Nu kan du shoppa specialistbevis till akutläkare på tre år
Det blir konsekvensen av ett beslut som Socialstyrelsen fattat efter ett halvt års utredande med hjälp av extern expertis.
I beslutet slår Socialstyrelsen fast att akutläkare på Island är samma specialitet som specialist i akutsjukvård i Sverige och att specialistbevis som akutläkare på Island automatiskt måste erkännas även i Sverige enligt den nordiska överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad för viss hälso- och sjukvårdspersonal.
Bakom Socialstyrelsens beslut låg en ansökan i juli i år av Nicholas Aujalay, idag akutläkare i USA, om att beviljas specialistbevis i akutsjukvård i Sverige, trots att han saknar en svensk basspecialitet. Nicholas Aujalay sökte specialistbevis med hänvisning till att han fått ett specialistbevis som akutläkare på Island.
Island erkänner USA:s akutläkarutbildning
Island utbildar idag en stor del av sina akutläkare i USA och erkänner den amerikanska akutläkarutbildningen som grund för specialistbevis.
Konsekvensen av beslutet är att det framöver går att utbilda sig till akutläkare i USA under 3-4 års tid och sedan få specialistbevis via Island i Sverige.
Nicholas Aujalay emigrerade 2002 till USA när det stod klart för honom att akutsjukvård inte skulle bli en basspecialitet i Sverige. (Se Sjukhusläkaren nr 5/2008). Under tre år utbildade han sig till akutläkare i USA och har sedan dess arbetat som akutläkare i Fairbanks i Alaska.
Beslutet kan få stora konsekvenser
Socialstyrelsens beslut före jul kan komma att få långt större konsekvenser än att öppna dörren för amerikansk akutläkarutbildning, eftersom Island även erkänner en rad europeiska akutläkarutbildningar.
Det innebär att om Sverige, Island eller det Nordiska Rådet inte vidtar några åtgärder så har dörren även öppnats för europeiska akutläkare som nu kan omvandla sina specialistbevis i akutsjukvård till svenska specialistbevis genom att först shoppa ett isländskt specialistbevis och med hjälp av det få ett svenskt beviljat.
Kerstin Magnusson, jurist på Socialstyrelsen, är fullt medveten om att beslutet innebär att det kommer att gå att shoppa yrkeskvalifikationer.
– Därför är det viktigt att vi får nu får besked om det finns kritik mot den situation som uppstått så att vi kan föra fram den inom ramen för det nordiska samarbetet, säger hon till Sjukhusläkaren.
Kritik i Norge
Den nordiska överenskommelsen har redan kritiserats i Norge eftersom norska läkare shoppat isländska specialistbevis. I Norge finns dock ett krav på norskt medborgarskap för att kunna omvandla det isländska specialistbeviset till ett norskt, så diskussionen har mer handlat om krav på sjukvårdens kvalitet och rättvisekrav mellan norska läkare.
Sverige kräver inte svenskt medborgarskap
I Sverige finns däremot inga lagar och regler som kräver svenskt medborgarskap då de nordiska specialistbevisen ska omvandlas till svenska, vilket nu öppnar dörren även för de europeiska akutläkare som vill shoppa specialistbevis i Sverige via Island.
EU-direktivet kan rundas
I dag är den svenska dörren stängd för automatiskt godkännande av europeiska akutläkare och svenska läkare som vill utbilda sig till akutläkare i Europa, eftersom EU-direktivet om ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer från 2005 bygger på att medlemsländerna anmäler sina specialiteter till en bilaga i direktivet.
Eftersom tilläggsspecialiteten “akutläkare” är ny och ännu inte anmälts till bilagan godkänns den inte automatiskt.
Europeiska akutläkare kan dock få specialistbevis i Sverige, men då först efter en granskning av Socialstyrelsen som prövar om längden och innehållet i utbildningen motsvarar den svenska.
Är yrkesverksamheten jämförbar med det svenska yrket som specialist i akutsjukvård, men det finns väsentliga skillnader kan Socialstyrelsen besluta om kompensationsåtgärder, som en anpassningsperiod eller ett lämplighetsprov.
Men Socialstyrelsens nytagna beslut före jul innebär att Europas akutläkare får en möjlighet att runda EU-direktivet via Island och den nordiska överenskommelsen eftersom det också slagits fast att den nordiska överenskommelsens förordning gäller över EU-direktivet.
Arbetsgivaren ansvarig för vårdens kvalitet
Sedan är det upp till arbetsgivaren i Sverige att kontrollera vilka faktiska kunskaper läkaren har, exempelvis om läkaren har tillräcklig praktisk erfarenhet för att kunna arbeta i Sverige.
