• 10 april 2014
• 1
• AV: Helene Thornblad

Sjukhusläkaren har rapporterat om landstingens remissvar i en tidigare artikel.

Under gårdagen, den 9 april, fattade Ineras styrelse beslut om regelverket. Till stora delar innebär beslutet inga stora förändringar jämfört med det förslag som gick ut på remiss i slutet av 2013. De förändringar som gjorts innebär i huvudsak att ett antal regler görs valbara för sjukvårdshuvudmännen:

• Möjlighet att endast lämna ut vidimerad/signerad information
• Möjlighet till 14 dagars fördröjning, så kallat rådrum
• Möjlighet att föra in viss information som ”tidiga hypoteser” som inte är tillgängliga för direktåtkomst
• Möjlighet att undanta vissa vårdenheter, för dessa görs en manuell menprövning innan information lämnas ut
• Möjlighet att göra undantag för journalinformation från vissa personalkategorier
• Möjligheter att bara ge direkttillgång till journalinformation från och med ett visst datum

En annan förändring innebär att möjligheten för patienten att ange avvikande mening i patientjournalen tagits bort ur regelverket, med hänvisning till att frågan behöver utredas ytterligare.

Enligt Ineras vd Johan Assarsson innebär beslutet inte ett i grunden förändrat regelverk.

– Regelverket kommer även fortsättningsvis att ge stor frihet för huvudmännen om hur de vill utforma Journal på nätet. Det är riktigt att landstingen gjorde olika bedömningar i sina remissvar i frågor som menprövning och inloggning. Vi inväntar även Datainspektionens prövning av Journal på nätet i Uppsala, ochvi kommer att behöva låta regelverket gå ut på ny remiss snart igen.

– Det var också stor variation mellan landstingen vad gäller vem som svarat på remissen, i vissa landsting var det IT-avdelningen och i andra landstingsledningen. Det behövs en process mellan landstingen för en större samsyn.

Flera av landstingen hade i sina remissvar ifrågasatt om automatiserad menprövning kan genomföras, mot bakgrund av offentlighets- och sekretesslagens krav. Andra berörde behovet av rådrum och föreslog att endast signerade journalanteckningar ska läggas ut på nätet.

Dessa frågor kan hamna i nytt ljus om de kommande förslagen till ändringar i Patientdatalagen (se separat artikel) går igenom, eftersom såväl journalsignering som krav på menprövning föreslås tas bort.

Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson delar Johan Assarssons uppfattning att det är olyckligt att vissa landsting gjort Journal på nätet till enbart en fråga för IT-avdelningen.

– Det är bra att man nu gör ett omtag i beslutsprocessen, och särskilt viktigt att landstingen konsulterar professionen så att regelverket utformas i samråd.

– Jag ser många fördelar med den modell för Journal på nätet som tagits fram i pilotprojektet på S:t Görans sjukhus. Där publiceras enbart signerade anteckningar och vidimerade provsvar, osignerat inom 14 dagar. Hela journalen publiceras inte, däremot inskrivningsanteckningar, slutanteckningar, telefonkontaktanteckningar och mottagningsanteckningar. Det är ju dessa som innehåller information som ger ett mervärde för patienten.

– Daganteckningar kan ofta innehålla ”tidiga hypoteser” och är mer av karaktären arbetsmaterial för vårdpersonalen och värdet för patienten är begränsat.

Karin Båtelson menar att behovet av fördröjning av information, ett rådrum på 14 dagar, behövs även om kravet på signering av journalanteckningar tas bort – vilket föreslås i utredningen om Patientdatalagen. Detta eftersom signeringstvånget kommer att ersättas av ett krav på vårdgivaren att kontrollera att journaluppgifterna är korrekta.