Centraliserad vård

Nu centraliseras fler diagnoser inom barnkirurgin-trots brister i Socialstyrelsens utredning bakom beslutet

Nu centraliseras fler diagnoser inom landets barnkirurgi och flyttas från Göteborg och Uppsala till Stockholm och Lund. Detta trots goda medicinska resultat för dessa diagnoser i både Uppsala och Göteborg. Men flera brister har framkommit i den utredning som ligger till grund för beslutet. Deltagare i utredningen anklagas även för jävsbindningar med dem som fick tillstånd att bedriva rikssjukvård i särskild barnkirurgi. Socialstyrelsen och tillståndsutredningen har JO-anmälts och är nu ett pågående ärende hos JO.

I Sverige har den avancerade barnkirurgin varit centraliserad i många år och Sverige har endast fyra barnkirurgkliniker; Akademiska sjukhuset i Uppsala, en vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, en vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och en vid Skånes Universitetssjukhus.

Men för drygt en månad sedan började ytterligare ett antal diagnoser inom barnkirurgin att centraliseras, enligt ett beslut som Socialstyrelsens rikssjukvårdsnämnden (i dag Nämnden för nationell högspecialiserad vård) fattade i december förra året.

Det handlar om matstrupsmissbildning och ändtarmsmissbildning, specifika missbildningar i bäckenbotten, öppen urinblåsa (blåsextrofi) och stopp i tarmens utflöde (analatresi), som nu har flyttats från Akademiska sjukhuset i Uppsala och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Karolinska Universitetssjukhuset (Astrid Lindgrens barnsjukhus) och Skånes universitetssjukhus i Lund.

Det var inget fel på de medicinska resultat som redan fanns. Per-Henrik Zingmark, biträdande enhetschef vid Enheten för högspecialiserad vård, Socialstyrelsen.

När de fyra barnkirurgiska enheterna sökte rikssjukvårdsnämndens tillstånd för rikssjukvård av dessa diagnoser, förlorade klinikerna i Uppsala och Göteborg sitt tillstånd att utföra ingrepp för dem. Detta trots att klinikerna visade goda resultat och kvalitet när det gäller denna kirurgi, bekräftar Per-Henrik Zingmark, biträdande enhetschef vid Enheten för högspecialiserad vård, Socialstyrelsen.

– Det var inget fel på de resultat som redan fanns. Alla enheter som ansökte om rikssjukvård för dessa diagnoser visade goda resultat, säger Per-Henrik Zingmark till Sjukhusläkaren.

Besluten att definiera just dessa områden som rikssjukvård fattades 2016 av Rikssjukvårdsnämnden efter en omfattande definitionsutredning, framhåller han.

Vad var då skälet till att flytta dem?

– När det gäller rikssjukvård är det bättre att samla alla ingrepp på färre ställen. Då ges bättre förutsättningar för att de verksamheterna att få fler patienter och därmed även bättre möjlighet att bedriva vård och forskning, svarar Per-Henrik Zingmark.

De åtgärder inom barnkirurgin som nu räknas som rikssjukvård utgör en liten del av all avancerad barnkirurgi, menar han.

– Just dessa åtgärder ansågs inte ha så stor inverkan för kringverksamheter vid de berörda sjukhusen, säger Per-Henrik Zingmark.

Från de barnkirurgiska enheterna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Akademiska sjukhuset ger man dock en annan bild.

Såväl Sahlgrenska Universitetssjukhuset som Akademiska sjukhuset har begärt omprövning av beslutet att flytta diagnoserna, ett beslut som grundades på underlag som enheten för rikssjukvård på Socialstyrelsen tagit fram.

Men Socialstyrelsens utredning av de barnkirurgiska enheternas ansökningshandlingar för rikssjukvård av de aktuella diagnoserna har stora brister och innehåller rena felaktigheter, enligt de inlagor från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Akademiska sjukhuset som Sjukhusläkaren har tagit del av.

I sin sammanställning uppger Socialstyrelsen exempelvis att Västra Götalands region inte har tillräckligt med operatörer för att bedriva en komplett jourlinje för ett par av tillstånden i rikssjukvårdsutredningen, en jourlinje enligt arbetstidslagen kräver 3-5 barnkirurger.

