Nyhetsarkiv

Nio fritidspolitiker styr mångmiljardkoncern

Till och med jättekoncernen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, med 17.000 anställda och en budgeterad omsättning på 10,9 miljarder kronor, styrs av nio fritidspolitiker tillsammans med en sjukhusdirektör. Något som saknar motsvarighet i Stockholm, Malmö, Lund eller Uppsala där politiker nu hålls utanför sjukhusens styrelser.
Sjukhusläkaren har intervjuat de nio fritidspolitikerna som styr norra Europas största sjukhus.

Per Clemensson, moderat:

– Det som behövs är mindre politik och mer sjukvård. Politiker ska styra skattemedel, men inte sitta på alla stolar och även vara utförare. Det är fel nivå. Vi kan inte det här. Problemet är att nu låter vi inte de som är kunniga styra.

Så säger Per Clemensson, fritidspolitiker i Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse, som trots att han själv sitter i styrelsen, inte tror att majoriteten kommer att reda ut ortopedins kris.

– Man tror blint på stordrift, men slår man ihop två dåliga verksamheter så får man en ännu sämre. Så har det visat sig vara i sekler.

– Majoriteten, s-fp och c, som fortfarande styr sjukvården i regionen efter valet kommer inte att klara av det här, säger han.

– Socialdemokraterna vill vara alla goda gåvors givare för att vinna nästa val och då blir det så här.


Får vi en annan majoritet ska jag göra allt för att se till att politikerna försvinner från Sahlgrenskas styrelse.Sjukhusdirektören Jan Eriksson säger att problemen ska vara lösta vid årsskiftet. Har han fel?

– Jag ska inte argumentera mot honom. Han är tjänsteman, men vi får väl se.Per Clemensson är dock imponerad av den praktiska vården.

– För tre månader sedan opererades jag för cancer i tjocktarmen och äter fortfarande cellgift. Vilka proffs! Jag fick en fantastisk vård. På den nivån är vården perfekt, men sjukhuset verkar vara väldigt ålderdomligt styrt. Det finns för många mellanchefer och “grindvakter”.
Kerstin Brunnström, socialdemokrat, ordförande i Sahlgrenska universitetssjukhusets styrelse:

Styrelseordföranden Kerstin Brunnström säger att hon är committad att leda styrelsen och betonar styrelsens stora ansvar för att reda ut krisen.

Kerstin Brunnström lägger ansvaret för den misslyckade omorganisationen av ortopedin ytterst på den gamla styrelsen och ledningen och säger att hon tar allvarligt på Socialstyrelsens kritik.– Men allt har inte varit dåligt. Parallellt genomfördes en flytt av kirurgin från Mölndal som fungerade utan problem.På frågan hur det kunde gå så snett svarar hon:
– Egentligen var det tre problem. Tidigareläggningen av flytten till Mölndal, bristande förankring och personalbristen som uppstod för att en del inte följde med av olika skäl. Det går ju inte att flytta utan att ha klarat av behovet av lokaler och utrustning först. Samtidigt har jag uppfattat att situationen var sådan att man inte klarade verksamheten på Östra.

Vem bär ansvaret för misslyckandet?
– Ytterst är det någon som fattar besluten. Så ansvaret ligger naturligtvis på Sahlgrenskas förra styrelse och ledning. Sedan fattades besluten på underlag som var bristande, så det finns fler som bidragit till att det blev som det blev.
Är det möjligt för fritidspolitiker att styra en jättekoncern som Sahlgrenska Universitetssjukhuset?
– Om du vill diskutera om man ska ha politiker i styrelser så får du vända dig till ägaren. Vi finns som en sjukhusstyrelse för sjukhuset. Vi tar det ansvaret och den uppgiften. Jag är committad av olika skäl att leda den här styrelsen. Det är min uppgift och det tänker jag göra med all den kraft jag har.
Vi har en mycket, mycket duktig direktör, vi har ledande tjänstemän som är mycket duktiga, vi har mycket kontakter åt olika håll och med andra ledande tjänstemän i regionen och politiker. Vi sitter inte alldeles ensamma.Hur ofta har ni styrelsemöten?
– Vi har möten en gång i månaden regelbundet och så har vi haft ett par extramöten, bland annat ett informationsmöte om ortopedin.
Hur många studiebesök hinner ni med?
– Vi har haft ett i månaden sedan årsskiftet.
Styrelsen delegerar ju makt till sjukhusdirektören, hur mycket kan ni besluta?
– Vi har ett ansvar att se till att systemen inom sjukhuset fungerar och att vi tar hand om de intressen som finns både inom och utom sjukhuset. Jag ser mig som en ordförande för en bolagsstyrelse på sätt och vis, att vi ska ha en sådan roll.
Men när det gäller strukturen och var verksamheten ska vara placerad så är det ett inflytande inte bara från sjukhusets styrelse utan även från beställarsidan.
– När det gäller delegationsordningen för sjukhusdirektören så ska vi titta över den, men frågan har inte diskuterats i styrelsen ännu. Vi får se vad vi kommer fram till.Kan inte ett sjukhus bli för stort för att styras på ett bra sätt?
– Min utgångspunkt är att Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ett stort sjukhus för att det är ett universitetssjukhus med mycket kompetens som behöver samlas för att uppnå en kritisk massa om man ska klara forskning och utbildning. Det är ingen som säger att Ericsson eller Siemens är så stora att de inte går att leda. Det är mer sjukvårdens speciella ledarskapsproblem som vi behöver tackla
Vi har mycket att lära av andra delar av näringslivet och då handlar det mer om kvalitetsstyrning och sådana saker och hur man jobbar i professionella organsiationer.Det har ju diskuterats i decennier. Borde ledningen inte kunnat detta?
– Det får du fråga någon annan om. Jag kan inte svara på det, men det pågår mycket diskussioner här.

Socialstyrelsen kritiserade ledningen för anmärkningvärt dåligt ledarskap, vad säger du om den kritiken?
– Jag tar väldigt allvarligt på Socialstyrelsens rapport. En del saker handlar om ledarskap, som man har jobbat med att förändra sedan dess.

Vad har ni gjort?
– När det gäller att processa och förankra saker jobbar man på ett annat sätt i Mölndal i dag. Det är andra människor, andra ledare. Den nya chefen har öppen dörr.
Socialstyrelsens rapport tar upp det här med konsekvensanalyser och förankring och vi kan konstatera att trots att det fanns arbetsgrupper igång från början, så var man inte fullständigt förankrad hela vägen i organisationen. Det fanns också en hel del underlag som man inte tog till sig. Det visar sig att man måste jobba mer med riskanalyser. Det måste vara en lärande organisation.

Är det något du själv vill framhålla?
– Jag är den förste att beklaga vad som hänt inom ortopedin, men nu är det a och o att lösa situationen. Nu måste vi jobba med delaktighet och framförhållning. Vi ska också jobba med att lösa situationen på Mölndal för det är det absolut viktigaste för patienternas del, de ska inte känna sig otrygga när de kommer dit.

Ingela Bergendahl, socialdemokrat:

– På vårt senaste styrelsemöte fick vi en redovisning av vilka åtgärder som vi ska göra för ortopedin. Nu väntar vi på att de ska verkställas så vi kan se tydliga resultat när vi kommer tillbaks efter sommaren.

Ingela Bergendahl säger sig vara övertygad om att de beslut som tagits av Jan Eriksson och organisationen kommer att rätta till problemen.Varför har det gått så snett?
– Jag kan inte alla turerna, men vad jag fått berättat för mig så var det ortopedin själv som föreslog förändringarna och att vi skulle göra på det viset som gjordes, men att det sedan inträffade en rad olyckliga omständigheter. Vi har inget förbud mot att sluta inom våra verksamheter i Sverige, tack och lov, så ett antal slutade och det blev inte bra. Det viktiga nu är att vi ser framåt och rättar till felen så att patienterna kommer till.
Socialstyrelsen har riktat kraftig kritik mot sjukhusledningen för att det inte fanns en övergripande ledning och konsekvensanalyser.– Det är riktigt att det väl inte funnits tillräckligt med konsekvensanalyser, men sådana kan man ju alltid göra i ett överflöd. De är bra framförallt för att göra jämförelser. Oftast görs en konsekvensanalys för en verksamhet, sedan är det väl inte så tydligt och klart hur den verksamheten passar ihop med de andra.Är det inte det som ledningen ska göra och som Socialstyrelsen kritiserar ledningen för att inte ha gjort?– Jovisst, men till viss del gjordes det, men vi kan ju med facit i hand se att vi inte är nöjda.Bengt Odlöw, socialdemokrat:Bengt Odlöw (s) är den ende som är kvar från den gamla styrelsen av de som arbetade för att genomdriva omorganisationen. Så här säger han idag om genomförandet av strukturomvandlingen:– Det inträffade en rad olyckliga omständigheter, det är bara att beklaga. Största problemet var att man fick bekymmer med ortopedin på Östra sjukhuset.

Vi informerades av Jan Eriksson, som precis blivit ny sjukhuschef, att det var kris på Östra sjukhuset och att han i samråd med sina avdelningschefer beslutat att tidigarelägga flyttningen till Mölndal. Det var inget bra beslut, det har Jan Eriksson ju också sagt i efterhand. Flytten kom mitt i julhelgen, dessutom när vi hade den snörikaste vintern på länge.

Problemet var också att operationssalarna inte var färdiga. Dessutom skulle tre kulturer samarbeta och det fungerade inte, men jag tror fortfarande att tanken är riktig att skapa slagkraftiga enheter där det går att bygga upp forskningskompetens och bra schemaläggning.

Enligt Socialstyrelsen var det inte bara olyckliga omständigheter som skapade krisen. Socialstyrelsen kritiserar ledningen för anmärkningsvärt dålig planering.
– Styrelsen kan bara agera på den information vi får. Socialstyrelsen har rätt i att beslutet inte var tillräckligt förankrat och nu i efterhand kan vi konstatera att det inte blev bra.

Läkare som deltog i de arbetsgrupper som planerade omorganisationen slog ju också larm att det gick alldeles för fort.
– Ja, men den informationen nådde inte fram till oss i styrelsen. Sedan finns det olika skolor bland de som sysslar med omorganisationer. En del säger att man ska skynda långsamt, medan andra säger att en organisation mår inte bra av förändringar som tar lång tid.

– Den kände företagsdoktorn Ulf af Trolle sade att det är bättre att skära hårt och snabbt än långsamt och länge. Samtidigt är det en fight om vem som äger makten.

Vad har ni lärt av läxan?
– Att tänka efter före.

Gjorde ni inte det när besluten togs?
– Jo, vi baserade besluten på det material som fanns tillgängligt.

Vad betyder det nu att ni ska tänka efter före?
– Vi ska fullfölja organisationen, men ta längre tid på oss och se till att vi rekryterar rätt personal. Det vi lider mest brist på är anestesipersonal.

Vad är din åsikt om politiker i utförarstyrelser?

– När man inrättade Västra Götalandsregionen diskuterades om vi skulle ha professionella styrelser, men majoriteten ville ha politiker i styrelserna.

Sedan kan man säga att det är inget som säger att inte politiker kan vara professionella. Det är ett mycket kvalificerat gäng som sitter i Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse.

Där sitter före detta kommunalråd och regionråd. Däremot är jag inte förtjust i beställar/utförarmodellen. Jag skulle vilja ha anslagsfinansiering med prestationsmodell, men nu har man i demokratisk ordning beslutat att ha beställar/utförar-modellen och då är det bara att rätta sig efter det.

Vem bär ansvaret för att det gick så snett?
– Jag tror inte att du kan säga att just de tre, eller fyra eller fem bär ansvaret. Förändringar är beroende av vad många människor gör. Både de som finns i verksamheten, de som tar fram beslutsunderlagen och de som fattar de sista besluten.

Vad säger du till dem som tycker att du bör avgå?
– Om man kräver det så får jag väl göra det, men det är ingen som sagt åt mig att gå.

Benny Strandberg, kristdemokrat:

– De största misstagen vid omorganisationen av ortopedin var att inte förankra besluten och att strukturomvandlingen påskyndades. Majoriteten kommer aldrig att medge det, men jag vet att en av orsakerna till att tidsplanen forcerades berodde på att det var ett val emellan. Har man inte politiker i styrelsen så tar man inte hänsyn till sådana yttre omständigheter. Därför ska vi bort.

– Beställar/utförarmodellen är inte uformad för att det ska finnas politiker på bägge sidor. Politiken ska utföras på beställarsidan, men Västra Götalandregionen är inte som andra landsting. Här är det lite segare. Det kommer att ta några mandatperioder att vända skutan.
Benny Strandberg menar att Sahlgrenska Universitetssjukhuset med sin gigantiska verksamhet skulle behöva en styrelse som inte består av fritidspolitiker utan av människor som kan ägna sig åt sjukhuset på heltid.

– Varken jag som vice ordförande eller ordföranden Kerstin Brunnström kan ha full kännedom om allt som sker. Hade det varit ett privat bolag av den här storleken hade nog styrelsen sett annorlunda ut.
Benny Strandberg (bilden) var styrelseledamot även under förra mandatperioden, men har hela tiden röstat emot strukturomvandlingen.

– Det blev värre än vi trodde. Att jag fick rätt är inget som gläder mig.

Benny Strandberg menar att det var ett feltänk från början att skilja akut och planerad vård på det sätt som gjordes. Inom samma fysiska enhet fungerar det, men inte som man gjort nu. Men det är inte bara ortopedin som drabbats.

– Anestesi, operation, intensivvård, medicinkliniken, geriatriken och psykiatrin har också enorma problem, när det gäller att rekrytera och behålla personal. Mölndals sjukhus har hamnat i en negativ sprial och har svårt att rekrytera folk.

Vem bär ansvaret för den misslyckade omorganisationen?
– Majoriteten i den gamla styrelsen. Faktum är också att styrelsen i princip avgått. Nästan alla ledamöter blev utbytta. Det är bara en kvar och fanbärarna inom professionen som kläckte idéerna och legat bakom strategierna har också lämnat skutan. De finns inte längre kvar i organisationen.

– Men majoriteten har inte lärt av läxan, menar Benny Strandberg. Ingen erkänner sina brister offentligt och Britt-Marie Andren Karlsson som satt med i Sahlgrenskas styrelse och genomförde strukturomvandlingen förra mandatperioden är nu på väg att göra samma sak som ordförande inom NU-sjukvården.

– Folkpartiet i Bohuslän har krävt hennes avgång, men jag är rädd att hon lyckas, stick i stäv mot folkviljan och vad professionen vill i mångt och mycket.

Jan-Åke Ryberg, socialdemokrat:

– Jag har läst Socialstyrelsens rapport och instämmer i stora delar. Förmodligen har det gått för snabbt, men det är inte intressant att skuldbelägga, tycker jag. Nu gäller det att blicka framåt, säger Jan-Åke Ryberg, socialdemokratisk ledamot i Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse.

– Jag har läst Socialstyrelsens rapport och instämmer i stora delar. Förmodligen har det gått för snabbt, men det är inte intressant att skuldbelägga, tycker jag. Nu gäller det att blicka framåt, säger Jan-Åke Ryberg, socialdemokratisk ledamot i Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse.

Kenneth Wallin, moderat:

– Vi måste få upp fler frågor till beslut i styrelsen, speciellt nu när det är så galet. Vi har en sjukhusdirektör som bestämmer nästan allt. Den förra styrelsen delegerade i stort sett alla befogenheter till honom. Det är inte roligt att läsa i tidningen så gott som varje dag hur illa ställt det är. Går det åt pipan får vi klä skott. Det är vi som har det politiska ansvaret.

Kenneth Wallin (bilden) är inte nöjd med maktfördelningen i styrelsen och har väckt frågan att ompröva den omfattande delegeringen av makt till sjukhusdirektören Jan Eriksson.
– Nyligen anställdes en ny personaldirektör. Det fick vi i styrelsen reda på i efterhand och det är inte acceptabelt tycker jag. En personaldirektör är så viktig för en sådan här organisation att det är en styrelsefråga.

– Det olyckliga beslutet att spara på geriatiken på Mölndal sjukhus var också direktörens beslut, som vi inom oppositionen gärna stoppat.
När de gäller frågan om politiker ska sitta i Sahlgrenskas styrelse menar Kenneth Wallin att det i princip inte har någon betydelse.

– Vill man bli omvald får man se till att det fungerar. Det är det som är pointen. Budgeten ska hållas, verksamheten ska fungera och köerna ska bort. Det är enkla mål som inte har med politik att göra.

Varför gick omorganisationen av ortopedin så snett?
– Det berodde nog på att det skyndades på för mycket och att många inte ville flytta med till Mölndal. Mölndal har inte samma status som Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Kenneth Wallin menar också att hela strukturomvandlingen är ett feltänk.

– Det är inte bara ortopedin i Mölndal som inte fungerar. Sahlgrenska fungerar också dåligt. Jag hade själv en upplevelse i höstas. Jag var där från kvart över fyra på morgonen till tio över sex på kvällen. Det är fullständigt oacceptabelt när behandlingen tar en halvtimme. Det rinner pengar ur samhället.

– Kenneth Wallin är inte heller förtjust över krisplanen att ta hjälp av Carema för att operera bort operationskön.
– Nu flödar ännu mer pengar ut. Det hade varit bättre om man skött verksamheten förnuftigt och gjort det själv.

Lars-Gerhard Westberg, folkpartist:

– Jag satt i regionfullmäktige då beslutet att omorganisera ortopedin togs. Det var Sahlgrenska Universitetssjukhusets och ortopedins eget förslag som vi klubbade igenom.

Sedan gick det snett i genomförandet. Varför är jag inte rätt man att uttala mig om eftersom jag inte satt i styrelsen då, säger Lars-Gerhard Westberg.

– Den bild jag fått är att man flyttade över verksamheter från Östra sjukhuset till Mölndal innan saker var färdigplanerade, samtidigt som det var en av de strängaste vintrarna och antalet patienter ökade så situationen blev övermäktig för Mölndals sjukhus. Men tanken att skapa ett ”Center of Excellence” för ortopedin i Mölndal tror jag är riktig.

– Ett problem som inte gjort saken lättare är att en hel del av de som förslog förändringarna slutat.
Lars-Gerhard Westberg, menar att det finns både fördelar och nackdelar med politiska styrelser.

– Det kan bli problem för den som sitter på två stolar. Sitter du i Sahlgrenskas styrelse ska du företräda sjukhuset, personalen och värna sjukhusets ekonomi, men om du samtidigt sitter i regionfullmäktige kan du ställas inför politiska spörsmål som gör att du hamnar i en svår sits.
Fördelen är att man har direktkontakt med de som bestämmer i regionen.

Just nu testar vi opolitiska styrelser bland annat på Skaraborgs sjukhus och inom två primärvårdsnämnder i Göterborg. Slår de försöken väl ut är det inte osannolikt att det blir fler opolitiska utförarstyrelser.

Elise Norberg Pilhem, vänsterpartist:

– Jag var inte med i den förra styrelsen så jag kan inte uttala mig om varför omorganisationen av ortopedin gick snett, men personligen är jag emot att dela upp elektiv och akut vård på olika ställen och att specialisera arbetet på ett ”industriellt” sätt.

Det blir för enahanda för personalen.
Att det sitter politiker i styrelsen tycker jag inte är fel eftersom det är en skattefinansierad verksamhet och någon bör representera skattebetalarna och väljarna.

Elise Norberg Pilhem tycker att Sahlgrenska Universitetssjukhuset har en kunnig och engagerad styrelse.
Hittills har vi varit ute och besökt sjukhus ett par gånger i månaden. Det är mer än i andra styrelser som jag suttit i.
Att hon är sjuksköterska har inte alltid betraktats som en fördel i styrelsearbetet. Många gånger kan det vara svårare att få gehör för sina ståndpunkter eftersom man misstänks vara partisk för professionen.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera