Nej tack, Hägglund! Vi vill inte ha lag om max fyra timmars väntan på akuten
Målsättningen att patienter bör vara färdigbedömda, behandlade och på väg hem, eller inlagda på en vårdavdelning inom cirka fyra timmar, är i grunden bra. Men att lagstifta om en tidsgräns skapar troligtvis fler problem än lösningar. Huvudrisken är att vårdpersonalen inte mäktar med att möta kraven och istället börjar fly från akutmottagningarna, menar Anders Törnell.
– Jag kan ibland bli förtvivlad över skrivbordsförslag som inte är förankrade i verkligheten. Ingen vill ha långa väntetider på akuten, men för att lyckas få ned väntetiderna krävs olika åtgärder, och lagstiftning är ingen bra väg. Det som krävs är medvetna satsningar på utbildning av akutläkare och resurser till förbättrings- och utvecklingsprojekt.
Problem med köer på akuten är ett gemensamt sjukhusproblem, menar Anders Törnell. Det krävs en stor flexibilitet och ett avancerat samarbete mellan olika specialistområden för att man ska kunna lösa problemen.
Bra triagesystem
– De senaste tio åren har det kommit flera bra triagesystem med olika färgkoder som har olika prioritet. Om vi får in en röd patient med högsta prioritet ska en läkare vara på plats direkt. Men om det plötsligt kommer in två eller tre röda patienter, och det bara finns en jourläkare på medicin, samtidigt som det sitter 15 medicinpatienter och väntar, då hjälper ingen lagstiftning i världen för att komma tillrätta med problemen.
Det som krävs är ett system som innebär att det finns en möjlighet att tillkalla mer läkarresurser till akuten, och en flexibilitet att tillfälligt omfördela läkare mellan olika jourlinjer, säger Anders Törnell.
En annan viktig åtgärd, menar han, är att ta bort kravet på att specialiteten akutsjukvård ska vara en tilläggsspecialitet med en lång, dyr och krånglig dubbelspecialisering.
– Det behövs en satsning på att utbilda läkare som verkligen är intresserade av att arbeta på akutmottagningarna.
Extra resurser gjorde underverk
I september sjösattes ett akutläkarprojekt på akutmottagningen vid Norrlands Universitetssjukhus. Syftet med projektet som omfattade alla yrkesgrupper, var att förbättra patientflöden och minska väntetiderna på akuten.
– Det blev ett klart lyft för akutmottagningen, säger Anders Törnell.
Under den månadslånga projekttiden tillfördes extra resurser i form av tre extra akutläkare som fick tjänstgöra under dagtid. Sedan sex år arbetar akutläkarna i Umeå endast nattetid på grund av kostnadsskäl.
Drastisk minskning av köerna
– Vi arbetade utifrån en Lean-liknande modell för att förändra patientflöden och kunde direkt se en drastisk minskning av köerna.
Under lång tid har vi haft väntetider till kirurgen och ortopeden på 12 respektive 10 timmar, men genom att sätta akutläkare under dagtid sjönk den totala väntetiden till strax under två timmar. Mediantid till första läkarkontakt sjönk till 22 minuter.
Handläggningen av patienterna förändrades emellertid inte, rutiner vad gäller röntgenundersökningar och labbprover förblev oförändrade, säger Marie Rodling-Wahlström, specialist i anestesi- och intensivvård samt verksamhetschef för akutsjukvården i Västerbotten.
För två och ett halvt år sedan tog hon klivet över från specialistsjukvården till akutsjukvården. Till en början blev hon förvånad över den negativa uppmärksamheten som akutmottagningen fick i media, men insåg samtidigt att de långa väntetiderna både var orimliga och oförsvarbara.
Akutläkare dagtid gav överraskande resultat
– Jag blev intresserad av akutläkarfunktionen och av möjligheterna att effektivisera patientflöden genom ett annorlunda arbetssätt. Tack vare att vi fick överskrida budgeten i september kunde vi låta akutläkare arbeta dagtid och det skapade genast smartare flöden. Vi såg överraskande resultat, säger Marie Rodling-Wahlström.
Under projekttiden klarade akutmottagningen av att handlägga 95 procent av patienterna inom fyra timmar.
– Jag var orolig att personalen skulle pressas för hårt, men det visade sig vara tvärtom, arbetsmiljömätningar visade att 75 procent av medarbetarna kände sig nöjda med arbetssättet. Många kände sig trygga med att jobba i team, det skapade en möjlighet till en nära dialog och möjligheter att tillsammans korrigera och lösa problem, Marie Rodling-Wahlström.
Efter projekttidens slut har arbetssättet återgått till det traditionella och väntetiderna är återigen jämförelsevis långa. Projektpengarna är slut och akutläkarna är tillbaka i nattjänstgöring.
– Från tjänstemannahåll vill man verkligen satsa på detta, men man har inte tillfört resurser för att vi ska kunna använda akutläkare på dagtid. Ett annat problem är att man från specialistsjukvården inte riktigt ser hur man ska kunna omfördela pengar till akutsjukvård.