Något som enligt Sahlgrenska Universitetssjukhuset inte stämmer; Västra Götalandsregionen redovisar fyra subspecialiserade barnkirurger och uppger i en inlaga att det därför är orimligt att regionen inte skulle bedriva en komplett jourlinje.

I Socialstyrelsens rapport beskrivs Sahlgrenska Universitetssjukhusets nya barnsjukhus också endast ligga på planeringsstadiet, trots att sjukhusbyggnaden redan är uppförd och tas i drift år 2020. Socialstyrelsen nämner inte heller i sin rapport att Sahlgrenska har en av landets två självständigt opererande kirurger för blåsextrofi.

Socialstyrelsen har erkänt att rapporten innehåller felaktigheter, men inte gjort några korrigeringar av det innehåll som ligger till grund för rikssjukvårdsnämndens beslut.

Varför tog ni inte hänsyn till rapportens brister?

– Den skrivelse som Sahlgrenska och Västra Götalandsregionen skickade oss inför nämndens beslut där de kritiserade utredningen fick rikssjukvårdsnämnden ta del av innan de fattade beslutet. Socialstyrelsen bedömde att synpunkterna som framfördes inte påverkade helhetsbedömningen. Sedan är det nämnden som fattar beslut, uppger Per- Henrik Zingmark.

Förutom att i sina inlagor påpeka en rad felaktigheter i Socialstyrelsens rapport, anklagar både Akademiska sjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset genom Västra Götalandsregionen flera av utredningens deltagare för jävsförbindelse med de sökande som fick tillstånd att bedriva rikssjukvård i särskild barnkirurgi.

En av dem som deltog i utredningen avlade exempelvis sin avhandling vid Skånes universitetssjukhus i Lund för fyra år sedan, alltså mindre än fem år före rikssjukvårdsutredningen. Personen har forskningsanslag vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, uppger Akademiska sjukhuset i en inlaga och framhåller den femårsregel för jäv som tillämpas när det gäller expertbedömningar till myndigheter och bedömning av tilldelning av forskningsanslag.

En annan av utredningens deltagare är professor vid Helsingfors Universitetssjukhus, som sedan flera år samarbetar med Barnkirurgiska enheten vid Stockholms läns landsting, påpekar Akademiska i sin inlaga.

Per- Henrik Zingmark kommenterar inte i detalj anklagelserna mot utredningens deltagare om jäv.

– Från vår sida har vi hanterat frågor om jäv enligt gällande regler och bedömt, att jäv inte föreligger, säger han.

Rikssjukvårdsnämnden gav avslag på Sahlgrenska Universitetssjukhusets begäran om omprövning av beslutet i mars i år. Sedan dess har beslutet även anmälts till JO.

Klas Johansson, handläggare vid JO, uppger för Sjukhusläkaren att han ännu inte kan kommentera det pågående ärendet eller ange någon tidpunkt för när det kommer att utmynna i beslut eller remiss.

Det är en obevisad tes att detta skulle gynna patienterna.Erik Sköldenberg, överläkare och sektionschef för Barnkirurgi vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. 

Socialstyrelsens generalsekreterare Olivia Wigzell var ordförande för Rikssjukvårdsnämndens utredning och är nu ordförande för Nämnden för Nationell högspecialiserad vård.

På frågan om varför rikssjukvårdsnämnden i sitt beslut inte tog hänsyn till att Socialstyrelsens utredning innehöll brister, svarar hon i ett mail till Sjukhusläkaren:

”Rikssjukvårdnämnden tog del av skrivelser och synpunkter som inkom inför nämndens sammanträde. Enheten som bereder rikssjukvårdsfrågor gjorde också en bedömning av huruvida kommentarer och synpunkter var av en sådan omfattning och tyngd att de påverkade den sammantagna analysen och de sammantagna slutsatserna i beslutsunderlaget”.

När det gäller anklagelserna mot flera av utredningens deltagare om jävsförbindelse har Socialstyrelsen anledning att avvakta JO:s handläggning och eventuella begäran om yttrande och kan därför inte ge någon kommentar, uppger Olivia Wigzell i sitt mailsvar.

