Nyhet

Nu ska över 300 danska sjukhus ackrediteras

Som första land i världen har Danmark lagstadgat att samtliga sjukhus ska ackrediteras och kvalitetsmätas på ett och samma sätt i ett system av internationell hög klass. Den danska kvalitetsmodellens ackrediteringsstandarder är granskade och godkända av den internationella organisationen ISQUA, International Society for Quality in Health Care.

För fem år sedan, 2005, grundades IKAS, ett oberoende nationellt kvalitetsinstitut i Århus. Syftet var att utveckla den danska kvalitetsmodellen och systematiskt följa upp kvaliteten i vården med en årlig budget om 20 miljoner danska kronor.

– Den ursprungliga planen var att sjukhusen i Danmark skulle ha fått tillgång till ackrediteringsstandarder och riktlinjer senast augusti 2008, men på grund av en sjuksköterskestrejk försenades processen med ett år, säger Karsten Hundborg, direktör för IKAS (Institut for Kvalitet og Akkreditering i Sundhedsvaesendet).

”Förr var kvalitet ett lotteri”


Utvecklingen av den danska kvalitetsmodellen, startade på allvar i mitten 1990-talet. Långa köer och dålig tillgänglighet, feloperationer, överdödlighet, sjukhusinfektioner och dålig kommunikation mellan sjukvårdshuvudmännen var inte bara kostsamt, utan skadade även allmänhetens förtroende för hälso- och sjukvården.

– Förr var det mer av ett lotteri, man tvingades chansa på att sjukhusen höll en hög kvalitet. Nu har vi lyft kvalitetsarbetet till en hög internationell nivå, säger Karsten Hundborg.

Metoden bygger på ackrediteringsstandarder (det finns cirka 110 totalt) för god kvalitet. Det kan exempelvis handla om hur man hanterar elektroniska patientuppgifter. Vissa standarder är relevanta för hela sjukhuset, andra riktar sig specifikt till exempelvis psykiatrin eller förlossningsvården.

Kvalitetsarbete ska ingå i vardagen


– Det skapar en kultur där kvalitetsutveckling finns integrerat i det fortlöpande arbetet på alla nivåer, säger Karsten Hundborg.

Modellens ackrediteringsstandarder delas grovt in i tre stora grupper som omfattar bland annat sjukdomar och behandling, utrustning, städning och hygien samt ekonomi och rutiner för kvalitetsarbete och patienträttigheter.

– Filosofin bakom kvalitetsmodellen är att skapa en hälso- och sjukvård där kvalitet ingår som en viktig del av de vardagliga rutinerna. Syftet är att öka patientsäkerheten och ge människor tillgång till information om kvalitet, säger Karsten Hundborg.

Externa granskare


När ett sjukhus eller ett annat område inom hälso- och sjukvården arbetat med den danska kvalitetsmodellen i minst 12 månader och när samtliga ackrediteringsstandarder är implementerade, sker en extern inspektion. Ett team med inspektörer som är anlitade av IKAS, intervjuar personal och patienter, följer upp hur rutiner och processer fungerar och hur standarder och riktlinjer efterlevs. Därefter skriver teamet en rapport som berättar om sjukhuset eller institutionen helt, delvis eller inte alls lever upp till de fastställda ackrediteringskraven.

Ingen information om enskilda läkare


– Vi för en dialog med cheferna om vad som är på plats och vad som eventuellt saknas innan man kan bli ackrediterade. I rapporten går det inte att hitta information om enskilda läkare eller sjuksköterskor, utan information från våra inspektioner stannar på avdelnings- och kliniknivå, säger Karsten Hundborg.

– I maj startar vi med inspektioner i den första av fem regioner. Tidsplanen är att vi fram till slutet av 2011 ska ha hunnit med samtliga offentliga sjukhus samt 50 av de största privata sjukhusen.

Samtliga sjukhus, såväl privata som offentliga, ackrediteras utifrån samma kvalitetsstandarder som sedan anpassas till respektive verksamhet.

Vad händer om ett sjukhus eller ett apotek inte klarar ackrediteringskraven?

– Eftersom systemet är transparent kan alla ta del av offentliggjorda resultat och bakgrunden till att man inte eller bara delvis når upp till ackrediteringskraven. Det sätter press på hälso- och sjukvårdens aktörer att leva upp till de standarder som finns, säger Karsten Hundborg.

Hela hälso- och sjukvårdssektorn omfattas


Ackrediteringsprocesser har även startat för 25 av landets 265 apotek enligt ”Den danska kvalitetsmodellen för apotek”.

– Nu ska vi analysera vilka av de 25 apoteken som möter de fastställda kvalitetskraven och vilka som inte alls eller bara delvis möter dem, säger Karsten Hundborg.

Även ambulanssjukvården ska ackrediteras. Det finns fem företag som sköter landets ambulansservice. I november 2011 ska den danska kvalitetsmodellen ha blivit införd. Även 4 300 tandläkare samt 3 600 distriktsläkare står på tur att införa kvalitetsmodellen. I slutänden kommer alla sektorer inom hälsosektorn att vara inkluderade i den danska modellen.

– Ett viktigt mål med vår modell är att skapa en sammanhållen vårdkedja för att säkra patienternas väg från sjukhus till öppenvården, säger Karsten Hundborg.

– Det är ett missförstånd att tro att kvalitetsmodellen handlar om en byråkratisk koloss och att det stjäl tid och kraft från det vardagliga arbetet i vården.

Styrkan med den danska kvalitetsmodellen är att den är papperslös. Vi har utvecklat ett IT-baserat ackrediteringssystem som kallas TAK. När våra inspektörer ska genomföra en ackreditering så har de tillgång till alla standarder och riktlinjer i en bärbar dator. Hela ackrediteringsprocessen sker elektroniskt och inte ett papper skickas från sjukhusen till IKAS, säger Karsten Hundborg.

Tre moduler i kursen


På IKAS arbetar cirka 35 personer. Institutet finansieras av den danska regeringen. I styrelsen sitter representanter för sjukhusen, inrikes- och hälsoministeriet samt Sundhetsstyrelsen. Även kommunerna, apoteken och privata sjukhus finns representerade.
Vid Institutet tränas och diplomeras externa inspektörer. Det kan vara läkare och sjuksköterskor som anlitas för uppdrag högst tre veckor om året. Första kullen är nu utbildade.

Kursen består av tre teoretiska moduler som omfattar genomgångar av ackrediteringsstandarder, värderingsprinciper, kommunikation, intervjuteknik, etik, rapportskrivande och hur själva ackrediteringsprocessen går till.

– Vi har avtal med sjukhus runt om i Danmark, så vi vet på förhand vilka vi kan kalla in när det blir aktuellt med en inspektion. Vi betalar våra inspektörer ett dagligt arvode, sedan kompenserar vi även arbetsgivaren så att han kan kalla in en vikarie. När vi gick ut med rekryteringsannonser sökte 750 personer till 125 tjänster, säger Karsten Hundborg.

Kostnaden för den danska kvalitetsmodellen finansieras till hälften av regeringen och till hälften av de fem regionerna.

– Sedan måste sjukhusen och apoteken och andra frigöra personal som arbetar med kvalitetsmodellen och implementeringen, men det arbetet är störst i inledningsskedet. Gör man det rätt från början sparar man både tid och pengar, säger Karsten Hundborg.
För privata sjukhus uppgår kostnaden för att vara ansluten till IKAS och den danska kvalitetsmodellen, till mellan 5 000 och 15 000 danska kronor.

Intresset för den danska kvalitetsmodellen är stort. Representanter från flera länder däribland Sverige och Socialstyrelsen och från våra politiska partier har varit på studiebesök. I Norge inför man modellen inom psykiatrin och de första norska inspektörerna har fått sin träning vid IKAS.

Delaktighet är a och o


Karsten Hundborg menar att en av flera viktiga framgångsnycklar för att lyckas med ett nationellt kvalitetsarbete, är delaktighet.

– Vi har varit noga med att involvera hälso- och sjukvårdspersonalen i att designa och besluta vilka standards man bör använda. Vi har samarbetat med en stor andel sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeuter och chefer. Det har skapat en känsla av delaktighet, säger Karsten Hundborg, som lämnade sin tjänst den 15 april och nu efterträtts av Jesper Gad Christensen.

Fakta | Dansk sjukvård

▼ Danmark har 5,4 miljoner invånare.

Sedan 2007 delas Danmark in i fem sjukvårdsregioner som styrs av direktvalda politiker.
Den danska kommunalreformen innebar att antalet kommuner minskade från 275 till färre än 100. Regionerna har ingen beskattningsrätt. Finansieringen sker via staten (cirka 80 procent), samt kommunerna (cirka 20 procent).

Kostnaden för hälso- och sjukvården beräknas uppgå till cirka nio procent av BNP.
De flesta sjukhus är offentliga och staten styr både som lagstiftare och drift- och finansieringsansvarig. Det finns privata vinstdrivande sjukhus, men de bedriver som regel inte akutvård och svarar för en obetydlig andel av antalet vårdplatser.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-04

Tema: Intensivvård / De riskfyllda flyttarna har mer än fördubblats på tio år / Studie visar: Ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist / Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser / Läkare på Huddinge: Vi behöver dubbelt så många IVA-platser / Flytten av patienter ska minskas drastiskt - men problemen kvarstår / Pressat läge på Sveriges största intensivvårdsenhet / Sjukhusläkaren har pejlat läget från norr till syd

Prenumerera