Nyhetsarkiv

Ny ordförande vill ta sig an hela bredden av politik och professionsfrågor

Det är en spännande tid att kliva på ordförandeuppdraget, konstaterar Karin Båtelson.

– Jag har mest arbetat med läkemedels- och IT-frågor de senaste åren, och i Läkarförbundets centralstyrelse och sjukvårdspolitiska arbetsgruppen med t.ex. negativa effekter av kömiljarden och vårdgarantin. Men jag har saknat hela den bredd av frågor som finns hos Sjukhusläkarna med politik och professionsfrågor i både stort och smått. Ett exempel är mina hjärtefrågor yttrandefrihet och meddelarskydd från tiden i styrelsen fram till 2011. Det var under den tiden som Visslarpriset och Friska Sjukvårdspriset skapades.

Under det senaste året har det skett genombrott och öppningar i flera frågor som är viktiga för Sjukhusläkarnas medlemmar. Några exempel är Göran Stiernstedts uppdrag att minska läkares administrativa arbetsbörda och Sörens Olofssons uppdrag att utreda IT i vården.

– Läkarnas kritik mot dåliga IT-system i vården har hållits undan i många år, men äntligen inser man nu att det inte är användarna det är fel på, utan systemen.

Ansvaret ska klaras ut

Det allra bästa är att utredningsuppdraget ska klara ut vem som egentligen har ansvaret för IT på olika nivåer och för att personalen har ett bra IT-stöd lokalt. Utredaren ska också lägga förslag om hur samordningen av IT-systemen ska ske, och det behövs verkligen eftersom det är spretigt med samordningen i dag, både mellan och inom landsting.

– Detta är mycket glädjande eftersom det är precis vad vi arbetat för i Läkarförbundets råd för IT, läkemedel och medicinteknik, RLIM.  Jag hoppas att vi tack vare den här öppningen kan få till ett tydligare ansvar och en nationell planering av vård-IT där läkare är representerade, precis som för den nationella läkemedelsstrategin.

Fortbildningen är ett annat exempel som nu sätts på sin spets eftersom läkemedelsindustrins stöd till enskilda läkares fortbildning upphör vid nyår.

– Fortbildning är hett just nu, med diskussion om ackreditering, CME-poäng och många läkare efterfrågar obligatorisk recertifiering.

Fortbildningsrankning

En ny föreskrift från Socialstyrelsen och fortbildningsrankning är på gång. Speciella utbildningspotter diskuteras. Obligatorisk recertifiering är säkert inte den bästa vägen att gå men vi måste få till finansiering med öronmärkta pengar som ger garanti att vi specialister ska få adekvat och tillräcklig fortbildning betonar Karin Båtelson.

Ett tredje aktuellt ämne är kritiken av New Public Management och den stora uppmärksamheten kring Läkaruppropet.

– Det är glädjande vilket genomslag detta har fått. Det handlar om respekten för vår professionella kompetens, ”låt proffsen vara proffs”. Jag vill att vi är delaktiga i de här rörelserna och utbyter idéer så att de olika rörelserna kan befrukta varandra. Politiker har under många år, på samma sätt som med IT systemen, kunnat avfärda kritik från läkarkåren som ”gnäll”, ”okunskap om helheten” eller ”prat i egen sak” men det går inte längre och det är inte en dag för tidigt!

Inför ordförandevalet vid Sjukhusläkarnas fullmäktige betonade Karin Båtelson även genusfrågor.

– SACO siffror visar att kvinnliga läkare tjänar en halv miljon mindre i livslön jämfört med männen vilket är häpnadsväckande. Genusfrågor handlar om lönenivåer, men också om karriärgång, möjligheter till forskning och val av specialitet. Det här perspektivet tycker jag har fallit bort ur Sjukhusläkarnas arbete de senaste åren.

Yrkesrollen

Sjukhusläkarnas roll är enligt stadgarna att bevaka hälso- och sjukvårdspolitik, att bevaka utbildning och forskning och att tillvarata medlemmarnas sociala, yrkesmässiga och ekonomiska intresse men också att få gehör internt i Läkarförbundet, betonar Karin Båtelson.

– Vi ska identifiera yrkesrollen, arbeta med fortbildning och arbetsmiljö och belysa vår arbetssituation, vad vi egentligen gör på jobbet. Vi ska lyfta fram vad sjukhusläkare på små och stora arbetsplatser vill att vi ska ändra på för att skapa bättre villkor.

– Vår uppgift är inte att förhandla, men vi ska påverka förhandlingarna så att våra medlemmars intressen tas tillvara. Vi ska förklara varför vi läkare, som har den högsta medicinska kompetensen, behöver bra lön, bra arbetsmiljö och arbetsvillkor i övrigt.

Karin Båtelson nämner även att hon vill öka dialogen med Sjukhusläkarnas lokalavdelningar på olika sätt. Lyssna på idéer, kanske använda dem som remissinstanser.

Grävande journalistik

Förutom ordförande i Sjukhusläkarna blir nu Karin Båtelson även ansvarig utgivare för tidningen Sjukhusläkaren. När det gäller den fackliga bevakningen kommer det inte att innebära några större förändringar för tidningen, betonar hon.

– Det är i första hand den grävande journalistik som genomförs av chefredaktören och de andra journalisterna som gör tidningen uppskattad. Visst bidrar ansvarig utgivare och redaktionskommitté med idéer, men många tips kommer direkt från läsarna. Personerna i redaktionskommittén har bytts ut flera gånger och jag har själv suttit med under åtta år tidigare. Jag tror däremot på utveckling, jag och Christer Bark startade ju Sjukhusläkaren.se,  och kan tänka mig en utveckling med andra arenor för tidningen.

Det är en händelserik tid, och Karin Båtelson själv har också många järn i elden. Hon har flera fackliga uppdrag både lokalt och centralt.

Engagemang i Europa

Hon är dessutom aktiv på Europanivå där hon dels är ordförande för den klinisk neurofysiologiska sektionen i UEMS, specialitetsföreningarnas organisation i Europa,  dels är en av Läkarförbundets ledamöter i CPME, läkarförbundens organisation i Europa. Hur ska tiden räcka till för Sjukhusläkarna också?

– Jag tror att det kommer att gå bra. Jag kommer in i ett läge där det redan är mycket bra verksamhet planerad framöver. Mitt arbete i RLIM kommer fortsätta som förut men jag får ju möjlighet att få in kompetens och tankar från en större grupp. En del uppdrag kommer lämnas över till andra. Sedan är Sjukhusläkarnas verksamhet inte en persons arbete. Arbetet ska breddas till hela styrelsen och kansliet.

En intern organisationsförändring som Karin Båtelson vill driva igenom är större rotation på styrelseposterna.

– Jag tror på att man ska ha rotation i alla styrelser. Ingen är oumbärlig. Och skulle någon ändå vara oumbärlig så tyder det på ett dåligt ledarskap.  Jag anser att vi bör ha samma princip som i Läkarförbundet, d.v.s. att efter sex år på samma uppdrag görs en prövning där fullmäktige får besluta om personen kan fortsätta i samma position.

Karin Båtelson var valberedningens förslag till ny ordförande i Sjukhusläkarna vid föreningens fullmäktige den 14 mars. Hon vann sedan omröstningen mot tidigare ordförande Thomas Zilling med röstsiffrorna 20-14.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera