Nergårdh: Det krävs mer än en primärvårdsreform
Det är inte tillräckligt med en primärvårdsreform om hälso- och sjukvården ska förändras på allvar. Det framhåller utredaren Anna Nergårdh i det tredje delbetänkandet som på onsdagen lämnades till regeringen.
Det andra delbetänkandet i utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård, som presenterades för ett år sedan, innehöll skarpa förslag om en primärvårdsreform och statligt finansierade specialistläkartjänster.
Det tredje delbetänkandet tecknar i stället en historisk bild av hälso- och sjukvården i landet, samt utredningens arbete. Det innehåller bakgrundsanalyser av den öppna och slutna vården, samverkan mellan regioner och kommuner, samt den så kallade nationella taxan, till slutbetänkandets förslag, som presenteras i mars nästa år.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna har i januariavtalet deklarerat att en primärvårdsreform ska genomföras under mandatperioden. Det kommer dock inte att vara tillräckligt att göra ändringar inom primärvården, som visserligen ska vara grundbulten i framtidens sjukvård, framhåller Anna Nergårdh.
– Hälso- och sjukvården har av många traditionellt setts som akutsjukhuset långt borta, när den moderna hälso- och sjukvården i stället måste utgå från personen. Den måste bestå av många olika delar, där hälsocentralen är en viktig bas, och akutsjukhuset förstås har sin roll, men där andra delar också ingår, säger hon.
Socialminister Lena Hallengren konstaterade vid onsdagens pressträff att detta är en central utredning för regeringen.
– Jag ser fram emot att ta del av betänkandet, och följa den omställning som sker i kommuner och regioner, säger hon.
