Studier visar att det råder en utbredd okunskap om tjänstepensionen bland svenska folket. Och även om man inte behöver förstå pensionssystemet­­ till fullo menar Mikael Elinder, docent i nationalekonomi, att det är viktigt att veta tillräckligt för att undvika fallgroparna.

• 21 februari 2020
• 0
• AV: Anna Sofia Dahl

Många drar sig för att sätta sig in i pensionsfrågan. Varför är det så? Mikael Elinder, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, menar att det handlar om att det är det ett beslut som du lika gärna kan ta en annan dag – det gör ingen skillnad om du sätter dig in i pensionen idag eller imorgon. Det gör att man tenderar att skjuta på det år efter år.

– Däremot spelar det väldigt stor roll om du gör det idag eller om tio år, framförallt om du börjar spara nu eller sen.

Han har, tillsammans med kollegan Johannes Hagen, skrivit SNS-rapporten ”Den komplexa tjänstepensionen” där de undersökt vad svenskar vet om sin tjänstepension. Och resultatet visar på en utbredd okunskap.

– Det är tydligt att folk upplever det som väldigt komplicerat. I pensionssystemet finns det väldigt många termer som låter ungefär likadant och om man bara sätter sig in i det pö om pö är risken att man glömt allting till nästa gång, säger han.

Istället tycker han att man ska sätta sig ostört i ett antal timmar framför minpension.se, där all historik finns samlad och det är möjligt att göra en prognos för den framtida pensionen, för att försöka skaffa sig en uppfattning om hur pensionssystemet fungerar.

– En hel del kan man förstå, men det kommer också dyka upp frågor som man inte kan ta reda på. Det viktigaste är att man förstår de grova bitarna, säger han och fortsätter:

– Man behöver till exempel inte förstå exakt hur den förmånsbestämda delen i tjänstepensionen räknas ut, men man behöver veta att man exempelvis inom KAP-KL kan förlora mycket på att gå ner i deltid under de sista åren innan pension.

En hel del kan man förstå, men det kommer också dyka upp frågor som man inte kan ta reda på. Det viktigaste är att man förstår de grova bitarna.

Det finns också en anledning till att pensionssystemet är komplicerat, enligt Mikael Elinder. Varje regel bottnar i goda skäl och fyller en funktion, men det gör inte systemet mindre svåröverskådligt.

– Pensionsmyndighetens ambitionsnivå har varit att få alla att förstå de absolut viktigaste grundstenarna: att man ska jobba – ju fler år man jobbar, desto bättre pension får man – och att det är viktigt att jobba vitt. Men de flesta som är oroliga för sin pension vill veta hur mycket de får ut, vilka de viktiga valen som man kan göra är, om man har placerat pengarna rätt och om man borde spara privat.

Han tror också att den förflyttning som skett i samhället, där individen nu förväntas ta ett större ansvar för sin egen situation, spelar in.

– Vi kommer från en välfärdsstat där vi har haft ett kompakt skyddsnät för individen utan stora fallgropar. Om vi inte tar ansvar för vår egen pension idag kan vi råka illa ut, även om man inte blir lämnad att svälta kan man bli väldigt överraskad över hur dåligt man får det. Den här omställningen var vi inte riktigt förberedda på.

I takt med att medellivslängden ökar sjunker också pensionsutbetalningarna. Idag ska pengarna helt enkelt räcka betydligt längre än tidigare.

– Man kan ju vara pensionär i 40 år om man går i pension tidigt och lever länge. Det betyder att det är 40 årslöner som ska sparas in på ett eller annat sätt under de år man jobbar.

Man kan ju vara pensionär i 40 år om man går i pension tidigt och lever länge. Det betyder att det är 40 årslöner som ska sparas in på ett eller annat sätt under de år man jobbar.

När är det dags att börja tänka på pensionen?

– Ju tidigare man börjar pensionsspara, desto bättre är det ur pensionssynpunkt eftersom de pengarna som man sparar tidigt genererar ränta under väldigt lång tid. Med det sagt ska man också komma ihåg att det finns många andra saker som är viktiga i livet. Jag brukar generellt säga att det är superaktuellt att ta i tu med pensionen när man har en stabil situation på bostadsmarknaden, när man har tagit sig igenom de stressiga småbarnsåren och är etablerad på arbetsmarknaden. Det gör stor skillnad att börja spara när man är 40 jämfört med när man är 50 år.

Men Mikael Elinder påpekar också att den som arbetat som läkare hela yrkeslivet egentligen inte behöver göra så mycket för att få en okej pension. I princip kommer personen att få maximal utdelning i det allmänna pensionssystemet och dessutom har de allra flesta läkare en bra tjänstepension. Snarare menar han att det handlar om att ha koll på några praktiska trix när man börjar närma sig pensionsåldern – så som att man kan bli hårt bestraffad om man går ner till deltid eller byter sektor under de sista nio åren i KAP-KL.

– För de flesta läkarna handlar det mer om att fundera på vilken levnadsstandard man vill ha efter pensionen. Man ska komma ihåg att man kan bli väldigt gammal och man kan vara frisk i väldigt många år. Har man haft en hög inkomst under yrkestiden kan det bli ett kraftigt fall i inkomsten när man går i pension om man inte stoppar undan lite under de goda åren, säger han och fortsätter:

– För den som har en bra ekonomi finns det stora frihetsgrader i pensionssparandet. Man kan amortera på boendet, så att man bor billigt, spara i aktier om man vill det eller köpa ett sommarhus så att man har låga semesterkostnader.

För den som har bra ekonomi finns det stora frihetsgrader i pensionssparandet.

Men vad händer då om regionernas dåliga ekonomi går så långt att de i princip går i konkurs och inte kan betala ut pensionerna? Enligt Mikael Elinder är det inget man som anställd behöver oroa sig för.

– Den risken är näst intill obefintlig. Allt kan hända i livet, men det är inget jag skulle oroa mig för som anställd.