En liten correction av forsta commentaren. Faculty for Emergency Medicine in Australasia FACEM utbildning minimum tid ar 5 ar.
Forst ett ar provisional training i akutsjukvard. ”Primary” examen (skriftlig och muntlig) i patologi, fysiologi, anatomi och farmakologi innan ”advanced training” kan paborjas. ”Advanced training” tar minimum 4 ar och inkluderar 30 manader akutmedicin och 18 manader andra specialiteter (flertalet inkluderar 6 manader intensivvard). Manga tar langre tid pa sig med utbildningen. Under den perioden maste lakaren gora ett forsknings projekt. Utbildning avslutas med en mycket taxerande skriftlig examen foljd av en 2 dagar lang muntlig examen. Ungefar 60-70% klarar examen. Utbildningen i USA kan klaras av pa kortare tid.
Jag har lust att kommentera denna artikel, men först vill jag börja med att tacka Pia Malmquist för hennes inlägg. Jag är islänsk specialist (i medicin/cardiologi), utbildat i Sverige och sedan några månader med ett visst ansvar för godkännande av specialister i Island. Det finns en mycket lång tradition för att islänningar hämtar sin specialistutbildning till såväl de nordiska/Europeiska länderna som USA. För att bli godkänd specialist i Island ställs det krav på att du efter legitimation har arbetat en viss tid som läkare inom specialiteten och närliggande specialiteter, som i tilfället akutläkare är 4,5 år inom akutsjukvård och 0,5 år på narkos/IVA. DESSUTOM ställs det krav på att utbildningssjukhuset är godkänt i hemlandet som utbildningställe. Utöver detta godkäns, efter granskning, specialistbevis inom EU och de nordiska länderna i enlighet med de sam-nordiska och EUs regler om godkännande av utbildning och yrke. Förordningen tillåter också att godkännande av specialistutbildning i andra länder, t.ex. USA om den tycks motsvara kompetenskraven, även om tidsramen är något annan än angiven i den islänska förordningen. Med tanke på den langa erfarenhet av USA bildade specialister i Island finns det ingen anledning at ifrågasätta deras utbildning eller kompetens även om den i vissa fall förefaller något kort jämnfört med den i Sverige t.ex. Jag skulle därför vilja framhävda att det att ”shoppa” specialistbevis i Island är nog inte billigare än i Sverige (även om valutakursen råkar var ganska fördelaktig för svenskarna just nu:D).
Jag är svensk specialist i akutsjukvård (dvs dubbelspecialist) och har just återvänt från Australien där jag under ett år har arbetat som akutläkare. Australien har sedan flera decennier haft akutsjukvård som en egen basspecialitet och utbildningen regleras av the Australasian College of Emergency Medicine. Liksom i USA är utbildningen handledarledd och för specialistkompetens krävs både skriftlig och muntlig examen i två nivåer ( Primary exam och Fellowship exam). Med egen erfarenhet av utbildningsmiljö och specialiseringskrav från Tyskland, England, Sverige och nu senast Australien, kan jag intyga att den australiensiska efter amerikansk modell är en mycket krävande men ypperligt gedigen utbildning som går att tillägna sig på 3-5 år. Det är framför allt det oerhörda teoretiska kunnandet kombinerat med det drivna handlaget, den praktiska kompetensen i att hantera allt från akuta sövningar, trauma, CVKer, dränage, barn, gamla, ultraljud m.m. som imponerar. I en utbildning där de mellanhänder vi använder oss av i svensk vård inte finns, blir läkaren synnerligen duktig och det behöver inte ta 5 år. Av olika skäl har vi i Sverige valt en lång och utdragen process för att utbilda akutläkare som idagsläget inte kan mäta sig med de etablerade basspecialiteternas i bl.a USA och Australien. Detta beror framför allt på konstruktionen av krav på annan basspecialitet och det faktum att vi fortsatt på de flesta sjukhus väljer att arbeta multidisciplinärt med ett flertal specialistlinjer. Det som gör akutläkare i Australien och USA så kompetenta är att de utbildas i sin framtida verksamhetsmiljö, medan vi i Sverige slösar bort fem år på annan klinik. Det är ur den synvinkeln anmärkningsvärt att ens benämna möjligheten att få en amerikansk akutläkarspecialistkompetens godkänd på Island som att ”shoppa”. Islänningarna vet vad de har och vad de får, de införde emergency medicine som egen basspecialitet redan i början av 1990talet ! Om nu någon av dessa certifierade läkare skulle kunna tänka sig att bidra till att även vi i Sverige får en akutsjukvård värd att jämföras med andra akutläkarsystem, har vi all anledning att se det som ett välkommet kompetenstillskott och ingenting annat.