Akutsjukvården borde också omfattas av statliga stimulanspaket
Marie Rodling-Wahlström hade gärna sett att även akutsjukvården hade kunnat konkurrera om kömiljarder.
– Då hade vi med råge kvalificerat oss. Egentligen är det märkligt att akutsjukvården inte omfattas av stimulansbidrag från staten. Över 80 procent av alla inläggningar till ett sjukhus går via akuten. Samtidigt är det viktigt att påpeka att vi aldrig hade klarat att genomföra detta utan extra tillskott av resurser. Förbättringsarbeten som ger vinst i det långa loppet, kan behöva resurser i inledningsskedet, säger Marie Rodling-Wahlström.
Vi vill inte ha lag om max 4 timmar på akuten. Vilka är vi? Ingår väntande patienter i begreppet vi eller är enbart personal som är vi? Vad tycker patienterna då?
Lagstiftning är ett instrument man ska vara försiktig med. Vad händer om man bryter lagen? Vilka sanktioner är att vänta? Det är bättre att landstingen själva sköter detta, givet att man också sköter det, dvs. ger goda förutsättningar för flödesarbete som löper genom hela sjukhuset. 4h målet är inte ett mål för enbart akuten, utan för hela sjukhuset. Lägg finansiella incitament på 4h målet, så att sjukhusledningarna just ser helheten. Se till att utbilda tillräckligt med akutläkare så att det om ett par år finns seniora akutläkare långt fram i processerna. Evidensen pekar på att seniora akutläkare långt framme i processen är det effektivaste sättet att starta flödena på akuten på. Utbilda akutsyrror. Jobba med visuell uppföljning så att medarbetarna och patienterna vet hur belastninge ser ut- on-line. Verksamhetsanpassa schemat över dygnet, mellan professionerna, och för storstadsakuterna måste man ha samma arbetstidsmodell oavsett om det är helg eller inte, eftersom patientströmmen ofta är lika stor på helgen.
Men gör landstinget inget av detta…då återstår statlig styrning, där lag är en del. Upp till bevis.
[…] att han solkar ner sitt rykte genom att komma med förslag som är utpräglat populistiska och som alla med någon djupare kunskap om akutsjukvård avfärdar som oseriösa. var addthis_pub = ''; var […]
Akutläkarna behövs på svenska sjukhus.Icke legitimerade underläkare och helt gröna ST läkare passar inte längre att driva ensamma akutsjukvården.
Detta sker tyvärr fortfarande på en del stora länssjukhus där inläggningsfrekvensen ligger på > 90 % inom 4 timmar. Strålande resultat tycker sjukhusledningen ! De är inte medvetna om at den första riktiga läkarbedömningen händer dagen efter inläggningen och att man sakulle friat och skicka hem eller utrett polikliniskt minst 50 % av de inlagda patienterna.
Det är dags att höja kompetensen på landets akutmottagningar,både läkare och sjuksköterskor! Likaså krav på att de medicinskt ansvariga chefererna har erfarenhet om akutsjukvård .
Två stora systemefel gjordes vid införandet av akutläkarsystemet. Det första var att kalla det för ”akutsjukvård”. Det ger en total rotlöshet i etablerade specialiteér och därmed också, alas, även budget och akademi.
I alla länder som har detta system heter det ”emergency medicine” och är således fristånde från både ortopedi och kirurgi, där man som ortoped eller kirurg är glad över att få operera istället för att behöva gå gå ”meningslösa” jourer på akuten, lite förenklat.
Ska det bli akademi i Sverige av akutsjukvård så behöver den byta namn, bli en basspecialitet och först då kan vi se en kompetenshöjning de kommande 10-20 åren. Ända sedan 2006 och införandet så är det total inflation i begreppet ”akutläkare”. Det kan vara en AT_läkare, en ST-läkare, en medicinare, en ortoped, kirurg eller allmänmedicinare.
Patienterna har rätt till dedikerad, bred specialistkompetens på landetsakutmottagningar, men det är klart, ska man ha en bemanning som medger vidareutbildning, parallellt med bemanning på akuten, som medger handledning – av vem, kan man undra – som innebär att den idag samlade kompetensen från akut handläggning inom ortopedi, kirurgi och medicin sammanstrålar och överförs till akutläkare, som en basspecialitet.
I Sverige måste man idag ha en basspecialitet på 5 år innan man kan dedikera sitt intresse för akutsjukvård på ytterligare 2 år under minst sagt modesta akademiska och ekonomiska premisser.
Paradoxalt nog kan en specialist från ett annat EU-land eller annorstädes med enbart en basspecialitet i ”emergency medcine” få samma svenska kompetens, trots att densamme inte har någon basspecialitet utanför akutsjukvård.
Så, avslutningsvis, mitt i allt detta så kommer socialministern på att 4 timmars väntetid på akuten, det är något som vi ska villkora, med lagstiftning. I många länder har man lagt ner triagering, ersatt det med en erfaren läkare som träffar patienten direkt, vilket går väsentligt mycket fortare än att subsortera patienter i olilka färger, det bidrar till att skapa ännu mer köer inne på akuten än vad fallet var tidigare, paradoxalt nog.
Dr.Dängrot