Ny organisation ska stärka läkarnas ledarfunktion
Maria Wiksten Ericsson, verksamhetschef för kirurgi i NU-sjukvården, arbetar med att införa verksamhetsöverläkare och vårdenhetsöverläkare. Det är ett sätt att stärka läkarnas ledarskap i vården och skapa förutsättningar för att pröva ett större och bredare ledarskap, menar hon.
Vad är syftet och vad innebär de nya titlarna?
– Vi är ett länssjukhus och gör detta på en sjukhusövergripande nivå, inte bara inom kirurgi. Vi vill också ha samma nomenklatur så att titlarna i regionen blir lika. Läkarchefer blir nu verksamhetsöverläkare. Syftet är att förtydliga att de både är läkare, chefer och har ett medicinskt ledningsansvar. Och de som tidigare var sektionsansvariga blir vårdenhetsöverläkare.
– Det handlar dels om att förtydliga uppdraget så att alla i organisationen gemensamt kan ta ansvar för bland annat riktlinjer och rutiner på ett strukturerat och systematiskt sätt, dels om att vårdenhetsöverläkarna behöver kroka arm med första linjens vårdenhetschefer. Syftet är att ledningsbeslut ska vara förankrade på alla nivåer och att vi gemensamt ska ta ansvar för att driva och skapa en god och säker vård. Jag tror och hoppas att genomförandekraften blir starkare genom att jobba så här. Det är också ett sätt att stärka läkarnas ledarskap i vården och skapa förutsättningar för dem att pröva på ett större och bredare ledarskap än vad man normalt har som sektionsansvarig.
Vilka förhoppningar har ni med den nya organisationen?
– Det är bistra tider, regioner och sjukhus kämpar med underskott och det gäller även NU-sjukvården. Därför är det viktigare än någonsin att vi strävar åt samma håll och att vi jobbar tillsammans och mer tvärprofessionellt för att få budgetar i balans. Det går inte längre att reducera antalet medarbetare på vårdavdelningar.
Det krävs att vi vänder på alla stenar och jobbar hårdare med beslut och prioriteringar. Här är det viktigt att vi har med läkarprofessionen och att de bevakar att vården görs med kvalitet och säkerhet. När läkarprofessionen tar plats i ledningsdiskussionerna så lyfts i regel nya, viktiga perspektiv och lösningar på de problem och utmaningar vi har.
Kan du ge exempel på hur ni jobbar för att klara budgeten och samtidigt säkra kvalitet och säkerhet?
– Precis som många andra arbetar vi med att förankra och implementera kloka kliniska val. Ett exempel är att vi jobbar med att införa ett mer standardiserat och systematiskt sätt att arbeta när det handlar om patienter som akut behöver genomgå stor bukoperation. I en avhandling som är gjord av Terje Jansson, specialistläkare i anestesi och intensivvård på NÄL, Norra Älvsborgs lasarett, visar han att det här standardiserade arbetssättet kan minska dödligheten med 25 procent. Även andelen patienter med komplikationer minskar och de kan skrivas ut från sjukhuset tidigare, färre behöver stanna kvar inom intensivvården. Det här arbetssättet sparar mycket pengar och många vårddygn på IVA. Jag tror att vi tillsammans, med läkare i ledningsfunktioner, kan hitta många fler exempel på kloka kliniska val som effektiviserar vården och förbättrar både kvaliteten och säkerheten. Vi har till exempel fortfarande alltför många färdigbehandlade patienter som vårdas i slutenvården, men som egentligen är en kommunal angelägenhet. Det skapar merkostnader och överbeläggningar. Vi jobbar mot 15 kommuner i vårt upptagningsområde och här finns en hel del kvar att göra för att få en bättre och mer effektiv vårdkedja.
