Istället för att boka in en tid för telefontolk finns det nu en tjänst som erbjuder tolk på under 30 sekunder. Tjänsten erbjuds via den nya appen Tolkvox som ett fåtal sjukhusverksamheter testat. – Det blir ingen fördröjning eller behov av att boka en ny tid om tolktiden går ut. Jag ser det som en jättebra lösning för oss som jobbar på golvet, säger Linus Hansson, ST-läkare på akutmottagningen på Östra sjukhuset.

• 29 juni 2018
• 0
• AV: Veronica Lindström

Sedan hösten 2017 har Tolkvox använts i pilotstudier, bland annat på olika sjukhus runt om i Sverige. ST-läkaren Linus Hansson arbetar på akuten på Östra sjukhuset och är en av dem som testat appen. Han ser ett stort behov av snabbare tolktjänster och menar att det nuvarande systemet där man måste boka tid inte fungerar i alla verksamheter.

– Det är milt sagt inte optimalt för en akutmottagning. Vi vet ju aldrig vad som händer eller om vi måste prioritera om. Tolken har ju sin bokade tid men vi måste prioritera de svårast sjuka, det gör att vi ofta måste vaska tolktider och vaska skattepengar kan man säga, säger Linus Hansson.

Tolkvox använder sig av en redan befintlig och internationell tolkningstjänst med bas i framför allt Storbritannien, USA och Canada. De cirka 9000 tolkarna erbjuder drygt 178 olika språk och är tillgängliga dygnet runt. De är även utbildade i medicin- rätts- och myndighetstolkning.

När svenska användare kopplar upp sig på appen sker kommunikationen på engelska, vilket kräver en viss nivå på språket. Men språknivån ska inte vara något problem för svenska läkare som studerat medicinska facktermer på engelska, enligt Daniel Schain, vice VD för Tolkvox och specialist i allmänkirurgi och urologi på S:t Görans sjukhus.

– Jag tror inte det, eftersom det enligt min erfarenhet oftast brister hos tolken. När jag använder till exempel en brittisk tolk så brister det oftast hos mig själv. Det här blir mer patientsäkert, säger han.

Linus Hansson ser dock vissa risker med tjänsten om användaren inte behärskar engelska.

– Det är ju lättare om man får prata sitt modersmål, men de flesta är så bra på engelska att man klarar det. Man kan inte kräva att alla ska kunna engelska så mycket, men man kan ju ha den här tjänsten parallellt, säger han.

David Schain menar att man i samtalen ändå kan arbeta runt vissa språkhinder. Och en ordlista över vanliga facktermer finns tillgänglig för till exempel svensktalande läkare som använder tjänsten.

– Det är som med alla verktyg, man måste avgöra om jag som användare har kompetens för att använda det. Kan man inte prata engelska så ska man naturligtvis använda svensk tolk. Tolkvox ska användas komplement och med förnuft.

”…innan man sätter in en kateter kan det vara jätteskönt med tolk, annars kan ju det man gör uppfattas som ett övergrepp”.Daniel Schain, vice VD för Tolkvox och specialist i allmänkirurgi och urologi på S:t Görans sjukhus.

Att läkaren inte tvingas förhålla sig till en tolks schema ser Linus Hanson som den största fördelen.

– Jag går in när det är patientens tur och kan i princip på sekunden börja prata. Det blir ingen fördröjning eller behov av att boka en ny tid om tolktiden går ut. Jag ser det som en jättebra lösning för oss som jobbar på golvet, säger han.

Vad har du fått för reaktioner från patienterna?

– Inga alls, men det är väl som med en bra domare, de går obemärkta förbi.

Antalet tillfällen som patienten får hjälp av tolk under sin sjukhusvistelse bör och kan utökas, menar Schain. Istället för att tolktiden avgränsas till de tillfällen med förbokad tid så är det enligt Schain viktigt ur ett  patient- och trygghetsperspektiv att utöka möjligheterna.

– Ögonblick då man måste kommunicera uppkommer oplanerat, därför är behovet av en riktig on-demand-tjänst jätteviktig. Till exempel innan man sätter in en kateter kan det vara jätteskönt med tolk, annars kan ju det man gör uppfattas som ett övergrepp, säger Daniel Schain.

Vad den ekonomiska vinsten skulle bli med Tolkvox, jämfört med nuvarande tjänst för ett sjukhus som till exempel Sahlgrenska, är enligt Schein svårt att svara på.

– Sjukhusen vet inte hur många minuter de facto använder av den bokade tolkingstiden. Att tolkningssamtalen ofta är korta är vi övertygad om och att man betalar väldigt mycket för luft i Sverige. Och får man inte tag på tolk så kan det bli misstag som kostar pengar, eller om patienten måste ligga kvar på sjukhus vilket också kostar pengar.

Sahlgrenska universitetssjukhusets samtliga kostnader för tolktjänst uppgick till nästan 21,5 miljoner kronor under 2017. Knappt ett halvår in på 2018 är siffran upp i 12,8 miljoner kronor.  Tolkvox-tjänsten betalas per minut, men den exakta minutkostnaden vill inte Daniel avslöja utan menar att det beror på avtalen, hur upphandlingen ser ur, och vem man leverera till. Ändå vill han hävda att priset för tjänsten blir billigare än dagens lösningar.

– Vi ligger i linje med de befintliga tolkningstjänsterna men vi tror att det här blir billigare än dagens lösningar, säger Daniel Schain.

Att det är just minuttaxa för app-tjänsten ser Linus Hansson som fördelaktigt, i alla fall för en akutmottagning.

– Det är positivt för oss som inte kan planera vår verksamhet. Eftersom man betalar för den effektiva tolktiden kommer man kunna spara pengar, förutsatt att minuttaxan inte är skyhög.