Nyhetsarkiv

”Någon måste ställa sig i snålblåsten”

Jonas Rastad, ny chef för Region Skåne, berättar att han hämtat inspiration till sin ledarstil från både läkarrollen, näringslivet, forskarvärlden och något oväntat från politikerna som han menar har förmåga att skilja på sak och person. Själv säger han att han eftersträvar ett tydligt ledarskap.

Hur den ledarstilen passar Region Skåne får vi se när han tillträder sitt nya jobb den 1 december.

Det var först under sina åtta år i industrin som Jonas Rastad upplevde vilken kraft en ledare kan ha för att ena en organisation och få den att gå åt ett håll.

”Läkare saknar modeller för ledarskap”

Själv saknade han förebilder i ledarskap under sin tid som verksam läkare och professor. Han menar att läkare, i sitt yrkesliv, ofta bara har kunskaps­förebilder medan de nästan alltid saknar förebilder och modeller för ledarskap.

För att förändra och effektivisera vården på ett sätt som gynnar patienterna menar han att det krävs en satsning på ledarskapet bland läkare. På så sätt skulle förbättringsarbetet i sjukvården få högre status och utvecklas på samma positiva sätt som de medicinska landvinningarna.

– Sjukvården behöver, precis som näringslivet, tidigt identifiera och satsa på unga ledare som visar sig talangfulla inom ledarskapsområdet och införa program för ledning parallellt med de medicinska programmen. Det tar tid och kräver erfarenhet och kunskap att bli en bra ledare Det räcker inte att bara vara den bäste specialistläkaren, säger Jonas Rastad.

En stor utmaning

Egentligen hade han velat stanna ytterligare ett år som landstingsdirektör i Västerbotten för att se hur vården fungerar med de förändringar han genomfört för att uppnå det sparbeting som den politiska majoriteten klubbat igenom.

– Men jag hade svårt att tacka nej till erbjudandet från Region Skåne, det känns som sista chansen att få en riktigt stor utmaning i yrkeslivet, säger Jonas Rastad som nyligen fyllt 62 år.

Han säger att han tycker att det är viktigt att ge landstings- och regionledningen ett ansikte som står för de beslut som fattats. Därför har han medvetet valt att ställa sig mitt i snålblåsten, och svara på upprörda frågor från befolkningen istället för att smita undan.

– Jag har lagt mycket energi på att öka beslutskompetensen i organisationen, för att få en mer exekutiv organisation och hoppas att det ska märkas i framtiden. Jag har också betonat att det är viktigt att alla respekterar ett fattat beslut. Det är alltför vanligt att personal i sjukvården säger ”visserligen har ni bestämt så här, men jag gör så här ändå”. Det kostar mycket energi, tid och pengar i organisation, säger han.

Respektera fattade beslut

Han tycker att det felaktigt har gjort att han uppfattats som att han velat inskränka meddelarfriheten för personalen i sjukvården.

– I själva verket har jag påpekat att personalen ska respektera fattade beslut och inte blanda samman att tala i egen sak och för patienterna, när de talar illa om beslut och förändringar i vården.

Att han införde ett generellt fotoförbud inom sjukvården med krav på tillstånd för att ta bilder upprörde dessutom stora delar av journalistkåren i Västerbotten. Men någon känslokall torped som genomför politiska beslut till vilket pris som helst ser han sig inte som.

– Jag upplever att jag har en fantastisk möjlighet att påverka de politiska besluten uppe på toppen av hierarkin. Efter alla diskussioner jag har med de styrande politikerna känner jag mig dessutom också ofta delaktighet i dem, säger han.

Läkaryrket centralt i sjukvården

Men han förnekar inte att det har hänt att han tvingats genomföra beslut som han själv inte trott på, men det har inte hänt ofta.

Han betonar att läkaryrket är centralt i sjukvården vilket också kan ge en väldigt stor medicinsk trovärdighet som ledare. Den innebär ett försprång framför andra som inte har den erfarenheten av sjukvård och ger en insikt som är unik, konstaterar han.

– Jag vet med mig att det gör att jag oftare är tuffare när det gäller läkarfrågor än andra personalfrågor och utmanar gärna läkarföredragande på ett annat sätt än andra personalkategorier.

Ålderdomlig utbildning

Samtidigt tycker han att det har skett väldigt lite med läkarrollen sedan han själv utbildade sig till läkare under 1970-talet, vilket skapar problem, menar han, eftersom övriga samhället har ändrat sig.

När han blir ombedd att sätta betyg på sig själv som tidigare verksam läkare, med de erfarenheter och värderingar han har i dag, blir det 3,5 på en 5-gradig skala.

– Jag var oerhört inriktad på det kirurgiska utförandet, därefter kom forskningen och först i tredje hand att tala med patienten, tillstår han.

”Många läkare är konservativa”

Han menar att läkarrollen idag är den roll som utmanar vården mest.

– Många läkare är förhållandevis ointresserade av kliniskt förbättringsarbete och konservativa när det gäller att utveckla strukturer i vården. Det beror på att läkarutbildningen fokuserar så hårt på det individuella patientmötet och på nuvarande specialitetsindelning, det vill säga de gamla strukturerna. Men tyvärr passar de inte de behov som dagens patienter och kunder har.

Han pekar på att läkarkårens fokus fortfarande ligger helt på medicin och medicintekniska landvinningar. Men för att patienterna ska få nytta av medicinska nyheter menar han att det krävs lika mycket fokus på kliniskt förbättringsarbete och processer i vården.

– Tillgänglighet, att få träffa rätt person vid rätt tillfälle och rätt tidpunkt är lika viktigt för patienten som en ny medicin, betonar han.

Sjukvården behöver fler läkare som chefer

Sjukvården behöver fler läkare som chefer och ledare i sjukvården, anser han, eftersom läkare är bäst att leda i läkartäta organisationer. Men en läkare utan talang för ledarskap, anser han, kan lika gärna ersättas av andra personalkategorier. Men han tycker att läkarkåren valt bort att leda sjukvården.

– Läkarkåren abdikerade redan på 1990-talet då man istället för att ta ett ledningsansvar valde att fokusera på det personliga mötet med patienten.

I dag menar han att det vakuum som uppstod till stor del fyllts av andra personalkategorier medan läkarna har valt att sätta sig i ett hörn och be andra lösa problemen.

Skilja på sak och person

Som professor och forskare har han lärt sig att använda den akademiska analysen som han menar går helt utmärkt att tillämpa också när det gäller att ställa diagnos på en sjuk organisation och få den att tillfriskna. Men han menar också, kanske lite oväntat, att han tillägnat sig politikernas sätt att skilja på sak och person.

– Politiker kan delta i en mycket aggressiv debatt där de slåss på liv och död för sin sak. När debatten är klar och beslut är fattat går de ut och tar en öl tillsammans. I politiken är frågorna inte personliga utan det handlar om sakfrågor. Om man tänker så blir det mycket lättare att ta kritik. Det är inte mig utan sakfrågan som kritiseras. Så skulle det aldrig kunna gå till i det akademiska livet. Där kan olika ståndpunkter innebära livslång fiendskap, konstaterar han.

Nya områden en utmaning

Hittills har Jonas Rastad varit sjukhusdirektör och landstingsdirektör i Kalmar och Västerbotten som har socialdemokratisk majoritet. Att Region Skåne har borgerlig majoritet är inget som oroar honom.

– Jag har haft flera samtal med Pia Kinhult (M) ordförande i Regionrådet och vi kommer bra överens. Det har varit minst lika stor skillnad mellan socialdemokraterna i de två landsting som jag har jobbat i, som mellan de två politiska blocken. Den verkliga utmaningen för mig blir att ta mig an helt nya områden som kultur, transporter och regional utveckling i Skåne, säger Jonas Rastad.

Fakta | Jonas Rastad
Jonas Rastad är 62 år och kommer ursprungligen från Stockholm. Han är läkare och har disputerat i anatomi i Uppsala.

Under 18 år har han arbetat som kirurg vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och 1999 utnämndes han till professor i kirurgi vid Uppsala universitet. Han har även varit sjukhuschef vid Länssjukhuset i Kalmar mellan 2008 och 2011.

Vid sidan om läkarbanan har Jonas Rastad under flera års tid arbetat som chef inom olika verksamheter på AstraZeneca, vilket inneburit arbete i Japan, USA och England.

Han tillträder tjänsten som regiondirektör den 1 december i år. Region Skåne ansvarar för hälso- och sjukvård, utveckling av näringsliv, turism och event, kultur och kommunikationer med cirka 32 000 anställda och omsätter cirka 33 miljarder kr (2010).

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera