• 05 juni 2006
• 0
• AV: Christer Bark

Det var i september som den nya ledningen för ortopedi i Göteborg delade upp organisationen i två områden; ett för slutenvård och ett för öppenvård. Två verksamhetschefer tillsattes och ett stort arbete sattes igång för att bygga upp organisationen kring två verksamhetsområden.

Men den nya organisationen var inte förankrad hos de ortopediska specialistteamen som plötsligt kände sig överkörda och åsidosatta.

– Att dela upp ortopedin i öppen- och slutenvård med olika chefer var ett djupt olyckligt beslut, få ortopeder kände sig hemma och många upplevde att de inte fanns med i organisationen, säger Tommy Hansson, professor i ortopedi med mångårig erfarenhet av chefskap vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

I den tidigare organisationen arbetade ortopederna vid Sahlgrenska universitetssjukhuset nära varandra i olika specialistteam inom exempelvis rygg-, protes- och traumakirurgi. Beslut kring den ortopediska verksamheten fattades genom informella möten och välfungerande samarbetsformer, menar Tommy Hansson.

– I höstas förlorade teamen alltmer av sin funktion och verksamheten leddes av chefer som inte hade några givna vägar ut i verksamheten för sina beslut. Men områdesledningen förstod efterhand att beslutet inte var bra och har prestigelöst och föredömligt lyssnat på kritiken, säger Tommy Hansson.

Det var i mars i år som områdesledningen anlitade Tommy Hansson som ”senior advisor”. Han har nu lagt fram en ny organisationsplan som i korthet handlar om att lyfta in de ortopediska specialistteamen i organisationen igen.

Rekryteringen av de nya teamcheferna har just slutförts; flera av de nytillsatta var tidigare teamchefer inom den gamla organisationen och har fått söka om sina jobb.

Det kommer att finnas sju team inom trauma, artro, protes, rygg, tumör, fot- och barnortopedi. Teamcheferna blir biträdande verksamhetschefer med både medicinskt ansvar och personalansvar.
– Specialistläkarna får tillbaka betydligt mer ansvar och befogenheter. Har man inte med doktorerna i organisationen så fungerar inte verksamheterna särskilt effektivt, säger Tommy Hansson.

Det är djupt olyckligt, menar han, att den sjukhusledning som utredde och föreslog den nya organisationen slutade innan organisationen hann sjösättas. Sjukhusdirektören Bengt-Göran Olausson som var eldsjälen lämnade sin tjänst, Peter Lönnroth som var medicinsk expert fick en ny administrativ tjänst inom Västra Götalandsregionen och den dåvarande verksamhetschefen i ortopedi, professor Henrik Malchau flyttade till Harvard University.

– När de försvann fick vi en ledningsgrupp med ansvar att driva igenom något som de själva inte varit med om att planera, de hade heller inte med nödvändighet den bakgrundskunskap om ortopedi som hade varit önskvärt, säger Tommy Hansson.

Fortfarande råder det delade meningar kring hur mycket av trauma- och ryggkirurgin som ska stanna kvar på Sahlgrenska sjukhuset och hur mycket av den akuta och elektiva verksamheten som ska placeras var.

– Vi hoppas ju att man ska kunna ha elektiv och akut ortopedi inom samma byggnad och att det ska finnas vattentäta skott mellan de två verksamheterna, men exakt hur det kommer att se ut är inte helt klart, säger Tommy Hansson.

Jan T Carlson är områdeschef för ortopedin i Göteborg. Han håller med om att situationen är svår och att det finns stora utmaningar att brottas med fram till 2008 då strukturomvandlingen beräknas vara genomförd.

– Det pågår ett omfattande arbete och fokuset är att skapa en högkvalitativ och välfungerande verksamhet, både för personalen och patienterna. Men vi är i ett övergångsskede och det innebär att organisationen inte satt sig, säger Jan T Carlson.

Uppdelningen av exempelvis ryggkirurgin med en högspecialiserad del på Sahlgrenska och en länssjukvårdsdel på Mölndals sjukhus fortsätter man nu att diskutera.
– Vi försöker hitta de optimala gränsdragningarna. Ett steg på vägen är att ge teamen en tydligare roll i organisationen så att de kan vara med och påverka utvecklingen, säger Jan T Carlson.

Uppdelningen av akut och elektiv ortopedi är en viktig del av förändringsarbetet, menar han. Vid såväl Mölndal som Sahlgrenska sjukhuset kommer det att finnas både akut och elektiv ortopedi.

– För närvarande görs en översyn av vårdplatser och vårdavdelningar för att identifiera var den framtida elektiva och akuta vården ska bedrivas. Parallellt med detta förs motsvarande diskussioner om vilka operationssalar som ska användas för akut respektive elektiva operationer, säger Jan T Carlsson.

Att samla merparten av ortopedin i Mölndal har skapat heta diskussioner. Oppositionspolitikerna vill att omflyttningen stoppas, i första hand tills situationen är under kontroll. Men det tycker inte majoriteten som driver flytten av ortopedin vidare.

– Vi hade tidigare tre akutmottagningar med tre primärjourer och tre bakjourer dygnet runt, det är oerhört personalslukande och vi anser att det är helt nödvändigt att koncentrera den ortopediska verksamheten, säger Jan Bergqvist (s), ordförande för Sahlgrenska universitetssjukhusets styrelse.

Det grundläggande problemet idag, menar han, är bristen på personal. En brist som funnits under många år och som inte har uppstått på grund av omorganisationen, enligt Jan Bergqvist:
– Det löper en massa rykten att folk slutar och det sprids felaktigheter i tidningsartiklar. Omsättningen av personal är ett gammalt problem som man nu försöker lösa med nyrekryteringar.

– Nu handlar det om att lösa de akuta problemen och förstärka forskningsresurserna i Mölndal. Man har också beslutat att satsa 65 miljoner kronor på ombyggnader. Den vision som finns att skapa ett Center of Excellence tror jag absolut kan förverkligas. Men det kommer att ta tid, säger Jan Bergqvist.