NPM-reformer i offentlig sektor kritiseras i ny rapport
Nyheter
Den offentliga sektorn ser helt annorlunda ut nu, jämfört med för 30 år sedan – bland annat på grund av de styrmodeller som hämtats från näringslivet. Men de resultat man förväntat har däremot uteblivit. Det skriver Per Molander i en ny ESO-rapport.
Gränsdragningen mellan offentligt och privat har förändrats de senaste decennierna. Många av förändringarna bottnar i det som kallas New Public Management, NPM, och har varit en rörelse mot det privata. Men de effekter som förväntades komma med förändringen – så som mer effektivitet, sänkta kostnader och bättre kvalitet – har uteblivit. Det menar Per Molander i en rapport till ESO, Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi.
Bland annat pekar han på att privat och offentlig sektor skiljer sig åt på en rad punkter, bland annat avseende den grundläggande logiken och graden av öppenhet, och att det är något som måste beaktas.
– De NPM-inspirerade reformerna har inte infriat givna löften om höjd effektivitet, bättre kvalitet och sänkta totala utgifter. Det är därför dags att ompröva de genomförda förändringarna, säger Per Molander i ett pressmeddelande.
Även valfrihetssystemet kritiseras i rapporten. Han menar att man underskattar de långsiktiga effekterna av att släppa in privata aktörer och att de söker ”olika vägar att öka vinsterna i verksamheten och kan då bidra till att belastningen på den offentliga budgeten ökar istället för att minska”. Också att argumenten började handla om valfrihet först efter att de löften – effektivisering, bättre anpassning till efterfrågan och kontroll över budgetutvecklingen – som gavs i samband med införandet av de nya styrmodellerna inte infriades.
Per Molander skriver också att ”i den mån valfrihet tilldelas ett egetvärde måste detta vägas mot de kostnader som valsystem kan ge upphov till”. Han menar att landstingen själva bör få välja om valfrihetssystem inom primärvården ska tillämpas eller inte och att landstingen gemensamt bör utvärdera ersättningssystemen samt det låga antalet läkarkonsultationer i Sverige.
Henrik Jordahl, vid Institutet för Näringslivsforskning, pekar dock på ett antal brister i rapporten i hans granskning av den. Bland annat vänder sig Henrik Jordahl emot att valfriheten först användes som huvudargument efter att kostnadsminskningar och kvalitetshöjningar uteblivit. Han menar också att definitionen av New Public Management avviker från de etablerade sådana och att slutsatserna är ”omotiverade och felaktiga” samt att referenser som talar för NPM-reformen utelämnats.
Rapporten, Dags för omprövning – en ESO-rapport om styrning av offentlig verksamhet, är skriven av Per Molander, teknologie doktor och tidigare generaldirektör för Inspektionen för socialförsäkringen. Syftet är bland annat att på ett översiktligt plan samla erfarenheter från förändringarna i styrning och dra slutsatser av dem. ESO, Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi, är en kommitté under Finansdepartementet som självständigt ska bidra till att bredda underlaget för samhällsekonomiska och finanspolitiska avgöranden i framtiden.
LÄS MER: Per Molander bemöter Henrik Jordahls kritik i en kommentar på sjukhusläkaren.se
