I Sverige är i snitt 83 procent av patienterna nöjda med sitt besök på akuten. Nöjdast är patienter i Norrbottens län, visar SKL:s nya Hälso- och sjukvårdsrapport. Samtidigt har tillgängligheten i svensk vård minskat de senaste fem åren. Ändå tror företrädare för SKL på sin vision om "en köfri vård", delvis med hjälp av "nära vård". – Om en äldre patient får sitt vårdbehov tillgodosett utan att vara på sjukhus, minskar det trycket på sjukhuset, säger Hans Karlsson, SKL.

• 13 juni 2018
• 0
• AV: Ebba Blume

Färre dör i stroke och allt fler överlever cancer och antalet personer som drabbas av höftfraktur har minskat med nästan 20 procent de senaste 14 åren. Det är ett par av slutsatserna från SKL:s Hälso- och sjukvårdsrapport, som presenterades vid SKL under onsdagsförmiddagen.

Att svensk vård har ett bra utfall när det gäller överlevnad efter stroke, hjärtinfarkt och vid cancer har redan redovisats i en internationell jämförelse. Men bilden är inte alltigenom positiv, visar den nya rapporten.

Bland patienter som vårdas på sjukhus för stroke och hjärtinfarkt minskar till exempel inte längre den andel som dör inom 28 dagar.

Mätningen av väntetider visar även att andelen besök och behandlingar som patienterna får inom vårdgarantins tidsgränser har minskat de senaste fem åren.

Andelen patienter som får operation inom specialistvården har minskat, från 89 procent 2012 till 82 procent 2017. Också andelen patienter som får läkarbesök i primärvården inom sju dagar har minskat en aning, från 93 till 89 procent under motsvarande period.

Det blir inte mer jobb i vården för att man tar bort köer och i stället gör saker på en gång. Hans Karlsson, chef för avdelningen vård och omsorg, SKL.

Någon entydig förklaring till dessa förändringar, eller till variationerna i resultat mellan landsting och regioner i landet, har inte Anders Henriksson, förste vice ordförande vid SKL eller Hans Karlsson, chef för avdelningen vård och omsorg, SKL.

– Men den stora utmaningen vi har i vården är kompetensförsörjningen, säger Anders Henriksson.

Fram till 2026 måste antalet anställda inom landets hälso- och sjukvård öka med fler än 40 000 personer, enligt en färsk SKL-rapport.

Samtidigt talar både han och Hans Karlsson utan om att de har en vision om ”en köfri vård”.

Hur ska den visionen förverkligas? 

– Det blir inte mer jobb för att man tar bort köer och i stället gör saker på en gång. Våra styrsystem behöver förbättras, så att en patient med exempelvis dålig höftled får möta den kompetens man behöver, säger Hans Karlsson till Sjukhusläkaren.

Begreppet ”nära vård” presenteras ofta som en lösning, även här, av er. Men tar den inte bara den lättare delen av vårdtyngden? 

– Jag är övertygad om att den nära vården kan minska trycket även på sjukhusvården. Om en äldre patient med sammansatt sjukdomsbild kan få sitt behov tillgodosett utan att hamna på sjukhuset, kommer det både ge mer vårdkvalitet till patienten i fråga och minska trycket på sjukhuset. Då är den nära vården en viktig komponent, även om den inte kan bota den som har fått en cancersjukdom, säger Hans Karlsson.

Ser ni något problem i de mätmetoder som används och som ligger till underlag för era vårdrapporter?

– Ja. Hittills har vi i mätning av kvalitet i vården till exempel förlitat oss på professionernas svar och deras drivkraft att förbättra sig. Men nu har vi börjat flytta fokus till mätningar som även undersöker patienters upplevelser av vård, hur man mår efter behandling eller operation och hur man blev bemött, säger Hans Karlsson.

Hittills har vi i mätning av kvalitet i vården förlitat oss på professionernas svar. Men nu har vi börjat flytta fokus till mätningar som även undersöker patienters upplevelser av vården. Hans Karlsson,  chef för avdelningen vård och omsorg, SKL.

Rapporten, som jämfört vården i landets regioner och landsting när det gäller exempelvis patientsäkerhet, befolkningens vårdutnyttjande och tillgänglighet, visar att 83 procent av patienterna i snitt i landet, är nöjda med sitt besök på akuten. Norrbottningar visar sig vara extra nöjda med sitt akutbesök (88, 5 procent).

Flest besök vid akutmottagningar görs i snitt på Gotland, medan Västra Götaland har minst antal besök.

Knappt 61 procent av dem som deltagit i Hälso- och sjukvårdsbarometerns befolkningsenkät svarar att de har stort, eller mycket stort förtroende för sjukvården i sitt eget landsting eller sin region. Fem av tio anser i sin tur att väntetiderna till besök och behandling vid sjukhus är rimliga. När det gäller väntetid till besök och behandling vid vårdcentraler anser sex av tio att de är rimliga, vilket är en försämring jämfört med tidigare år.

Fler har däremot förtroende för sjukhus jämfört med primärvården, enligt rapporten.

fakta id=”25405″ align=”full” expand=”yes”]