• 06 april 2016
• 1
• AV: Eva-Maria Björk

Att ställas inför en organisationsutveckling, till exempel införande av Lean-inspirerade modeller skapar sällan jubelrop hos personalen. Tidigare forskning har också visat att sådana förändringar inte ger några positiva resultat över tid. Men införandet av Lean-på sjukhus i Sverige har faktiskt lett till ett antal förbättringar. Det visar en ny studie gjord av forskare på KTH.

Den omfattande studien har följt 22 enheter vid fem sjukhus. 1361 läkare, 429 chefer, samt sjuksköterskor och undersköterskor fick besvara enkäter under tre år. Forskarna gjorde också intervjuer med 198 chefer, medarbetare och utvecklingsledare på olika nivåer, och även observationer.

Tidigare studier har visat på negativa konsekvenser för arbetsmiljön när Lean implementerats. Särskilt har rationaliseringsprincipen visat på sämre arbetsmiljö, arbetshälsa och mer stress. Det som saknats är kunskap om hur olika sätt att implementera Lean i sjukvården har påverkat medarbetarnas arbete, arbetsförhållanden, engagemang och hälsa. Studien som nu gjorts har haft som syfte att ”studera och beskriva praktiska tillvägagångssätt för att bygga och organisera kapacitet för hållbara arbetsprocesser, lärande, engagemang och välbefinnande – under nyorientering av sjukvårdens processer. ”

Till de positiva förändringarna som forskarteamet hittade hör förkortade väntetider, vård i rätt tid och ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Läkare som arbetar direkt i vården får också färre tidskonflikter och en bättre arbetsmiljö, enligt studien.

– Många anställda i sjukvården tror att om man ingenting gör så blir det i alla fall inte sämre eller mer stressigt. Vårt forskningsresultat visar att det blir just det. Både sämre, och mer stressigt, säger Lotta Dellve, professor vid avdelningen Hälso- och systemvetenskap på KTH i ett pressmeddelande.

Enligt Lotta Dellve visar forskningsresultaten att verksamhetsfokuserat ledningsarbete som anpassar utvecklingen efter verksamhetens specifika förutsättningar har betydelse för utvecklingen av nya arbetssätt och resurser.  Om behovet av styrning av utvecklingsarbetet kan balanseras med tillit till arbetet kan det också leda till mer engagemang och mindre frustration bland medarbetarna, menar hon.

Lotta Dellve och hennes forskarkollegor har listat en rad förhållanden som särskilt bidrar till en mer hållbar verksamhetsutveckling i sjukvården. De avser då dels arbetsförhållanden för läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och chefer och dels ur effektivitets- och kvalitetsperspektiv.

Här är listan:

•Verksamhetsnära stöd som är verksamhetstjänande kan både öka engagemanget bland medarbetare och bidra till att utvecklingen utgår från befintliga behov.

•En enkel, begriplig, tydlig systematik som gärna visualiseras ger möjligheter till bättre samarbete i verksamhetsutvecklingen, delad förståelse och bättre översikt i arbetet.

•Att bygga socialt kapital med tillit och förtroende kan skapa mer engagemang och därmed vara ett framgångsreceptet.

•Om ledarskapet är verksamhetstjänande, relationsinriktat, ger struktur och stabilitet samt är anpassat efter verksamhetens behov och förutsättningar kan det bidra till att skapa bättre arbetsmiljö, socialt kapital och fungerande arbetsprocesser.

•Delad ledning, chefserfarenhet och organisationens stöd till chefer understödjer organisationsutvecklingen.