Nyhet

Ny arbetsmodell för sköterskor ett stort hot mot patientsäkerheten

Antalet vårdplatser fortsätter att minska. Uppland motionerar igen om att förbundet skall verka för ett ökat antal vårdplatser inom somatisk och psykiatrisk vård.

Stockholm motionerar om nolltolerans mot överbeläggning. Bristen på vårdplatser är sjukhusläkares största arbetsmiljöproblem och därutöver ett stort hot mot patientsäkerheten.

Vårdplatsbristen leder till satellitpatienter d.v.s. patienter vårdade på fel avdelning. Socialstyrelsen har konstaterat att dessa löper högre risk än nödvändigt. Den ökade risken beror på att patienterna vårdas på en avdelning utan kunskap och rutiner om deras sjukdom och sjukdomsförlopp och med sämre kontakt med patientansvarig läkare.

För läkare innebär satellitpatienter ett problem, de ingår i ens virtuella ansvar men är i verkligheten svåra att finna. Vi har, i någons dator, ett formellt ansvar för patienten men är inte medvetna om att individen finns. Problemet orsakas av vårdplatsbrist men förvärras av läkarfientliga vårdplatsstrukturer.

Ny farsot

En ny farsot hotar: I Helsingborg och på annat håll har införts ”patientnärmre vård” vilket är ett koncept där sköterskorna arbetar i moduler med 6-8 patienter. Vitsen är att tiden för det administrativa arbetet skall minska till förmån för tiden med patienten. Utmärkt, men förändringen innebär ett hot mot patientsäkerheten.

För läkarna innebär förändringen att ingen sköterska ”har överblicken”. Dussintals sköterskor avlöser varandra under en helgrond men som satelliter svävar de i samma system, utan kontakt med varandra. Vi läkare undrar vilka patienter vi skall ronda, sköterskorna har bara kunskap om ”sin modul”.

Antalet ”borttappade patienter” har därför ökat betydligt. Tidigare när läkaren gick rond, under veckan på den egna avdelningen, under helgerna på flera, fanns hjälp i sköterskor som kände patienterna, deras lokalisation och deras problem. Nu finns inte ens en lista på de patienter som ingår i läkarens ansvarsområde.

”Det är så skönt att ronda på barnkliniken för där har de kvar tavlan så att jag kan se vilka patienter jag har ansvar för,” sa en kollega.

Hur vågar vi läkare göra avkall på våra berättigade krav att veta vad vi har ansvar för? Varför accepterar vi ett ansvar över patienter vars existens vi inte är medvetna om?

Felaktigt perspektiv

Sjukvården idag organiseras alltför ofta ur ett sköterskeperspektiv för att de intresserar sig och lägger vinning vid att styra beslutsprocesserna.

Läkarna ägnar sig hellre åt patientarbete och forskningsutveckling och lämnar WO i organisationsdebatten.
Ickemedicinska prioriteringar och rutiner får för stor genomslagskraft på bekostnad av patientsäkerheten. Det blir allt svårare för läkare att värna de medicinska prioriteringarna, vare sig det gäller avdelningsrutiner eller vårdplatser.

En nolltolerans mot överbeläggning är månne en utopi men synsättet att de medicinska prioriteringarna skall styra i sjukvården skall vara ett fundament i Läkarförbundets politik. Därför hoppas jag att fullmäktige bifaller motionerna och med kraft ger Centralstyrelsen uppdraget att värna vårdens platser.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-04

Tema: Intensivvård / De riskfyllda flyttarna har mer än fördubblats på tio år / Studie visar: Ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist / Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser / Läkare på Huddinge: Vi behöver dubbelt så många IVA-platser / Flytten av patienter ska minskas drastiskt - men problemen kvarstår / Pressat läge på Sveriges största intensivvårdsenhet / Sjukhusläkaren har pejlat läget från norr till syd

Prenumerera