Nyhetsarkiv

Nu är det vi som är sjukhusledningen!

Vid Akademiska sjukhuset i Uppsala plattar man nu till organisationen genom att slopa divisionerna och låta verksamheterna bli sjukhusets kärna.
»Befriande!« säger Fredrik Sund, chef för verksamhetsområdet infektion.

När divisionerna försvinner, försvinner också divisionscheferna, vilket innebär att verksamhetscheferna numera sorterar direkt under sjukhusdirektören.
Förhoppningen är att beslutsvägarna ska kortas och samarbeten förenklas.

Karin Bernhoff som är chef för verksamhetsområdet ortopedi tycker att det är helt riktigt att koncentrera kraften till verksamhetsområdena.

– Vi arbetar patientnära, produktionsnära och resursnära. Det är här det händer. Det som kommer patienterna till gagn växlar ut i verksamheterna.
Men att avskaffa divisionsnivån innebär också ett större ansvar för verksamhetscheferna.

– Nu är det spotlight på oss. Vi kan inte gömma oss bakom divisionschefer eller säga att det är en annan verksamhets fel, säger Fredrik Sund, chef verksamhetsområdet infektion.

Enklare samarbete

Karin_BernhoffKarin Bernhoff (bilden) säger att sammansättningen av verksamheterna i sjukhusets sex tidigare divisioner inte alla gånger var naturlig och hon ser fram emot mindre fixa konstellationer.

– Vi har till exempel inte varit i samma division som geriatriken, nu kanske vi kan ha mer samarbete med dem på ett enklare sätt.

Hon tror att mycket kommer att bli lättare när verksamhetscheferna inte behöver gå till divisionsledningen och »fråga om lov«.

– Det har inte alltid varit så enkelt att driva förbättrings- och förändringsarbeten tidigare eftersom jag som verksamhetschef inte har haft de mandat jag behövt. Nu finns det större möjligheter.

Lösa problem genom att prata med varandra

Fredrik Sund håller med.

– Utan divisionerna måste vi lösa problem genom att prata med de andra verksamhetscheferna. Jag tycker att det känns befriande.

Men utan divisionerna riskerar verksamheterna också att blir svagare. Tidigare hörde infektion till medicin- och thoraxdivisionen. En fördel var då, enligt Fredrik Sund, att alla de verksamheter som hade kronisk brist på vårdplatser var samlade där.

– Vi kände oss som en murbräcka som gemensamt kunde driva frågan gentemot sjukhuset, nu förlorar vi den samlande kraften.

Sjukhusövergripande

Men han lägger till att det arbetssättet ändå inte var särskilt framgångsrikt.

– Vi har fortfarande en massa vårdplatser som inte finns, varför inte prova något nytt?

Fredrik Sund hoppas att den nya organisationen ger en mer sjukhusövergripande syn på vårdplatser och att det blir naturligare att både be om hjälp och att hjälpa till, något sjukhusdirektören trycker väldigt hårt på. Infektioner är säsongsbetonade och i perioder ligger nästan en hel avdelning utanför de egna enheterna. Fredrik Sund säger att han nu under vårens förändringsprocess för första gången verkligen lyft upp detta och tackat de andra verksamhetscheferna när de haft möten.

– Det har jag aldrig gjort förut.

Egna operationsenheter

Något Karin Bernhoff är mycket nöjd med är att de opererande verksamhetsområdena nu har sina egna operationsenheter.

– Våra läkare blev jätteglada. Vi arbetar väldigt nära vår operationspersonal men har i många år suttit i olika diken.

Hela operationsenheten låg tidigare inom ett annat verksamhetsområde och Karin Bernhoff säger att det har varit svårt att påverka flödet där. Flaskhalsar har uppstått.

– Nu kommer vi förhoppningsvis i ett tätare samarbete kunna erbjuda mer operationstid och operera fler patienter.

Patientfokus

En annan förändring som kommer med den nya organisationen är att arbetet ska ske i teman, något som är kopplat till den värdebaserade vården som infördes på Akademiska för några år sedan.

– Det betyder att vi har ett patientfokus, säger Fredrik Sund.

Han påpekar att de som träffar patienterna självklart alltid har dem i fokus, men att det perspektivet tidigare ibland har saknats genom hela organisationen.

– Man får rannsaka sig själv: Vad är sjukvård till för? Det är ju patienten; någon som är sjuk och vill bli frisk. Allt det här andra måste också funka, men mötet med patienten är huvudsaken. Om det fungerar, då har vi lyckats!

Snabbare genom systemet

Temana arbetar med processer som följer patienternas väg genom vården, tvärs över linjeorganisation och specialiteterna. Genom att lyfta upp de tvärgående processerna vill man luckra upp de så kallade stuprören.

– En patient med till exempel cancer har inte fått fyra olika sjukdomar, så som stuprörstanken var förut. Nu går flera verksamheter in och jobbar fram vårdprocesser tillsammans, så att patienten snabbare kan trilla igenom systemet.

Fredrik Sund säger att just det har varit lite trögt förut.

– Var och en har gjort sitt, kanske jättebra, men vi har inte klickat i varandra. Det var svårt att få ihop divisionsöverskridande samarbeten för det blev prat om pengar och om vem som skulle göra gör vad.

”Det är vårt ansvar”

Han tror det blir lättare nu när verksamhetscheferna tillsammans arbetar mot samma mål.

– Det är väldigt tydligt att det är vi som är sjukhusledningen nu, det är vi som ska lösa det här, det är vårt ansvar att prata med varandra och vi måste se till att hjälpas åt.

Ett annat syfte med den nya organisationen är att stärka relationen mellan sjukvårds- och universitetsdelen av verksamheten (se artikeln Universitetet får ökat inflytande på sjukhuset). Akademin kommer att finnas representerade i verksamhetsområdesledningarna och till varje område knyts också ett FoUU-råd.

Hjälp med utvärderingar

Karin Bernhoff säger att ortopeden redan har ett fantastiskt samarbete med universitetet, så just på den punkten blir det inte någon större skillnad just inom hennes verksamhetsområde.

– Vi levererar väldigt mycket vetenskap, men man kan bjuda in ännu mer.

Som verksamhetschef kan Karin Bernhoff inte styra forskningen men hon tänker sig att kanske framöver kunna få ännu mer hjälp att göra de utvärderingar och analyser som en verksamhets kvalitetsarbete kräver, på ett hållbart sätt.

Utveckling

Karin Bernhoff påpekar att det ska vara skillnad att jobba på ett universitetssjukhus och att jobba på ett mindre sjukhus.

– Alla som arbetar på en universitetsklinik bör ha något ytterligare uppdrag förutom det patientnära arbetet. Någon form av forskning, utveckling eller ett utbildningsuppdrag. Det ska finnas en strimma av lite mer utveckling. Det är vi på universitetssjukhusen som ska mata svensk sjukvård framåt.

Både Karin Bernhoff och Fredrik Sund berättar entusiastiskt om hur stimulerande det har varit att under förändringsprocessen lära känna verksamhetschefer för områden de tidigare inte haft så mycket att göra med.

– Jag har insett att det finns väldigt mycket klokhet på det här bygget som man inte har sett tidigare. Vi har lunkat på med vårt dagliga och inte alltid märkt vad andra hållit på med.

Förtjusta suckar

I många sammanhang möts omorganisationer i vården i bästa fall med en gäspning, och kanske ännu oftare med ett förskräckt »Inte nu igen!«, men på Akademiska framkallar denna omorganisation förtjusta suckar och beundrande blickar på den modiga sjukhusdirektören. Eller finns det en hake?
Fredrik Sund säger att hans medarbetare och kolleger också tycker att den nya organisationen är jättebra.

– En god och patientcentrerad vård ger fantastiska spinoffeffekter. Vi är så beroende av riks- och regionintäkter och dem får man bara om man kan leverera en bra produkt. Gör vi det känner alla sig stolta över att jobba här.

– Stark forskning och utbildning är också en viktig sak för rekryteringen.

Handlar om kompetens, inte om besparingar

Karin Bernhoff försäkrar att hon inte känner sig hjärntvättad och att det inte finns någon dold agenda med den nya organisationen. Men hon tror att en stor verksamhetsförändring alltid medför en viss oro.

– Men man har varit väldigt tydlig med att det inte handlar om besparingar utan om att tillvarata kompetens inom organisationen. Det tycker jag är väldigt klokt.

Fredrik Sund säger lite ödmjukt att man ännu inte är i mål. De eventuella orosmomenten just nu rör hur verksamheternas stöd av till exempel HR och ekonomi ska fungera framöver. Divisionernas staber ligger numera centralt samlade och Fredrik Sund säger att det kan bli lite stökigt innan det nya systemet sätter sig.

– Jag har inte några jättefarhågor. Det här är ingen halvmesyr, utan nu kör vi! säger Fredrik Sund.

Fotnot: Diagnostik- akut-, anestesi- och teknikdivisionen blir kvar i sin gamla form fram till den 1 oktober.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera