Nu kan chefer som utövar repressalier mot anställda dömas till ett års fängelse
I slutet av november klubbade riksdag och regering igenom en ny lag som täpper till en rad hål som funnits i skyddet för den som utnyttjar sin yttrandefrihet och meddelarfrihet enligt grundlagen.
Bakgrunden till den nya lagen är att sedan mitten av 70-talet har möjligheterna att straffa den som utsätter offentligt anställda för repressalier successivt försvunnit i och med att tjänstemannaansvaret avskaffades 1975, samtidigt som arbetsrätten förändrats år efter år. Något som inte var avsikten då reformerna genomfördes.
Det har gått att anmäla repressalier till JO och JK, men de har inte haft någon rätt att gå vidare och kräva att den som brutit mot lagen straffas, vilket inneburit att det i princip har varit ofarligt att avskeda, omplacera eller på andra sätt socialt diskriminera personer som utnyttjat sin meddelarfrihet till media. Straff har endast funnits för de som försökt att efterforska källor.
Samma skydd för alla offentliganställda
Ytterligare ett syfte med lagen har varit att likställa skyddet för alla offentliganställda. Det ska inte vara någon skillnad om man arbetar på en myndighet, arbetar statligt eller kommunalt, eller om man arbetar i bolag som ägs av kommuner och landsting eller bolag där de utövar ett rättsligt bestämmande inflytande.
Kravet på att repressalien ska ha skett under myndighetsutövning för att vara straffbar tas alltså bort.
Lagen omfattar dock inte det växande antalet anställda inom sjukvården som arbetar i privata vårdföretg. De kommer även i fortsättningen att helt sakna yttrandefrihet och meddelarfrihet.
Allt straffbeläggs inte
Den nya lagen ska täcka in alla repressalieåtgärder som idag omfattas av JO:s och JK:s praxis, men inte alla kommer att straffbeläggas. Mindre förseelser menar regering och riksdag hanteras bäst genom kritik av JO och JK inom ramen för deras tillsynsverksamhet.
Vilka repressalier som ska bli straffbara ska räknas upp i en kommande straffbestämmelse.
Som vägledning har regeringen angett avskedande, uppsägning och meddelande av disciplinpåföljder, men regeringen har också deklarerat att andra ”sociala” sanktioner som fråntagande av arbetsuppgifter, uteblivna löneökningar eller utfrysning på arbetsplatsen bör tillhöra det straffbara området.
– Det är bra att det införs verkliga sanktioner för de grova förseelserna. Tidigare utlåtande från JO, oavsett om någon fällts eller friats‚ har ju inte givits någon vidare betydelse tidigare.
Men man måste också få skyddet att gälla för all offentligt finansierad sjukvård, även den som sker i privat regi, säger Karin Båtelson, vice ordförande i Sjukhusläkarföreningen.
Fotnot: Repressalieförbudet ingår i lagen om meddelarfrihet som ger alla medborgare som är offentligt anställda rätt att meddela uppgifter, även sekretessbelagda till media.
Den nya lagen kommer att skrivas in i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som anger att det är förbjudet för myndigheter och andra allmänna organ att ingripa mot den som använder sig av sin tryck- respektive yttrandefrihet.
