Ny lag ska skydda visslare
Utredningen föreslår förutom en ny lag även att en ny regel om skydd för visslare införs i arbetsmiljölagen. Det ska också införas regler som skyddar identiteten hos personer som slår larm om missförhållanden hos arbetsgivaren.
Skyddet innebär att den som visslat inte får utsättas för repressalier av arbetsgivaren. Det ska finnas rapporteringssystem hos arbetsgivaren som skyddar identiteten hos den som som slår larm om missförhållanden internt, och myndigheter som behandlar ärenden som berör visslare ska sekretessbelägga deras identiteter.
Utredningsförslaget avgränsar lagen till att gälla för allvarliga missförhållanden, vilket definieras som ”förhållanden som skäligen kan misstänkas avse brott, på vilket fängelse kan följa, eller därmed jämförliga missförhållanden”. De exempel som ges i utredningen är ”kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter, underlåtenhet att följa gällande föreskrifter, korruption, risker för liv, säkerhet och hälsa, skador och risker för skador på miljön, felaktigt användande av allmänna tillgångar, brott mot regler till skydd för fungerande marknader, brott mot interna regler och principer samt oetiska förhållanden”.
Vidare skiljer utredningen på ”externa och interna larm”. För att få förstärkt skydd vid externa larm, exempelvis att gå ut i medierna, ska den anställda antingen ha larmat internt först utan att få gehör inom skälig tid eller så ska det vara befogat att gå ut externt direkt. Befogat ska det anses vara om situationen är akut, missförhållandena är mycket allvarliga eller det finns risk för att bli utsatt för repressalier vid ett internt larm. Om det ”externa larmet” innebär att man vänder sig till sin fackförening räcker det med att det rör sig om allvarliga missförhållanden.
Om den som visslar själv begår ett brott, till exempel mot tystnadsplikten, ska det förstärkta skyddet inte gälla.
Utredningen föreslår att avvikelser från lagen ska få göras i centrala kollektivavtal men inte i enskilda anställningsavtal.