”När vi flyktingar blivit en del av samhället bidrar vi jättemycket”
Hon är praktiskt taget född på flykt och kom till Sverige som tioåring. I dag går Hala Qatanani en ST-utbildning med en alldeles egenkomponerad subspecialitet och hennes råd till nyanlända läkare är kort och gott – satsa på språket! Resten kan ni!

– Jag var en riktig liten plugghäst, en nörd, säger Hala Qatanani (tvåa från vänster i främsta raden i artikeln från Gävle sjukhus) med ett skratt när hon beskriver sitt tioåriga jag som nyss hade anlänt till det bistra, kalla septembersverige.
Först gillade hon det inte alls och mörkret skrämde efter en uppväxt på betydligt soligare breddgrader. Men liksom de flesta andra barn kom hon snart in i sitt nya liv.
– Mina föräldrar kommer ursprungligen från Palestina. När kriget började flydde de till Jordanien och sedan vidare till Saudiarabien på jakt efter ett tryggare liv och där blev jag till.
Men efter kriget mellan Kuwait och Irak blev även Saudiarabien för oroligt, ansåg Hala Qatananis föräldrar. De blev av med sina jobb och utvisades till slut. Familjen splittrades när mamman och barnen fick komma tillbaka till Jordanien men inte pappan, som saknade jordanskt pass. I två år blev han fast i Palestina under andra intifadan. Först i Sverige blev slutligen en återförening möjlig tack vare en fabror som redan var bosatt här.
– Två år efter att vi hade flytt till Sverige blev jag allvarligt sjuk och hamnade på sjukhus. Jag opererades flera gånger. Läkarna blev mina hjältar. De pratade sitt alldeles egna språk och det verkade så intressant. Jag gick från att ha jätteont till att några dagar senare vara helt fixad. Sedan den dagen har jag vetat att jag ville bli läkare.
Och tack vare sitt läshuvud och möjligheten att studera utomlands lyckades Hala Qatanani uppfylla sin dröm.
– Jag är väldigt envis av mig så när betygen inte riktigt räckte valde jag att studera till läkare i Polen. Varje praktikperiod försökte jag få på något svenskt sjukhus eller vårdcentral och de flesta gånger lyckades jag med det. Så när jag var färdig var det inga problem alls att börja jobba i Sverige med en gång.
Som färdig läkare är akutmedicin något Hala Qatanani verkligen brinner för. Så mycket att hon trots sin ST inom internmedicin har valt att försöka subspecialisera sig inom området – som egentligen inte finns.
– Jag vill inrikta mig på akutsjukvård inom bara området medicin. När jag har jobbat här i Gävle har jag insett att en sådan specialitet verkligen behövs. Vi får se hur det går. Jag är intresserad och jag håller på men det är inte klart än.
Det är viktigt att få fram i samhällsdebatten att även om man kommer från en invandrarbakgrund och kanske har svårigheter i början så kommer man att vara med och lyfta upp samhället till slut, precis som läkarna på bilden, menar Hala Qatanani.
– Det är viktigt att ha tålamod och hjälpa de flyktingar som kommer. När vi väl har blivit en del av samhället så bidrar vi jättemycket.
Vad har du för råd till andra flyktingar med läkarambitioner som kommer till Sverige i dag?
– Satsa på språket– det är jätteviktigt både för patienterna och för läkaren själv. Vårt jobb går ut jättemycket på människokontakt och vi måste kunna lyssna och kommunicera. Sedan vet jag att folk som är utbildade läkare utomlands i botten är duktiga, kompetenta läkare så jag tror att kunskapen inte är något problem. De behöver bara komma in i det svenska sjukvårdssystemet och lära sig rutiner och det praktiska men de ska inte tveka på kunskaperna som de har med sig.
Önskningar inför nästa år: Jag önskar självklart trygghet och fred för mitt kära Sverige med tanke på allt som händer runt omkring och jag önskar att människor kunde se världen ur ett annat perspektiv och försöka sätta sig in i folks situationer innan man dömmer och agerar.