Nyhet

När vårdmetoderna skiljer sig åt har klockan vridits tillbaka sedan 30 januari 2004

Susanne Jelinek fick rätt till ersättning för den vård hon fått i Kiel trots att den inte fanns i Sverige och trots att hon inte sökt förhandstillstånd och trots att Försäkringskassan ansåg metoden som experimentell.

Samma dag fick dödsboet efter Folke Wistrand rätt mot dåvarande Förskringskassan på samma grunder.

Folke Wistrand fick ersättning för en annorlunda rectalcancerbehandling med intensivare strålning än den som gavs i Sverige. I Kammarrätten tre år tidigare hävdade Försäkringskassan att den vård som Folke Wistrand fått i Lyon inte fanns att tillgå inom något landsting i Sverige och att han därför inte var berättigad till ersättning.

Kammarrätten gav Försäkringskassan rätt, men domen överklagades och upphävdes alltså i Regeringsrätten den 30 januari 2004.

Regeringsrätten slog fast att vården inte behövde finnas i Sverige eller i Folke Wistrands landsting eftersom den skett enligt internationella krav på vetenskap och bepröpad erfarenhet och skulle ersatts om den funnits i Sverige.

Sedan dess har inga nya Regeringsrättsdomar tagits som upphävt domarna den 30 januari 2004, men trots det har klockan vridits tillbaka i lägre rätter och genom Försäkringskassans myndighetspraxis.
I vissa fall råder rena vilda västern där länsrätter dömer sinsemellan olika.

Enligt Ulf Bernitz, professor i europeisk integrationsrätt, behövs ett nytt EU-direktiv eller en svensk lagstiftning för att råda bot på “laglösheten”.

– Länsrätterna saknar medicinsk kompetens för att hantera de här målen och patienterna saknar kunskap och juridiskt stöd, menar han.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-01

Tema: Väntetider - Ingenting har hänt sedan Sjukhusläkarens förra granskning / Stort krönikepaket / Aktuell profil: Johan Giesecke är rådgivare åt världens beslutsfattare

Prenumerera