En del av de metoder som används inom företagshälsovården saknar evidens, enligt studier vid Karolinska Institutet. En ny myndighet för arbetsmiljö som inrättas i juni kan ändra på det, hoppas Irene Jensen, professor, KI. Men det stora problemet kvarstår, menar Ove Andersson, andre vice ordförande, Läkarförbundet. – Företagshälsovården i Sverige är självdöende. Och staten sviker sitt ansvar för detta, säger han.

• 30 april 2018
• 0
• AV: Ebba Blume

För att få vara med i företagshälsovårdens branschförening måste man jobba med evidensbaserade metoder. Men att vara med i föreningen är inte obligatoriskt.

– Och precis som inom vården i övrigt använder företagshälsovården också metoder som ännu inte hunnit få evidens, säger Irene Jensen, professor i företagshälsovård vid Karolinska Institutet, till Sjukhusläkaren.

Det kan röra sig om frågeformulär som arbetsgivare under många år har använt sig av vid medarbetarundersökningar när de ska kartlägga anställdas arbetsmiljö och hälsa. Metoder som enligt Irene Jensen inte är vetenskapligt kvalitetssäkrade.

Vad kan konsekvensen bli?

– Att de får resultat som inte ger en korrekt bild av hur de anställda har det på arbetsplatsen och som därmed inte heller kan identifiera de åtgärder och det stöd som behövs.

Vid dessa undersökningar använder sig arbetsgivaren dessutom ofta inte ens av företagshälsan, utan av externa konsulter som utformar enkäter, enligt Irene Jensen.

Konsekvensen av bristande evidens i företagshälsovården kan bli resultat som inte ger en korrekt bild av hur de anställda har det på arbetsplatsen. Att man därmed inte  kan identifiera det stöd som behövs.Irene Jensen, professor företagshälsovård, KI

Men utvecklingen går åt rätt håll, menar hon. På senare år har företagshälsovården trots allt tagit steg framåt när det gäller att använda sig av metoder som har vetenskaplig evidens.

– Företagshälsan blir mer och mer akademiskt anknuten, precis som vården i övrigt, säger hon.

Och för de metoder som företagshälsovården använder gentemot patienter finns inget skäl till oro, menar Irene Jensen. Själva patientarbetet och rehabiliteringen av en patient lyder under Socialstyrelsens regler, och måste baseras på evidens.

En helt ny myndighet- Arbetsmiljömyndigheten- som inrättas i Gävle i juni i år kan bidra till att göra landets företagshälsovård mer evidenssäkrad, hoppas Irene Jensen.

Ett uppdrag som myndigheten ska ta sig an är just att utveckla de evidensbaserade, nationella riktlinjerna för att stärka ett evidensbaserat arbetssätt och utveckla kostnadseffektiva metoder inom företagshälsovården.

I arbetet med att ta fram dessa ska man ta hjälp av Irene Jensens forskningsgrupp vid Karolinska Institutet.

Men inga sanktioner väntar den som inte kommer att följa dessa nya riktlinjer, medger Ewa Ställdal, regeringens särskilda utredare för myndigheten.

– Evidensbaserade riktlinjer ska ses som en kvalitetssäkring och vara viktiga verktyg i det praktiska arbetet. En stor del av företagshälsovården bedrivs ofta av relativt små privata aktörer och detta är ett sätt att säkerställa kvaliteten och ge förutsättningar för en mer jämlik företagshälsa, säger hon.

Riskerar då inte de nya riktlinjerna att bli tandlösa för att säkra evidens? Vilka konkreta resultat kan myndighetens arbete få?

– I framtiden kan det till exempel vara rimligt att arbetsgivare i upphandlingen av företagshälsovård ställer specifika krav på evidensbaserad verksamhet och att det finns kompetens inom arbetsmedicin vid de enheter som upphandlas, säger Ewa Ställdal.

I framtiden kan det vara rimligt att arbetsgivare i upphandling av företagshälsovård ställer krav på evidensbaserad verksamhet Ewa Ställdal, regeringens utredare, Arbetsmiljömyndigheten

Det nya med de riktlinjer som nu ska tas fram är att de ska breddas till att gälla inte bara företagshälsovårdens yrkesgrupper, utan även arbetsgivare inom exempelvis skolan, vården eller socialtjänsten.

Något som Irene Jensen välkomnar. Läkare inom såväl slutenvård som öppenvård behöver en mer tvärvetenskaplig kunskap i arbetsmedicin, tycker hon.

– För att undvika sjukskrivningar skulle läkare behöva mer kunskap hur en viss typ av skada eller sjukdom påverkar möjligheten att gå tillbaka till ett visst arbete.

En sådan kunskap har visserligen läkare inom företagshälsan.

– Men många patienter kommer inte till företagshälsovården, utan har endast kontakt med sjukvården. Om någon till exempel har brutit ett ben eller nyckelben skulle en läkare med arbetsmedicinskt perspektiv kunna se att en patient för den skull exempelvis inte behöver vara sjukskriven för en viss typ av arbete, säger Irene Jensen.

Vid den nya myndigheten ska man också arbeta med frågor som rör kompetensförsörjningen inom företagshälsovården.

– Medelåldern är oroväckande hög bland landets företagsläkare och företagssköterskor. Ett generationsskifte är på gång, konstaterar Ewa Ställdal.

I förra veckan beslutade regeringen därför att ge myndigheten i uppdrag att kartlägga behovet av utbildningsinsatser för att kunna rekrytera personal med relevant utbildning inom företagshälsovården framöver. I mars nästa år ska myndigheten lämna en rapport till regeringen om detta.

Ska staten och myndigheten därefter också bekosta den rekrytering som krävs för att täcka behovet av personal inom företagshälsovården?

– Det blir en senare fråga. I dag finansieras olika utbildningar av olika aktörer. Det kommer att krävas dialog och förhandlingar kring finansiering av de utbildningsbehov som identifieras, säger Ewa Ställdal.

Företagshälsovården är självdöende.Ove Andersson, andre vice ordförande, Läkarförbundet

Men Ove Andersson, andre vice ordförande i Läkarförbundet, är inte imponerad.

Han tycker att staten, trots ny myndighet, undandrar sig det ansvar som han anser att den borde axla för landets företagshälsovård.

– Företagshälsovården är självdöende – medelåldern för företagsläkare ligger runt 63-64 år, säger Ove Andersson till Sjukhusläkaren.

Att endast kartlägga behovet av personal räcker inte, anser han.

– Säger myndigheten att det i Sverige behövs 800 företagsläkare, så ok. Men vem ska se till att dessa rekryteras? Den rekryteringen kommer bolagen knappast att betala, säger Ove Andersson, som tycker att staten ska stå för den notan.

– För att ge alla arbetstagare i Sverige möjlighet att få företagshälsovård krävs ett större, nationellt ansvar, säger han.