Nutidshistorien – 2000-talet: Försök görs att stoppa tidningen
År 2000: ”Våra akutsjukhus börjar likna institutioner för tvångsarbete där patientlojaliteten är den enda drivkraften”
Arbetsmiljön är en het fråga. Sahlgrenska hotas av Yrkesinspektionen med ett vite på 9 miljoner kr om inte arbetsmiljön förbättras på en rad punkter före mars 2000.
– Våra akutsjukhus börjar likna institutioner för tvångsarbete där patientlojaliteten är den enda drivkraften, detta måste vi ändra på. Målet är att vi ska ha landets bästa arbetsmiljö inom fem år. Vi ska kräva kartläggning, kontroll, skyddsronder och inspektion, skriver Överläkarföreningens ordförande Gunnar Sandberg på ledarplats.
Läkarförbundets centralstyrelse beslutar efter initiativ av Överläkarföreningen att utreda det medicinska ledningsansvaret och delegation.
Bristen på allmänläkare uppmärksammas och Socialstyrelsens förslag att skola om specialistläkare till allmänläkare tillbakavisas av Överläkarföreningen som är rädd att sjukhusen ska dräneras på erfarna läkare.
Överläkarföreningen i Gästrikland håller hearing tillsammans med 27 patientorganisationer efter att 160 läkare skrivit på ett upprop mot nya nedskärningar.
Jan Rosén ordförande för Hjärt- och lungsjukas förening i Gävle kräver en rättighetslag för patienterna under hearingen. Han kritiserar också politikerna för att satsa för mycket resurser på primärvården och kräver fler specialister på vårdcentralerna.
Överläkarföreningen kräver klinisk professor. Läkarförbundet säger ja. Överläkarföreningen kartlägger vad som avgör sjukhusspecialisternas lönekarriär. Enkäten visar att de trogna arbetarna i vingården är de stora förlorarna och att chefer och underläkare drar ifrån.
2001: ”Omorganisationer ska bryta läkarkårens makt”
Tidningen byter namn till Sjukhusläkaren. Överläkarföreningen kräver att osakliga löneskillnader ska bort och att riktlinjerna för jour behöver förnyas. Nyckeln till framgång är individuella lösningar, menar föreningen.
Storm mot Expressen, som hänger ut läkare prickade av HSAN. Sjukhusläkaren avslöjar att även friade läkare hängts ut. Expressen vägrar att svara på Sjukhusläkarens frågor. Friad läkare talar ut.
Socialministern Lars Engqvist avslöjar för tidningen att regeringen planerar storregioner för sjukvården. I intevjun kallar han det överregionala organ för specialistsjukvården. Han säger också nej till statlig finansiering av sjukhus i intervjun.
Tidningen publicerar en undersökning som visar att 91 procent av läkarna i Norrbotten tycker att arbetsförhållandena är så dåliga att patientsäkerheten kan äventyras och två av tre läkare funderar på att flytta på grund av pressade arbetsförhållanden. Varannan läkare säger att de haft symptom på utbrändhet.
Hans-Asbjörn Holm, docent och världsauktoritet när det gäller lärandet vänder sig mot samlandet av CME-poäng och förespråkar kontinuerligt lärande (CPD) – en fråga som kommer att bli en stor stridsfråga under 2000-talets första årtionde.
Det stora debattämnet under Läkarförbundets fullmäktigemöte är ledarskap. Tidningen rapporterar att många under debatten tycker att förbundet inte tillräckligt hårt markerat läkarnas roll som chefer och ledare inom sjukvården.
I nummer 3 intervjuas professorn i sociologi, Gerd Lindgren, som menar att de omorganisationer som pågått inom sjukvården även haft till syfte att bryta läkarkårens makt.
– Hawthornestudien, som gjordes på 1940-talet visade, bland mycket annat, att gruppen är oerhört viktig när det gäller motstånd. Om arbetet organiseras så att människor inte har möjlighet att utveckla gruppnormer bryts motståndspotentialen. Det är det jag menar har skett inom vården, menar Gerd Lindgren, och säger till Sjukhusläkarens reporter att hon inte ser någonting positivt i systemskiftet.
– Ingen har vunnit på det med undantag för några få politiker och administratörer som gjort egna karriärer. Men alla i vården och patienterna är förlorare.
Många läkare har till och med förlorat kontrollen över sina egna arbetspass. Istället blir de schemalagda och styrda av sjuksköterskor, en grupp som de uppfattar som underordnade, men även sjuksköterskorna är missnöjda. De har fått en hopplös organisation att arbeta i och ett utbrett internt motstånd att hantera och det är intressant att notera att de som gick i spetsen för förändringarna nu leder protesterna genom att fly till uthyrningsföretagen, konstaterar Gerd Lindgren.
2002: Sjukhusläkaren granskar Ronden – försök görs att stoppa tidningens utgivning
Sjukhusläkaren granskar Ronden, Läkarförbundets jättelika IT-satsning. Artiklarna som visar att Ronden är ett konkursmässigt luftslott, trots att 70 miljoner kr pumpats in på två år, vållar stor uppståndelse inom Läkarförbundet. Försök görs att stoppa tidningens utgivning. Sjukhusläkarens ansvarige utgivare Thomas Zilling står fast vid att ge ut numret. Han blir inte nominerad till återval av Läkarförbundets valberedning och lämnar Centralstyrelsen.
Överläkarföreningen byter namn till Sjukhusläkarföreningen och presenterar ett nytt sjukvårdspolitiskt program där man bl.a kräver kunskapsstyrd sjukvård och att staten finansierar den specialiserade och högspecialiserade sjukvården.
Tidningen inleder en artikelserie om mobbing. Krav reses på en ”ombudsman mot mobbing eller social utstötning” och ett medlingsinstitut.
Region Skåne döms av tingsrätten att ge mobbad läkare jobbet tillbaka. Psykologen Sonja Leikrans som är flitigt anlitad vid arbetplatskonflikter avslöjar att hon utsatts för press från arbetsgivaren för att ”frisera” sina utredningar.
I tidningens artikelserie ”Vad vill partierna” lovar moderaterna att de ska skrota landstingen om de får makten och låta staten ta över sjukhusen.
2003: Efter 108 år blir Marie Wedin den första kvinnliga ordföranden
Undersökning i Sjukhusläkaren avslöjar stora skillnader i hjärtsjukvården.
Marie Wedin väljs till Sjukhusläkarföreningens ordförande. Hon blir efter 108 år föreningens första kvinnliga ordförande.
Undersökning gjord, på beställning av Sjukhusläkaren, av Anders Arner och Mia Löfgren, om den prekliniska forskningen slår ner som en bomb. Den visar att år 2002 antogs ingen doktorand med bakgrund från läkarutbildningen till preklinisk forskning i Lund.
Undersökningen uppmärksammas av regeringens utredare om den högspecialiserade sjukvården och kommer att ingå som underlag i utredningen.
Press sätts på regeringens utredare om klinisk forskning, Lennart Persson, som tar till sig resultatet. Till tidningen säger han att ”Läkarbristen på preklin tvingar fram ny läkarutbildning”.
2004: Granskning av intensivvården skapar omfattande debatt i dagspressen
Svensk intensivvård granskas. Den är ”Som Fia med knuff” menar överläkaren Mats Wallin på Karolinska vars far dog till följd av förflyttningar.
Artiklarna leder till en omfattande debatt i dagspressen.
Samma år blir “att göra en Hoffer” ett begrepp inom den skånska sjukvården”. Hoffer var Bert Hoffer, cancerdrabbad patient vars operation inställdes gång på gång. Han träder fram i Sjukhusläkaren och berättar hur han upplever de inställda operationerna som psykisk tortyr. Krav reses på öronmärkta intensivvårdsplatser.
Tidningen presenterar en rapport från Komrev som visar att dokumentationsbördan för läkarkåren är orimlig. Dubbeldokumentationen kritiseras.
– Man har haft en övertro på omorganisationer och inte förstått att ett fungerande ledarskap är viktigare, säger Anki Eriksson, konsult bakom rapporten.
Sverige får en etiköverenskommelse mellan Läkemedelsindustriföreningen och sjukvården. Farhågor reses för att fortbildningen kommer att försämras. Sjukhusläkarföreningens enkät, senare under året, visar att sjukhusläkaren själv får dra fortbildningslasset när landstingen sviker.
Bristen på vårdplatser blir en stor fråga under året. Bror Gårdelöf, anestesiolog på Universitetssjukhuset i Linköping, säger till tidningen att han ofta ber en bön att det inte ska komma in någon svårt sjuk människa när han går jour.
”Patientsäkerheten byts bort” är huvudrubriken i ett temanummer som granskar läkemedelsreformen. Tidningen avslöjar bland annat att bytesrapporterna som ska gå till läkarna inte hamnar i läkarjournalen utan går direkt till källararkiven, helt i strid mot lagen.
Reumatologerna får fram en lyckosam modell för att ge patienterna tillgång till nya, effektiva, men dyra läkemedel. Modellen går ut på att, tillsammans med industrin, fortsätta med systematiska uppföljningar även efter att läkemedlen godkänts och att först ge preparaten till noggrannt utvalda patienter.
2005: Chefer döms för att ha kränkt läkares yttrandefrihet
Tidningen publicerar vita sidor när en intervjuad läkare hotats med repressalier av chefen om artikeln publiceras av Sjukhusläkaren.
Sjukhusläkarens redaktör och ansvarige utgivare får Dagens Medicins Stora Debattpris ”för att oförtrutet ha lyft fram frågor som är besvärande för dem som sitter på makten.”
Under rubriken ”Det nya resandefolket” granskar Sjukhusläkaren omorganisationen av ortopedin i Östergötland. En undersökning av Peter Herberts, professor i ortopedi vid Sahlgenska Universitetssjukhuset visar att specialinriktade kliniker inte är bättre.
Sjukhusläkarföreningen firar 110 år.
En häftig debatt om schemaläggning och jour blossar upp. Johan Fischer föreslår att jouren ska outsourcas.
Tidningen rapporterar från kvinnokliniken på länssjukhuset Ryhov i Jönköping där alla chefer måste delta regelbundet i det kliniska arbetet och ha patientkontakt.
Yttrandefriheten blir stor fråga. Chefen för ortopedin Per-Otto Olsson och landstingsdirektören Åke Rosandher döms för att ha kränkt överläkaren Roger Skogmans yttrandefrihet när han protesterade mot ortopedins omorganisation i Östergötland.
Pofessorn Lennart Lundqvist menar att straffen är för lindriga och att det behövs att en chef döms till fängelse för att det ska bli någon ordning och respekt för lagen.
2006: Marie Wedin ifrågasätter den lovprisade vårdgarantin
EU:s arbetstidsdirektiv blir stor stridsfråga och nya jourregler upprör Skånes läkare.
En ny rapport visar att antalet läkare som disputerar fortsätter att rasa.
En granskning i Kronoberg visar att enskilda lönesamtal har gett landets sämsta löner. Läkarförbundet beslutar att verka för att den traditionella förhandlingsmodellen lyfts fram efter förslag av Sjukhusläkarföreningen.
Capios förre VD, Per Båtelson, intervjuas och kritiserar sjukvården för att det finns för lite specialister och intelligenta resurser i primärvården, och att svensk sjukvård överinvesterat i andra och tredje linjen.
Tidningen intervjuar läkare i Ystad som hellre pendlar över 200 mil än arbetar kvar inom ortopedin i Skåne.
Marie Wedin får Dagens Medicins Stora Debattpris och efter två års stridigheter om vem som ska vara chef inom sjukvården går Läkarförbundets centralstyrelse på Marie Wedins linje. En ny chefspolicy publiceras där det sägs att läkarna med sina medicinska kunskaper har särskilt goda förutsättningar att leda verksamheten.
Vårdgarantin ifrågasätts. Sjukhusläkarföreningens ordförande, Marie Wedin, argumenterar på ledarplats för att en ny patienträttighetslag är bättre än vårdgaranti. Hon kritiserar vårdgarantin för att inte fungera och inte skydda de svagaste.
Bengt von Zur Mühlen nybliven styrelseledamot i Sjukhusläkarföreningen kräver att ”Socialstyrelsen måste agera mot bristen på vårdplatser” och Sjukhusläkarföreningen motionerar att Socialstyrelsen begränsar möjligheterna för landstingen att lägga patienter på ”fel avdelningar”. Föreningen vill att Socialstyrelsen åläggs att ge utförligare råd och anvisningar hur utlokaliseringar och överbeläggningar ska hanteras. Kraven tillbakavisas.
2007: En granskning av Sjukhusläkaren visar att psykiatrivården är djupt orättvis
I Jämtland finns bara 3,9 psykiatriker i offentlig tjänst per 100.000 invånare mot 15,2 i Skåne och i Värmland finns det inte en enda fast anställd psykiatriker inom slutenvården visar tidningens kartläggning.
Carl-Gustaf Olofsson, verksamhetschef för psykiatriska kliniken i Skellefteå kräver statlig styrning och kritiserar psykiatriutredningen för att inte ta bristen på psykiatriker på allvar.
Sjukhusläkaren granskar den katastrofala omorganisationen av ortopedin i Göteborg. På ett år ökar antalet patienter som avlider inom 30 dagar efter att ha opererats för höftfraktur med 38 procent.
Erfarna ryggkirurger säger upp sig i protest på SU/Sahlgrenska. Till tidningen säger de:
– Vi skämdes inför patienterna när den ena efter den andra operationen ställdes in.
Ryggkirurgerna går till ett privat bolag och erbjuder sig att operera bort de gigantiska köer som uppstått, men de stoppas av sjukvårdsledningen.
Tidningen rapporterar om spelet bakom kulissen för att förändra EU:s arbetstidsdirektiv. Ordföranden för de anställda sjukhusläkarna i Europa, Claude Wetzel, varnar för att ”Flexicurity-begreppet” som rotat sig inom EU kan komma att hota läkarkårens anställningstrygghet, arbetsmiljö och löner.
Nordens överläkare kräver hållbara arbetsförhållanden i en resolution i Köpenhamn. Resolutionen blir sedan gemensam EU-politik för den europeiska Överläkarföreningen, AEMH.
Förslag att avskaffa läkarrocken vållar läsarstorm.
På Läkarförbundets fullmäktigemöte beslutas efter en motion av Sjukhusläkarföreningen att Läkarförundets centralstyrelse med stor kraft ska verka mot storregioner för sjukvården. 2009 har ännu ingenting hänt förutom att motionen samlar damm.
Efter en motion från Sjukhusläkarföreningen beslutar Läkarförbundets fullmäktigemöte 2007 att aktivt verka för att yttrandefriheten värnas när det gäller offentligfinansierad verksamhet. Läkarförbundet ska även ta fram en kortare skrift om de rättigheter och skyldigheter som man som läkare har för att påtala missförhållanden och risker med olika beslut som tas. Arbetet med detta har ännu inte påbörjats.
Bengt von Zur Mühlen återkommer med kravet att Läkarförbundet ska verka för att Socialstyrelsen tar fram riktlinjer för hur många patienter en sjukhusläkare rimligen ska kunna ansvara för. Benny Ståhlberg, ordförande i Distriktsläkarföreningen och ledamot av Läkarförbundets centralstyrelse, menar att Socialstyrelsen inte går in med riktlinjer i sådana organisatoriska frågor.
2008: Neddrogningen av äldre jämförs med lobotomeringen av psykiskt sjuka på 50-talet
Sjukhusläkaren granskar vårdgarantin. Trots alla år av miljardsatsningar har inget hänt visar det sig. Väntetiderna är desamma. I Gävleborg får patienterna köa längre än vårdgarantins 90 dagar för nästan alla diagnoser.
Marie Wedin kräver på ledarplats att den nuvarande vårdgarantin helt avskaffas. Hon föreslår istället ett vårdkontrakt där patienten får rätt att träffa en specialist inom en månad, då en vårdplan ska göras upp.
Under ledarrubriken ”De sjukaste orkar inte shoppa doktor”, kräver Marie Wedin också en större satsning på sammanhängande vårdförlopp där förebyggande vård och komplikationer ingår.
Sjukhusläkaren besöker Kina och kan rapportera att 70 procent på landsbygden inte har råd att söka sjukvård.
Stockholms nöjdade läkare intervjuas. Korta beslutsvägar, chefer som lyssnar, inte för mycket administration, koncentration på kärnverksamheten är nyckelfaktorerna som gör läkarna nöjda.
Sjukhusläkarföreningens vice ordförande Karin Båtelson lanserar idén om en avvikelserapportkampanj i en krönika i tidningen och uppmanar landets alla läkare att skriva avvikelser på allt som inte fungerar. Krönikan blir uppmärksammad i radio och tidningar. De första rapporterna från Sahlgrenska visar att när läkarna tar sig tid att rapportera femdubblas antalet avvikelserapporter.
Finn Bengtsson, riksdagsman, professor och specialist i klinisk farmakologi kräver att neddrogningen av äldre stoppas och jämför den med lobotomeringen av psykiskt sjuka på 50-talet.
Socialstyrelsen nye generaldirektör Lars-Erik Holm ger beskedet att Socialstyrelsen mycket väl kan tänka sig viten eller att stänga avdelningar om patientsäkerheten hotas på grund av vårdplatsbrist. Kristina Wallman belönas för Stora Friskvårdspriset för sina insatser mot bristen på vårdplatser.