Nationella hyravtalet stryper svensk sjukvård
Nyheter
Samtliga regioner i Sverige har anslutit sig till det nationella hyravtalet för att kraftigt minska kostnaderna och beroendet av inhyrd bemanning. Samma regioner struntar i nationella avtal för upphandling av digitala vårdsystem och betalar obekymrat miljardtals kronor till IT-konsulter och bristfälliga journalsystem. Regionerna dränerar svensk sjukvård på pengar och kompetens, menar Håkan Edlund, initiativtagare och ordförande för Svenska vårdkonsulter.
Svenska vårdkonsulter är en ideell och oberoende förening som driver frågor för rättvisare och tryggare arbetsvillkor för vårdkonsulter. Föreningen bildades samtidigt som det nationella hyravtalet trädde i kraft vid årsskiftet 2024. Hyravtalet gäller i fyra år och innebär att direktupphandlingar inte längre är tillåtna och att samtliga regioner i landet som behöver anlita hyrpersonal förbinder sig till gemensamma avtalsvillkor.
– Diskussionen om det nationella avtalet har funnits i flera år och diskuterats flitigt. Det finns en stark oro och även ilska mot hur regionerna och SKR behandlar vårdkonsulter och inskränker den fria rörligheten, säger Håkan Edlund.
Föreningen som till en början samlade främst sjuksköterskor har breddats och omfattar även läkare, undersköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och andra som påverkas av det nationella avtalet.
– Vi vill företräda en större grupp av vårdkonsulter och växer hela tiden med nya medlemmar och tiotusentals följare på sociala medier, säger Håkan Edlund.
Med det nationella avtalet försämras förutsättningarna radikalt för landets vårdkonsulter. Villkoren är så pass dåliga att det kommer att bli svårt att rekrytera hyrpersonal på sikt. Många bemanningsbolag har det tufft och ett dussintal har gått i konkurs sedan avtalet infördes, menar Håkan Edlund.
– Avtalet stryper förutsättningarna för hyrpersonal. Ett exempel är ersättningsnivåerna som baseras på vilken zoon du arbetar inom. Arbetar du som sjuksköterska i storstad, zon 1, kan du som konsult fakturera cirka 500 kronor i timmen efter att bemanningsbolaget fått sin del. Då ska du själv betala tjänstepension samt arbetsgivaravgifter, skatt, moms och andra företagsskatter. Det är ett skamlöst avtal. Nyligen anlitade jag en snickare som debiterade 900 kronor F-skatt i timmen, det är 51 procent mer än vad jag kan ta betalt som konsultsjuksköterska med högskoleutbildning och lång yrkeserfarenhet.
Håkan Edlund är sedan 2005 legitimerad sjuksköterska och arbetar som konsultsjuksköterska sedan 2020. På grund av dåliga lönevillkor, en dålig löneutveckling och allvarliga arbetsmiljöproblem, lämnade han en fast anställning.
– Jag har känt mig mer värdesatt och uppskattad som konsult. Regionerna tar inte hand om sina vårdanställda och personalpolitiken är under all kritik. Medlemmar vänder sig till oss och berättar att de knappt hinner äta lunch eller gå på toaletten. Samtidigt som man stryper bemanningen av vårdpersonal för att hålla kostnaderna ner, betalar regionerna miljarder till IT-konsulter för undermåliga digitala vårdsystem. Varför gör regionerna inte en nationell upphandling när det gäller journalsystem, utan endast för bemanning av hyrpersonal. Det är diskriminerande, anser jag.
I styrelsen för Svenska vårdkonsulter sitter Cecilia Svanlind Thörn, distriktsköterska samt diabetessjuksköterska som arbetar som konsultsjuksköterska med eget företag.
Under sina drygt 30 år i svensk sjukvård har hon hört huvudmännen prata om bättre lönevillkor och bättre arbetsmiljöer, men inte mycket har hänt, menar hon.
– Många blir sjuka av den etiska stressen i vården på grund av besparingar, slimmade organisationer och en alldeles för tung arbetsbelastning och administration. Nationella vårdkompetensrådet visade i sin senaste rapport att 13 000 sjuksköterskor lämnat vården på grund av dåliga villkor, säger Cecilia Svanlind Thörn.
