Nyhetsarkiv

Nu bildas allt fler barnskyddsteam

Tillsammans med en annan barnöverläkare, en barnspecialist, en psykolog, en sjuksköterska och en medicinsk sekreterare utgör Gabriel Otterman barnskyddsteamet i Uppsala. Syftet är inte bara att öka antalet anmälningar om barn som far illa utan att bli mer träffsäkra och därmed öka kvaliteten i vården för barn som far illa.

Vad är mer akut än ett barn som far illa? Just nu etableras särskilda barnskyddsteam runt om i landet som enligt internationellt vedertagen modell ska fungera som remissinstans för läkare som fattat misstankar om det allra värsta.

Läkaren på akuten ringer upp. Den 9-årige flicka har varit hos sin kontaktfamilj över helgen och har nu blödningar från underlivet. Hans pappa är utom sig av ilska. Det finns ingen information om övergrepp men en oro har väckts över att allt inte är som det ska. Ska socialtjänst och kanske även polis kopplas in med en gång? Kan en läkare undersöka henne omedelbart?

Ärendet är ett typexempel på vad som kan vänta barnläkaren Gabriel Otterman när han lyfter luren. Han ingår i Uppsalas barnskyddsteam och fungerar som spindeln i nätet för det som läkare och annan vårdpersonal aldrig får blunda för – våldet och övergreppen mot barn och ungdomar. Ett våld vars spår lika gärna kan upptäckas av kvällsjouren på akuten en fredagskväll som av avdelningsläkaren på kirurgen en morgon mitt i veckan.

– Det finns ett stort behov av ett multidisciplinärt team som kan förbättra det medicinska omhändertagandet av misstänkta fall av barnmisshandel och övergrepp och öka medvetenhet inom vården. Vi är en remissinstans som bistår vårdkedjan för en smidig samordning av alla insatser, säger Gabriel Otterman.

När ska man göra undersökningen akut? Hur förhåller jag mig som läkare till en misstänkt förövare som är med på mottagningen med sitt barn? Frågorna är många och komplexa för den läkare som misstänker att patienten har utsatts för övergrepp. Och även om det är vanligt förekommande kan man bli osäker på handläggningen för just det specifika fallet.

– Då är det extra viktigt att det finns någonstans att vända sig för omedelbar hjälp. Men det är inte så att vi i barnskyddsteamet tar över och springer in och gör alla undersökningar. Däremot bistår vi och svarar på de frågor som uppstår. Utsatta barn har flera svårigheter, såväl somatiska som psykiska och de kan hamna var som helst i vården.

Främst remitteras patienter till barnskyddsteamet från barnakuten och stora akuten, men samtal kommer från hela vårdkedjan. På mindre sjukhus runt om i landet ser vägarna in i vården för den här patientgruppen väldigt olika ut. Liksom möjligheterna att upptäcka och erbjuda barnen rätt vård, berättar Gabriel Otterman.

– Barnskyddsteam i någon form finns och har funnits på många barnsjukhus i landet. Man har kanske någon som är socialmedicinare med ett mer eller mindre officiellt ansvar för det här området.  Framför allt på mindre sjukhus kan arbetet vara av mer frivillig karaktär där någon eldsjäl gör det här närmast ideellt på sin fritid. Skillnaden med modellen som vi arbetar efter är att den är vedertagen och bygger på beprövad erfarenhet. Den har spridit sig successivt i de engelskspråkiga länderna runt om i världen. I mitt hemland USA har den till och med en egen subspecialitet inom pediatrik; child abuse pediatrics.

Och ett tydligt uppdrag där de som arbetar i teamet har tid att hålla sig ajour med forskning och får möjlighet till vidareutbildning är a och o för att arbetet ska fungera optimalt för den här utsatta målgruppen, betonar Gabriel Otterman.

– Det är precis som om man skulle öppna exempelvis en barngastromottagning. Man behöver experter som helt och fullt kan fokusera på det här med stöd från arbetsgivaren.  Här i Uppsala ansökte vi om att få börja jobba som barnskyddsteam 2011 och lämnade in en ansökan som beviljades trots tuffa tider. Det var ett projekt under flera år men nu har det blivit permanent. Det är ingen myndighets förslag eller något som har kommit från Socialstyrelsen utan en utveckling som sker internationellt och som vi har följt med i.

Och den utvecklingen är man på gång att följa med i även i Skåne. En

utredning där man föreslagit ett barnskyddsteam har gjorts och barnmedicin har äskat resurser för detta inom Skånes universitetssjukvård. Något som välkomnas av Louise Laurell, överläkare i barn- och ungdomsmedicin som i dag är medicinskt ansvarig för det socialpediatriska arbetet på SUS.

– Det kommer att bli en stor fördel för de utsatta barnen att samla alla resurser kring barnskydd. Inte minst eftersom arbetet inkluderar så många olika medicinska specialiteter. Vid till exempel ett sexuellt övergrepp kan det ju vara allt från barnläkare till gynekolog, barnkirurg och barnpsykiatriker involverade. Dessutom kopplas ofta socialtjänst, polis och rättsmedicinare in.

Utan strukturerad samverkan riskerar handläggningen att fallera och avvikelserapportering kring barn som far illa är inget ovanligt, berättar Louise Laurell. För dessa barns skull behöver vi skapa en lärande organisation med syfte att lära av tidigare erfarenheter, menar hon.

– Enligt förebilder från till exempel USA och Storbritannien, skapar vi förutsättningar för detta genom en samverkan mellan  alla instanser inom hälso- och sjukvård, inte bara de kliniker som primärt arbetar med barn och unga. Om en misshandlad kvinna tas om hand på vuxenakuten eller en man tas om hand akut inom vuxenpsykiatrin bör frågan om det finns några barn med i bilden ställas rutinmässigt. Alla barn har samma rättigheter. Ändå finns det stora skillnader i hur man hanterar de här frågorna runt om i landet, säger hon.

Och just ta fram och strama upp rutinerna kring vård av utsatta barn är något som barnskyddsteamet i Uppsala har hunnit jobba mycket med under de gångna åren. Som ett led i det har man bland annat tagit fram en interaktiv utbildning kring anmälningskyldighet som intresserade läkare kan ta del av. En utbildning som också fungerar som en form av prevention.

-All forskning pekar på att de allra minsta barnen som får de allvarligaste skadorna från misshandel söker vård flera gånger. Därför är det så viktigt att uppdaga det tidigt. Jag har sett många exempel där man har haft möjlighet att agera men inte gjort det. Men socialstjänstlagen är väldigt tydlig – vi har ett ansvar att anmäla varje misstanke om att barn kan fara illa eller när vi vet att barn har farit illa.  Därför hoppas jag på en standardisering av barnskyddsteam framöver, något vi jobbar mycket för inom barnläkarföreningen, säger Gabriel Otterman.

Bilden ovan: Louise Laurell och barnakutens sektionschef överläkare Percy Nilsson Wimar har stora förhoppningar om att barnskyddsteam ska etableras i Skåne med ”Center of excellence” placerat på SUS. En liknande organisation är på gång i Jönköping och etablering av barnskyddsteam pågår även i Linköping. I Göteborg började man för ett år sedan och Uppsala har det varit igång sedan 2012. Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm var först med att etablera barnskyddsteam 2011.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera