Nyhet

Nu ska högriskpatienterna för bröstcancer identifieras

Två stora studier vid Karolinska Institutet i Solna ska göra det möjligt att identifiera vad som gör att vissa kvinnor har hög risk att få bröstcancer.

Trots att vi i dag vet att var nionde kvinna kommer att drabbas av bröstcancer kan vi inte identifiera vilka dessa kvinnor är. Det konstaterar Per Hall, professor i epidemiologi vid Karolinska Institutet.

– Medan hjärtsjukvården de senaste 20 åren lyckats halvera antalet individer som insjuknar och avlider i hjärt-kärlsjukdomar står vi inom cancervården nästan och stampar på samma ställe under samma tidsrymd, säger han.

Per Hall leder två nya bröstcancerstudier med målet att få ned antalet insjuknade i bröstcancer med 40-50 procent.

– Precis som hjärtsjukvården identifierat rökare, överviktiga, diabetiker och patienter med höga blodfetter och högt blodtryck som sina högriskpatienter vill vi identifiera högriskindivider för bröstcancer. Genom att slå samman livsstilsfaktorer, genetiska faktorer och mammografisk täthet i brösten hoppas vi identifiera de kvinnor som har verkligt hög risk för bröstcancer där kanske var tredje kvinna riskerar insjuknande men också den grupp kvinnor som har mycket låg risk, säger Per Hall.

På så vis menar han att den förebyggande cancervården och mammografiundersökningar kan bli mer effektiva och riktas mot de grupper som har störst risk.

För hjärtsjukvården har den minskade rökningen haft stor betydelse för att få ned antalet insjuknade. För bröstcancervården är det svårt att hitta en motsvarande enskild faktor som har så stor betydelse. För högriskgrupperna kan lösningen istället bli livslång medicinering.

– Om vi kan identifiera vilka som är högriskpatienter kommer det säkert att utvecklas förebyggande mediciner som minskar risken för insjuknande. Det innebär en helt ny marknad för läkemedelsföretagen där fullt friska patienter medicineras, säger Per Hall.

En viktig del av projektet är att ta reda på hur behandlingen kan individanpassas på basis av cancerns egenskaper.

– Olika cancertumörer har olika genetiska egenskaper. Det innebär att den medicin eller behandlingsmetod som besegrar en tumör inte rår på en annan. Genom att individanpassa behandlingen blir den mycket mer effektiv och räddar fler, säger Per Hall.

En del i arbetet är att undersöka vilka tumörer som skickar iväg metastaser och vilka som inte gör det.

FAKTA
▼ Libro -1 är en bröstcancerstudie där kvinnor från Stockholm – Gotlandsregionen, som drabbats av bröstcancer under tiden 2001 till 2008 ingår. Insamlandet av underlag avslutas under april månad.

Karoman-studien undersöker friska kvinnor som kommer till mammografiundersökningar på Karolinska Universitetssjukhuset och troligen ytterligare några sjukhus i andra delar av Sverige.

Kvinnorna i de båda studierna lämnar blodprov och svarar på frågor om livsstil. Kvinnorna i den andra studien får också körtelvävnaden i brösten undersökt.

Huvudfrågorna i studien är vilka kvinnor som botas och vilka som får återfall. Den tar också upp frågan om livs­stilsfaktorer och genetiska förändringar påverkar risken att insjukna i bröstcancer och prognosen för den.

Forskningsprojektet löper över fem år och är, med en donation på 50 miljoner kronor från familjen Rausing, ett av de största bröstcancerprojekten i världen.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-04

Tema: Intensivvård / De riskfyllda flyttarna har mer än fördubblats på tio år / Studie visar: Ökad risk att dö efter förflyttning på grund av resursbrist / Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser / Läkare på Huddinge: Vi behöver dubbelt så många IVA-platser / Flytten av patienter ska minskas drastiskt - men problemen kvarstår / Pressat läge på Sveriges största intensivvårdsenhet / Sjukhusläkaren har pejlat läget från norr till syd

Prenumerera