Nyhetsarkiv

Nu går tåget om du vill öppna eget i Stockholm

Vänta inte för länge med att öppna egen praktik, om du funderat i de banorna, uppmanar Lars Hellman, Praktikertjänst, regionansvarig för Stockholm för hälso- och sjukvård.

– Det kommer att ske en stor förändring och minskning i NKS (Nya Karolinska Solna) uppdrag. Delar av nuvarande verksamhet ska flyttas till övriga sjukhus och ut till vårdgivare utanför sjukhusen. När vårdvalet utökas är det läge att själv styra sitt öde. Men åtminstone inom vissa specialiteter finns det en risk för att patienterna inte riktigt räcker till på sikt. Då innebär det en stor fördel att vara en väletablerad mottagning och att ha knutit relationer, till exempel för att ta emot remisser.

Fler vårdval på gång

Antalet vårdval i Stockholm växer snabbt. Utöver de befintliga, som ögonsjukvård, öron-näsa-hals och gynekologi, kataraktoperationer med mera, står flera på tur – som neurologi, reumatologi, urologi, allergologi och specialiserad obesitasbehandling.

– Fler specialiteter utreds, exempelvis ortopedi och klinisk neurofysiologi. Utvecklingen går snabbt och vi kan förvänta oss att det kommer fler vårdval om det inte istället blir fråga om upphandling. Där har landstinget inte riktigt satt ner foten, om säger Lars Hellman.

Flexibla vårdval

Allmänt sett är vårdvalen i Stockholm flexibla för både hel- och deltidspraktik, men den som vill öppna eget på deltid måste i så fall ansluta sig till en vårdgivare som har auktorisation, till exempel en heltidspraktiserande privatläkare. Men om vårdvalssystemen är flexibla på den punkten finns det andra hinder:

– Frågorna om utbildning och forskning inom ramen för vårdvalet måste lösas, liksom pensionsfrågan.

Stockholms privatläkarförening har delade erfarenheter från de nya vårdval som sjösattes den 1 januari i år. Föreningen ser positivt på att vårdvalet innebär att etableringen är fri, och att läkaren själv kan bestämma var mottagningen ska öppnas.

Ingen förhandling om ersättningsnivåer

Däremot är föreningen kritisk mot att ersättning inte utgår för utbildning och forskning, mot att Stockholms läns landsting inte velat förhandla med fackliga representanter om ersättningsnivåer liksom att landstinget ändrat i de beslutade nivåerna under löpande avtalsperiod.

Märta Silber, privatpraktiserande gynekolog på Läkarhuset i Farsta centrum och styrelseledamot i Storstockholms privatläkarförening, tycker att det är olyckligt att den normala besöksersättningen ska täcka alla kostnader – t ex för narkos, STD-prover och mammografiundersökningar som utförs på remiss från den egna mottagningen.

Ersättningssystemet kan hota kvaliteten

– Man kommer att gå back på vissa besök. Eftersom vissa utredningar belastar den egna budgeten utan kompensation, eller ofullständig kompensation, finns en risk för att ekonomiska överväganden påverkar vårdens kvalitet och att patienter skickas emellan vårdgivare för att undvika dyra åtgärder på den egna mottagningen.

Den tungrodda byråkratin i vårdvalet missgynnar också små företag, menar Märta Silber. Dessutom riskerar patienterna att fara illa till följd av landstingets kontrollbehov.

– SLL låter ett privat företag avkoda patientuppgifter som skickas till SLL i samband med fakturering och skickar enkäter hem till patienter utan att patienten eller läkaren fått ta ställning till om detta kan förorsaka obehag. Det finns familjer och situationer där det uppenbarligen kan vara till skada för patienten.

Fakta | Vårdvalet: Hinder och möjligheter

Att arbeta i ett eget företag ger möjligheter – exempelvis till att själv styra över sitt arbete, till att förverkliga idéer om hur sjukvård ska organiseras och till bättre patientkontinuitet.

Det utvidgade vårdvalet öppnar för att sjukhusspecialister ska kunna öppna egen mottagning på hel- eller deltid. För att bli auktoriserad vårdgivare och medicinskt ansvarig krävs i dag att man arbetar heltid, men som deltidare kan man starta eget och arbeta under en heltidspraktikers ”paraply”, och dela mottagning.
De främsta hindren för den som vill öppna en egen deltidsmottagning är:

• Arbetsgivares ovilja att bevilja tjänstledigt för ”konkurrerande verksamhet”. Här skiljer sig villkoren mellan sjukhusen, vissa chefer ser positivt på att läkare har ett annat deltidsjobb medan andra är negativa.

• Pensionssystemet, som missgynnar den som har fler än en arbetsgivare.

• Vårdvalssystemens utformning. Exempelvis kan krångliga system och korta avtalsperioder missgynna små företag, som måste göra grund­investeringar i utrustning, lokalkontrakt etc.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera