Nyhet

Ny kartläggning om läkares arbetstider

En genomsnittlig läkare arbetar 41,1 timmar i veckan – efter uttag av kompensationsledigheten. Och om beredskap räknas in i arbetstiden hamnar siffran på 44 timmar.

Läkare som grupp arbetar mer än 40 timmar i veckan, även efter att uttag av kompensationsledighet. Och både uttaget och intjänandet av kompensationsledighet är jämt fördelat över hela året. Det är ett par av de resultat som framkommer i en färsk kartläggning som konsultbolaget PwC gjort på uppdrag av Läkarförbundet. Syftet har varit att undersöka om läkares arbetstider ”stödjer verksamhetens krav på kostnadseffektivitet och patientsäker hälso- och sjukvård”.

– Det finns så mycket villfarelser om att vi läkare inte jobbar och kommer och går som vi vill. Och att kompledigheten gör att vi aldrig är på jobbet. Vi vet ju att det inte är så och därför är det väldigt bra att vi har gjort den här kartläggningen. Rapporten är bra – dels för att den är gjord av opartisk part och  inte av oss själva, dels eftersom den har gjorts i samarbete med flera landsting. Vi var överens om att vi ville ha det svart på vitt hur det verkligen ser ut, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna.

Bild från Läkarförbundets rapport ”Läkares arbetstider”.

En annan slutsats som rapporten ”Läkares arbetstider” presenterar är att det nuvarande jouravtalet är det bästa sättet att lösa läkarbemanningen i sjukvården. Det är både mer kostnadseffektivt, ger mer patientnytta och flexibelt än till exempel ett treskiftsystem med ordinarie arbetstid kvällar, helger och nätter.

– Man behöver ha bred och samlad kompetens på dagen när man ska ta beslut i samarbete och lägga upp utredningar. Därför behövs också kontinuitet. På natten behöver man ha kompetens i akutsjukvård och då kan man vara färre. Men vi är inte tillräckligt många för att späda ut kompetensen, vi är inte utbytbara, säger Karin Båtelson.

Och det är kontinuitet tillsammans med att läkares kompetens används på ett optimalt sätt som är en av grunderna för en patientsäker verksamhet, enligt rapporten.

Bild från Läkarförbundets rapport ”Läkares arbetstider”.

Eftersom jour och beredskap oftast är lagd på kvällar, nätter och helger – alltså utanför den ordinarie arbetstiden –  samtidigt som det enligt Arbetstidslagen inte är möjligt att schemalägga övertid på regelbunden basis, vinner arbetsgivaren både organisatoriskt och kostnadsmässigt på jouravtalet, menar man. Men för att systemet ska fungera krävs möjlighet till återhämtning i anslutning till arbetspassen.

– Det som inte går ihop är när man är för få läkare och får för täta jourer. Då bryter arbetsgivaren mot regleringen, vilket vi vet att man idag tvingas göra på vissa ställen. En del löser det genom att man har jourveckor, där man inte  bygger upp någon komptid utan får ledigt dagtid  samma vecka, men om de kommer för tätt så är det extremt slitsamt förstås, säger Karin Båtelson och fortsätter:

– Det finns de som undrar varför vi vill ha kvar jouravtalen, när de nu är så fördelaktiga för landstingen, och i den frågan kommer diskuteras. Men just den medicinska kvaliteten är avgörande och många ser flexibiliteten som något positivt – där man kan jobba mer eller mindre under olika perioder i livet.

Läs rapporten i sin helhet här.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra /

Prenumerera