• 25 mars 2015
• 0
• AV: Sara Gunnarsdotter

Njurförbundet arbetar tillsammans med professionerna för att nedsatt njurfunktion ska upptäckas tidigare. Idag finns vuxna människor som aldrig har fått lämna ett urinprov.

Njurförbundet grundandes 1969 av en grupp unga njursjuka som ville få bättre sjukvård.

– Dialysen var inte alls utbyggd, den var precis ny, och man hade bara gjort några få njurtransplantationer med mycket dåliga resultat, säger Håkan Hedman, ordförande i Njurförbundet.

Idag har Njurförbundet cirka 4 500 medlemmar och trots att situationen är helt annorlunda så finns ändå grundfrågorna fortfarande i fokus.

– Vi jobbar för att man ska få så mycket dialys man behöver. I kvalitets­registret kan man se att det råder stora olikheter i landet.

Med i donationsrådet

Transplantationsfrågan finns också levande. Njurförbundet är representerat i bland annat donationsrådet och jobbar intensivt för att påverka utredningar och lagstiftning.
Under flera år har efterfrågan på patient- och brukarorganisationers medverkan i olika sammanhang ökat, det gäller också Njurförbundet.

– Vi har själva drivit att vi ska vara delaktiga, men vi har inte fått de resurser som krävs för att vi ska kunna uppfylla alla önskemål och krav som samhället nu ställer.
Även om patientföreningarna alltså deltar och är delaktiga i många sammanhang menar Håkan Hedman att det är sämre för de enskilda patienterna i sjukvården. Han kallar personcentrerad vård för en idealsituation och menar att det finns många hinder på vägen dit, främst ekonomiska.

– Sjukvården saknar resurser; vårdplatser och personal.

– Det är det allra största problemet, sedan måste vårdens organisation säkerligen också ses över, men det är svårt att göra förändringar utan stora resurser. Vården kommer att bli bättre med mer pengar.

Ett annat problem i svensk sjukvård som ofta lyfts fram är bristen på kontinuitet, många patienter känner sig vilsna i vården.

– Det helt naturligt att njurläkaren som sköter en njurpatient ska ha ett helhetsansvar oavsett om patienten besöker kardiolog eller reumatolog eller ortoped. Det saknas i svensk sjukvård, och gäller förstås också andra patientgrupper.

Ansvarig läkare

Håkan Hedman tror att patient­delaktighet skulle vara enklare om det var tydligt vem som var den ansvariga läkaren.

Förutom att arbeta för en förbättrad vård för dem som redan är sjuka arbetar Njurförbundet tillsammans med njurläkarnas, njursjuksköterskornas och transplantationsläkarnas organisationer också för att nedsatt njurfunktion ska upptäckas tidigare.

Håkan Hedman säger att ungefär var tionde person har nedsatt njurfunktion, men eftersom det oftast inte märks förrän funktionen nästan upphört, är det många som inte vet om det. Han menar att detta är en kunskap som inte finns bland allmänheten eller ens i primärvården.

– Skulle man kunna upptäcka njursjukdom tidigt så behöver färre dialys eller en ny njure framtiden.

Håkan Hedman föreslår att blodtryck och urinprov skulle kunna tas på alla patienter som besöker vårdcentralen, oavsett orsak.

Urinprov borde av samma skäl också vara en självklarhet i samband med hälso­kontroller av elever i skolhälsovården, menar han, men det är det inte längre. I en enkätundersökning som Njurförbundet gjorde i Almedalen förra året så uppgav över hälften av dem under 25 år att de aldrig lämnat ett urinprov.

– Även om det inte handlar om många som är njursjuka bland de unga, är det viktigt att man tidigt kan sätta in behand­ling och fördröja processen i flera år och kanske till och med förhindra att någon behöver dialys överhuvudtaget.