Nyhetsarkiv

Ny rapport fångar in ojämlik vård

Flera av indikatorerna i Öppna jämförelser – jämlik vård 2013 rör hjärtkärlsjukvård, till exempel åtgärdbar dödlighet i kranskärlssjukdom samt blodfettssänkande behandling efter hjärtinfarkt och stroke. Andra indikatorer rör exempelvis undvikbar slutenvård, dödlighet efter sjukhusvård för blödande magsår, antipsykotisk behandling vid schizofreni och insättning av kombinationspreparat vid astma.

Resultaten visar på stora skillnader mellan landstingen för de flesta indikatorer. Som exempel kan nämnas att mer än dubbelt så många kvinnliga strokepatienter återinskrivs för stroke inom ett år i Jämtland jämfört med i Kalmar län. Än större skillnader visar statistiken över dödsfall inom ett år efter sjukhusvård för blödande magsår, där det i vissa landsting var en dödlighet på 35-40 procent och i andra endast kring 5 procent.

Utbildningsnivån påverkar livslängden

Skillnader i utbildningsnivå slår igenom främst vad gäller hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet (exempelvis livsstilsrelaterade sjukdomar) och sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet (exempelvis tidig upptäckt och adekvat behandling av sjukdomar som stroke och diabetes). Dödligheten har minskat i alla utbildningsnivåer under de senaste sju åren, men personer med kortare utbildning har fortfarande högre dödlighet i åldrarna 1-79 år.

Ungefär lika mycket blodfettssänkande läkemedel ser ut att skrivas ut oavsett patienternas utbildningsnivå, däremot skrivs det ut mer till män än till kvinnor. Regelbunden användning av lugnande medel och sömnmedel är mer än dubbelt så vanligt till dem som endast har grundskoleutbildning jämfört med till personer med eftergymnasial utbildning. Däremot är det fler högutbildade som får tillgång till kombinationspreparat för astma jämfört med lågutbildade.

De flesta indikatorer i Öppna jämförelser – jämlik vård 2013 finns även med i tidigare rapporter. Enligt Birgitta Lindelius på Socialstyrelsen är den största skillnaden att jämförelser utifrån utbildningsnivå nu görs för alla indikatorer.

– Vi har valt ut de indikatorer på viktiga sjukdomsområden där de finns stora patientvolymer och där vi hade tillgång till data.

Olika utgångsläge i landstingen

Birgitta Lindelius berättar att rapportserien är tänkt att ges ut varje år men att andra uppsättningar indikatorer kan bli aktuella framöver.

Rapporten innehåller också uppgifter om bakgrundsfaktorer som visar på hur olika utgångsläget är i landstingen vad gäller exempelvis läkartäthet, arbetslöshet, levnadsvanor och andra socioekonomiska faktorer.

– Vi ville också se på hur förutsättningarna för att skapa en jämlik sjukvård ser ut i olika landsting, säger Birgitta Landelius.

En sådan bakgrundsfaktor är andelen disponibla slutenvårdplatser i somatisk vård, med korrigering för de vårdplatser som tas upp av patienter från andra län. Även här är skillnaderna stora mellan landstingen. De landsting som har lägst andel somatiska vårdplatser per 1000 invånare är Stockholm, Östergötland, Västra Götaland och Gävleborg, medan Norrbotten, Västerbotten och dalarna har flest vårdplatser per 1000 invånare.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera