Nyhet

Nej tack, Hägglund! Vi vill inte ha lag om max fyra timmars väntan på akuten

Målsättningen att patienter bör vara färdigbedömda, behandlade och på väg hem, eller inlagda på en vårdavdelning inom cirka fyra timmar, är i grunden bra. Men att lagstifta om en tidsgräns skapar troligtvis fler problem än lösningar. Huvudrisken är att vårdpersonalen inte mäktar med att möta kraven och istället börjar fly från akutmottagningarna, menar Anders Törnell.

– Jag kan ibland bli förtvivlad över skrivbordsförslag som inte är förankrade i verkligheten. Ingen vill ha långa väntetider på akuten, men för att lyckas få ned väntetiderna krävs olika åtgärder, och lagstiftning är ingen bra väg. Det som krävs är medvetna satsningar på utbildning av akutläkare och resurser till förbättrings- och utvecklingsprojekt.

Problem med köer på akuten är ett gemensamt sjukhusproblem, menar Anders Törnell. Det krävs en stor flexibilitet och ett avancerat samarbete mellan olika specialistområden för att man ska kunna lösa problemen.

Bra triagesystem

– De senaste tio åren har det kommit flera bra triagesystem med olika färgkoder som har olika prioritet. Om vi får in en röd patient med högsta prioritet ska en läkare vara på plats direkt. Men om det plötsligt kommer in två eller tre röda patienter, och det bara finns en jourläkare på medicin, samtidigt som det sitter 15 medicinpatienter och väntar, då hjälper ingen lagstiftning i världen för att komma tillrätta med problemen.
Det som krävs är ett system som innebär att det finns en möjlighet att tillkalla mer läkarresurser till akuten, och en flexibilitet att tillfälligt omfördela läkare mellan olika jourlinjer, säger Anders Törnell.

En annan viktig åtgärd, menar han, är att ta bort kravet på att specialiteten akutsjukvård ska vara en tilläggsspecialitet med en lång, dyr och krånglig dubbelspecialisering.

– Det behövs en satsning på att utbilda läkare som verkligen är intresserade av att arbeta på akutmottagningarna.

Extra resurser gjorde underverk

I september sjösattes ett akutläkarprojekt på akutmottagningen vid Norrlands Universitetssjukhus. Syftet med projektet som omfattade alla yrkesgrupper, var att förbättra patientflöden och minska väntetiderna på akuten.

– Det blev ett klart lyft för akutmottagningen, säger Anders Törnell.

Under den månadslånga projekttiden tillfördes extra resurser i form av tre extra akutläkare som fick tjänstgöra under dagtid. Sedan sex år arbetar akutläkarna i Umeå endast nattetid på grund av kostnadsskäl.

Drastisk minskning av köerna

– Vi arbetade utifrån en Lean-liknande modell för att förändra patientflöden och kunde direkt se en drastisk minskning av köerna.

Under lång tid har vi haft väntetider till kirurgen och ortopeden på 12 respektive 10 timmar, men genom att sätta akutläkare under dagtid sjönk den totala väntetiden till strax under två timmar. Mediantid till första läkarkontakt sjönk till 22 minuter.

Handläggningen av patienterna förändrades emellertid inte, rutiner vad gäller röntgenundersökningar och labbprover förblev oförändrade, säger Marie Rodling-Wahlström, specialist i anestesi- och intensivvård samt verksamhetschef för akutsjukvården i Västerbotten.

För två och ett halvt år sedan tog hon klivet över från specialistsjukvården till akutsjukvården. Till en början blev hon förvånad över den negativa uppmärksamheten som akutmottagningen fick i media, men insåg samtidigt att de långa väntetiderna både var orimliga och oförsvarbara.

Akutläkare dagtid gav överraskande resultat

– Jag blev intresserad av akutläkarfunktionen och av möjligheterna att effektivisera patientflöden genom ett annorlunda arbetssätt. Tack vare att vi fick överskrida budgeten i september kunde vi låta akutläkare arbeta dagtid och det skapade genast smartare flöden. Vi såg överraskande resultat, säger Marie Rodling-Wahlström.
Under projekttiden klarade akutmottagningen av att handlägga 95 procent av patienterna inom fyra timmar.

– Jag var orolig att personalen skulle pressas för hårt, men det visade sig vara tvärtom, arbetsmiljömätningar visade att 75 procent av medarbetarna kände sig nöjda med arbetssättet. Många kände sig trygga med att jobba i team, det skapade en möjlighet till en nära dialog och möjligheter att tillsammans korrigera och lösa problem, Marie Rodling-Wahlström.

Efter projekttidens slut har arbetssättet återgått till det traditionella och väntetiderna är återigen jämförelsevis långa. Projektpengarna är slut och akutläkarna är tillbaka i nattjänstgöring.

– Från tjänstemannahåll vill man verkligen satsa på detta, men man har inte tillfört resurser för att vi ska kunna använda akutläkare på dagtid. Ett annat problem är att man från specialistsjukvården inte riktigt ser hur man ska kunna omfördela pengar till akutsjukvård.

Akutsjukvården borde också omfattas av statliga stimulanspaket

Marie Rodling-Wahlström hade gärna sett att även akutsjukvården hade kunnat konkurrera om kömiljarder.

– Då hade vi med råge kvalificerat oss. Egentligen är det märkligt att akutsjukvården inte omfattas av stimulansbidrag från staten. Över 80 procent av alla inläggningar till ett sjukhus går via akuten. Samtidigt är det viktigt att påpeka att vi aldrig hade klarat att genomföra detta utan extra tillskott av resurser. Förbättringsarbeten som ger vinst i det långa loppet, kan behöva resurser i inledningsskedet, säger Marie Rodling-Wahlström.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-02

Tema - Fortbildning/Årets Vissare: Metod är inte rättssäker/Läkare i Örebro kräver fler läkare i ledningen/Pristagaren har sin vision klar för sig/Porträttet: Annakarin Nyberg/Krönika: ”Hur hanterar vi att det finns hedersförtryckare inom vården?”/Forskare: Svårt hitta samband mellan hög beläggningsgrad och ökad dödsrisk

Prenumerera