Nyhetsarkiv

Nu satsar Telia på sjukvård

Patienter som tar egna prover i hemmet och skickar svaren raka vägen in i journalen. Äldre dementa som övervakas av kameror och sensorer som larmar hemtjänsten direkt om de lämnar sängen för länge nattetid. Framtidens teknik testas redan för fullt, både i kommun och landsting och i april/maj planerar Telia Healthcare lansering av sina system.

Det är morgon och Annika har precis vaknat. Hon kliver på vågen hemma i badrummet och det piper till när siffrorna stabiliseras och hennes vikt registreras. Inom loppet av några sekunder finns det efterfrågade värdet även i hennes journal på sjukhuset fem mil bort. Annika går vidare mot toaletten. Som kroniskt sjuk i IBD, Inflammatorisk tarmsjukdom, är hon van vid att ta av­föringsprov på egen hand.

Hon sticker en sticka genom plastpåsen som hon fäst i toaletten och stoppar ner stickan i en liten burk. När vätskan i burken har ändrat färg fotar hon av den med sin mobil och startar sedan appen som blixtsnabbt analyserar färgen och sänder vidare även detta resultat till journalen.
***
Samtidigt har hennes läkare precis kommit till jobbet. När datorn har brummat igång och journalprogrammet är öppnat ser hon en röd flagg dyka upp på skärmen – en av patienterna har uppmätt värden utanför det gräns­snitt som har angetts. Det är 28-åriga Annika vars vikt verkar ha sjunkit igen. Medicineringen behöver troligen justeras – om det inte finns någon annan orsak till viktnedgången vill säga. Läkaren harklar sig, trycker på den lilla telefonsymbolen bredvid Annikas namn och förbereder sig för ett videosamtal med sin välkända patient.

***

Det må låta futuristiskt och avlägset, men faktum är att pilotstudier där man testar teknik av precis det här slaget redan pågår på sex kliniker runt om i landet.

Det är Telia Healthcare som i samarbete med läkare och patienter inom mag-tarmområdet utprovar teknik för IBD-patienter på hemmaplan som står i tät förbindelse med sjukhusen.

– De tar avföringsprov hemma, laddar upp det med mobiltelefonen och sparar det på ett personligt konto eller rakt in i journalsystemet, säger Niklas Sundler som är affärsansvarig på Telia Health­care.

I dag är våra system kompatibla med Cosmic, men vi diskuterar även med Siemens om att lösa det med Melior.

Svårigheterna på vägen har varit många, inte minst när det gäller den förändring i arbetssätt som den nya tekniken kommer att innebära för vårdpersonalen. Hur ska rutinen för kallelser se ut? Hur mycket ersättning ska kliniken få vid videokontakt med en patient? Hur ska bältet av teknik utformas för yrkeskåren så att det faktiskt funkar rent praktiskt på arbetsplatsen?

För många plattformar

– Ett annat problem är att det pågår lite för många olika små piloter runt om i landet med HELT olika plattformar, säger Niklas Sundler. Han jobbade tidigare som IT-direktör i Region Skåne och berättar om de 800 olika system som redan fanns där – bara inom ett och samma landsting.

– Jag ville inte bli den som stoppar in det 801:a systemet med eget gräns­snitt i båda ändarna, säger han. Vi strävar efter att utforma modern digital teknik för att ge mer vård för pengarna. Vi är noga med att jobba via Ineras tjänsteplattformar och hela tiden följa nationell standard när vi utarbetar systemet. Men det är i piloterna med vården som vi lär oss hur det behöver fungera.

En annan utmaning med den nya tekniken är att få med sig patienterna och presentera användarvänliga tekniska lösningar där man slipper dubbelregistrera sina värden.

– Det måste vara en positiv upplevelse för patienten, annars funkar det inte.

Käppar i hjulet

I Sverige finns även vissa svårigheter med de olika lagsystemen som lätt sätter käppar i hjulet för att samordna den nya tekniken, menar Niklas Sundler.

– Men vem vill ha tre vågar hemma? I stället måste man utgå från en och samma plattform och låta patienten godkänna och på så vis bestämma vem som ska få tillgång till värdena. Därför har vi skapat ett ”hälsokonto” där alla uppgifter sparas och som gör det möjligt att dela med sig.

En som vet hur det är att leva med en kronisk tarmsjukdom och ta sig fram och tillbaka mellan jobb, undersökningar och provtagningar är Sofie Marton. Hon diagnostiserades med Crohns sjukdom år 2010 och är även suppleant i Mag och tarmförbundets styrelse. Som doktorand på Chalmers har hon fullt upp och sjukskriver sig inte gärna.

Slipper ta ledigt från jobbet

– Att slippa åka till sjukhuset och ta prover hade verkligen underlättat för mig och för alla andra som vill att livet med jobb och plugg ska kunna flyta på trots sjukdomen, säger hon. Många som får den här diagnosen är unga och mitt i livet. Jag vet de som tvingas ta ledigt från jobbet eller skolan en hel dag när det är dags för provtagning.

Sofie Marton ser också många andra möjligheter till ett bättre liv med den nya tekniken. Tätare provtagningar som möjliggör för både henne själv och läkarna att upptäcka sjukdomsskoven redan på ett tidigt stadium är ett exempel.

– När jag är mitt uppe i något kan det vara lätt att ignornera de första symptomen när de kommer smygande. Om man tog prover tätare hemifrån och läkaren direkt kunde se i journalen när proverna förändras hade det underlättat mycket.

Vill ha enklare och snabbare kommunikation

Att kunna kommunicera med läkaren via sms eller andra moderna kommunikationssätt är också något som Sofie Marton har på önskelistan.

– Det är det sättet man är van vid att kommunicera som ung idag. Det är inte alltid man har möjlighet att sitta i långa telefonköer, säger hon.

Något negativt med den nya tekniken har hon svårt att se. Men det är viktigt att läkarna har tid och möjlighet att verkligen följa upp de provresultat som inkommer om det ska fungera, betonar hon.

– Och sedan visar ju inte proverna allting. Jag har ofta haft bra värden trots att jag har varit sjuk – till och med när jag behövde opereras. Det måste man också ha med sig.

Rad pilotprojekt

Men det är inte bara i landstinget som försök att modernisera och digitalisera vården pågår. I Västerbotten genomför Telia Healthcare tillsammans med Region Västerbotten piloter i fem av länets 15 kommuner. Där är det verksamheten hos kommunernas hemtjänst och möjligheten att underlätta och skapa trygghet för de äldre som vill bo kvar hemma som står i fokus.

– Det är framför allt sensorer och detektorer i hemmen som testas just nu i Västerbotten. Till exempel av typen som slår larm om en äldre person lämnar sängen för länge under natten, glömt att stänga en ytterdörr eller när medicinskåpet öppnas, säger Magnus Rudehäll (bilden), IT-strateg hos Region Västerbotten.

Ett annat exempel som finns redan idag är Giraffen, en liten robot som förenklat kan beskrivas som en iPad på hjul, berättar Magnus Rudehäll. I stället för att hemtjänsten sex gånger om dagen ska åka hem till äldre som är rädda för att ramla på toaletten kan brukaren välja att använda giraffen och kommunicera med både ljud och bild i samband med toalettbesöket. En lösning som både är ekologiskt och ekonomiskt hållbar samt skapar en högre integritet hos brukaren, menar Magnus Rudehäll.

Inte råd med olika system

– Det vore väldigt bra om vi kunde hitta en standard för hantering av sensor­information som alla kunde använda. Att kommuner och landsting använder olika system kommer vi inte långsiktigt att ha råd med. Telia ser naturligtvis sin chans att tjäna pengar inom detta område men för oss handlar piloterna framför allt om att utveckla verksamheten hos våra kommuner och skapa bästa möjliga förutsättningar för de äldre västerbottningarna, berättar han vidare.

Han tror att flera av funktionerna kommer att kunna införas redan under år 2015. Men det återstår en del utmaningar. Historiskt har man ofta plockat in nya it-lösningar men fortsatt arbeta ”som man alltid har gjort”.

– Det är ganska konservativa miljöer. Rutiner och strukturer måste ses över. Personalen måste också få stöd och möjlighet att avgöra vilka larm som är falska och inte. Sedan ska naturligtvis själva tekniken fungera också.

I framtiden hoppas han att det ska gå att både ta blodtryck och olika former av prover och tester i hemmet.

– När mina föräldrar blir äldre och får behov av stöd i hemmet kommer de kanske att få några digitala hjälpmedel beviljade från kommunen och några andra från landstinget. Kan man då hitta en gemensam struktur och en standard som båda kan tänka sig att använda vore det väldigt bra, både för organisationerna men framförallt för patienten, säger han.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera