåne-Sjukhusläkaren möter tre av de saudiska läkarna/Transparenta prislistor ska bromsa kostnader för vård utomlands

Prenumerera