Att vissa åtgärder vid dessa diagnoser skulle koncentreras till färre ställen beslutade Rikssjukvårdsnämnden om redan i samband med att viss barn- och ungdomskirurgi definierades som rikssjukvård för två år sedan, uppger hon.

Men att dessa barnkirurgiska diagnoser flyttas bryter upp väletablerade vårdkedjor inom Uppsala och Västra Götalandsregionen, enligt Erik Sköldenberg, överläkare och sektionschef för Barnkirurgi vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala och ordförande i Svensk barnkirurgisk förening.

– Det är en obevisad tes att detta skulle gynna patienterna. Sverige har sedan tidigare mycket goda resultat vid de fyra barnkirugiska klinikerna, vilket visas av utredningen, säger han.

Erik Sköldenberg är oroad över vad som på sikt kan ske med kompetensförsörjningen vid de kliniker som nu fråntas rätten att behandla dessa diagnoser.
– Det jag är orolig för är att det på sikt kan bli svårt att upprätthålla övrig kirurgisk verksamhet, samt risken för att specialiteten delas upp i ett A-eller B-lag, säger han.

Just barnkirurgin har vi lyckats klara av att sköta trots att vi inte har stora volymer. Det beror på att det finns en kontinuitet på varje enhet. Erik Sköldenberg, överläkare och sektionschef för Barnkirurgi vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala.

Tanken bakom centraliseringen är att med mer volym ska kirurger bli duktigare på att operera.

– Men just barnkirurgin har vi lyckats klara av att sköta trots att vi inte har stora volymer. Det beror på att det finns en kontinuitet på varje enhet. Vi har redan system som gör att dessa patienter sköts på ett bra sätt. Vi är lojala mot de beslut som fattats och ska göra allt som går för att patienter inte ska drabbas. Men jag önskar att man framgent tar större hänsyn till helheten för de övriga patienter med etablerade vårdkedjor som berörs, säger Erik Sköldenberg och framhåller att de flesta ovanliga diagnoser inte är definierade som rikssjukvård, eller nationell högspecialiserad vård som det numera heter.

Det som är obehagligt är att man inte presenterar korrekt beslutsunderlag för politiker i Rikssjukvårdsnämnden, utan ett felaktigt utredningsresultat. Detta gör att man förlorar respekt för de demokratiska processer som ska se till att patienten får god vård. Kate Abrahamsson, verksamhetschef Barnkirurgi och akutsjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Östra sjukhuset.

För Sahlgrenska Universitetssjukhuset utgör de diagnoser som nu flyttas till Stockholm och Lund en väsentlig del av missbildningskirurgin, enligt Kate Abrahamsson, verksamhetschef Barnkirurgi och akutsjukvård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Östra sjukhuset.

– Det som är obehagligt är att man inte presenterar korrekt beslutsunderlag för politiker i rikssjukvårdsnämnden, utan ett felaktigt utredningsresultat. Detta gör att man förlorar respekt för de demokratiska processer som ska se till att patienten får god vård, säger hon.

Kate Abrahamsson säger sig framför allt vara orolig för de patienter som berörs av förändringarna, som enligt henne innebär att patienterna får sämre vård.
– I Stockholm saknas tillräckligt med operationsutrymme och vårdplatser och i Lund saknar man kompetens inom delar av rikssjukvårdsuppdraget, säger hon.

Läs även: https://www.sjukhuslakaren.se/flera-kirurger-har-slutat-till-foljd-av-centralisering-akutsjukvarden-hotad/

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-05

Efter Sjukhusläkarens avslöjande-SKL:s rapport reviderad och publicerad på nytt- men med samma bristfälliga statistik som tidigare/Omstridd cancerbehandling lockar svenska patienter-och ges nu inom offentlig vård i Finland/ Porträttet: Fikru Maru lär sig på nytt vad frihet är/Ökat tryck på specialistutbildning för saudiska läkare i Skåne-Sjukhusläkaren möter tre av de saudiska läkarna/Transparenta prislistor ska bromsa kostnader för vård utomlands

Prenumerera