Enligt Cathrine Lien Jensen, avdelningsdirektör på det norska Helsedirektoratet, har drygt 26 000 sjuksköterskor samt nära 7 100 läkare utbildade i Sverige sökt auktorisation att jobba i Norge.
– Det pågår en flykt av kompetens från den offentliga vården i Sverige och den kommer att fortsätta i takt med att regionerna underminerar möjligheterna för vårdkonsulter att arbeta under drägliga villkor. Det kommer att slå hårt tillbaka mot regionerna som redan i dag har svårt att klara av storhelger och somrar utan hjälp av konsulter. Vi behövs för att vården ska klara sin bemanning, säger Cecilia Svanlind Thörn.
Alla regioner i Sverige har vakanser med stora svårigheter att kompetensförsörja sina verksamheter. Regionernas försök att återrekrytera läkare och sjuksköterskor sedan det nationella avtalet infördes, motsvarar endast en bråkdel av behoven, menar Håkan Edlund.
En snabb koll på Arbetsförmedlingens platsbank i slutet av januari visar att arbetsgivare söker över 7 100 sjuksköterskor och nära 1 200 läkare.
– Vi får varje vecka förfrågningar från bemanningsföretag som söker flera hundra sjuksköterskor på ett bräde för uppdrag i regionerna. Samtidigt stryper regionerna förutsättningarna för bemanningsföretagen, säger Håkan Edlund.
Nyligen presenterade regeringen sin satsning på nära 6 miljarder för att öka vårdkapaciteten och korta vårdköerna, vilket ställer hårda krav på ökad bemanning. Hur ekvationen ska gå ihop med regionernas hyrstopp och kraftiga begränsning av bemanningspersonal är en gåta, menar Cecilia Svanlind Thörn. Tidigare försök att försämra villkoren och förutsättningarna för vårdkonsulter har slutat i längre vårdköer och sämre arbetsmiljö för den fasta personalen.
– Man kan inte korta vårdköer om det är brist på personal som vill jobba i vården. I december tvingades exempelvis mammografin i Region Halland att pausas på grund av att det saknades röntgenpersonal. Bristen gäller för hela landet och många andra specialiteter. Hur det ska bli i sommar vågar jag knappt tänka på.
Sommaren 2024 skapade Svenska vårdkonsulter hashtagen #vijobbarinteijuli24 som en protest mot nationella avtalet och försämrade villkor.
Varför gör regionerna inte en nationell upphandling när det gäller journalsystem, utan endast för bemanning av hyrpersonal. Håkan Edlund, initiativtagare och ordförande för Svenska vårdkonsulter.
Många konsulter valde bort semestervikariat i regionerna och sökte sig till i stället till Norge eller tog andra jobb i privat sektor.
– Vi ser en kompetensflykt, inte minst till privat sektor. Vi har blivit kontaktade av bemanningsbolag som ställt sig utanför nationella avtalet och som erbjuder schyssta villkor och inte vänder sig till regionerna utan i stället mot privata aktörer och länder som exempelvis Norge. Vi tipsar nu våra vårdkonsulter till bolag som inte är med i nationella avtalet, säger Håkan Edlund.
Med nationella avtalet har regionerna börjat i helt fel ände, menar Cecilia Svanlind Thörn.
– Så länge som regionerna inte tar itu med grundproblematiken och ser till att ta hand om sina medarbetare, kommer vi att se kompetensflykt och stora svårigheter med kompetensförsörjning i svensk hälso- och sjukvård.
Det är svårt att kortfattat beskriva absurditeten i avtalet och dess tillämpning. Avtalet har otaliga helt onödiga, fruktansvärt kostnadsdrivande krav som inte gagnar någon. En dynamisk tvingande pensionsavsättningsmodell som ingen har efterfrågat som gör det omöjligt att räkna på affärerna, höga viten för allt mellan himmel och jord helt utan ömsesidighet och samarbetsvilja, stelbenta krav som medför att administrationen vid tillsättning av uppdrag tar tiodubbelt så lång tid jämfört med innan. Det finns ingen affär i detta högst ensidiga och obalanserade avtal. Det är uppenbart att villkoren, maskerade som att de skulle finnas i syfte att tillse att bemanningsbolagen tar sitt ansvar som arbetsgivare, egentligen är framtagna för att göra det så krångligt och kostsamt som möjligt för bemanningsföretagen – i syfte att tvinga konsulterna att välja regionerna som arbetsgivare.