Myndigheter vill se nationellt råd för kompetensförsörjningen
Nyheter
Ett nationellt råd för framtidens vårdkompetens, utvecklad samverkan i varje sjukvårdsregion och förbättrade kunskapsunderlag. Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) lämnar på torsdagen tre förslag till regeringen med avsikt att göra kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården mer effektiv.
– Det är givetvis bra med samverkan, men man ska inte bara sitta i ännu fler möten på olika nivåer. Det måste hända något också, säger Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna.
Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet har under tre år haft ett gemensamt regeringsuppdrag, och på torsdagen lämnar de över sin slutrapport till regeringen. I rapporten presenterar myndigheterna tre förslag som syftar till att effektivisera kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården genom en utvecklad samordning och samverkan, såväl nationellt som regionalt.
Det första förslaget är att ett nationellt råd för framtidens vårdkompetens inrättas. I rådet ska representanter från regioner, kommuner, universitet och högskolor skapa en gemensam bild av existerande utmaningar och kompetensbehovet i framtiden.
– Det behövs en samordning på nationell nivå, där sjukvårdshuvudmännen och lärosätena kan enas om vilket faktaunderlag som gäller och hur man ska angripa de här kompetensförsörjningsproblemen. Det här är ett sätt att fylla det tomrum som vi ser i dag, säger Anders Söderholm, generaldirektör för UKÄ.
Det andra förslaget är utvecklad samverkan i varje sjukvårdsregion. Myndigheterna föreslår en formaliserad samverkan med sex regionala råd, ett i varje sjukvårdsregion. Tanken är att de huvudsakliga uppgifterna ska vara att samordna arbetet med verksamhetsförlagd utbildning, att diskutera huvudmännens behov av kompetens och att samverka med det nationella rådet.
Det tredje förslaget är att förbättra kunskapsunderlagen. Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet vill att regelbundna kort- och långsiktiga prognoser, samt statistikorienterade flödesbeskrivningar för relevanta yrkesgrupper ska komplettera dagens underlag. Det nationella rådet ska, enligt förslaget, på detta sätt informera berörda parter om det aktuella kompetensbehovet.
Olivia Wigzell, generaldirektör för Socialstyrelsen, framhåller att omställningen till en mer nära, personcentrerad och digital vård påverkar de framtida kompetensbehoven. Av den anledningen är ett väl utvecklat sektorsövergripande samarbete mellan vårdens huvudmän och akademin nödvändigt.
– En viktig förutsättning för ett effektivt samarbete om kompetensförsörjningen är att berörda aktörer har tillgång till en samlad bild av personal- och kompetensbehoven, säger hon i en kommentar.
Karin Båtelson, ordförande för Sjukhusläkarna, säger att det givetvis är bra med samverkan, men att man inte bara kan sitta i ännu fler möten på olika nivåer.
– Det är viktigt att utbilda efter behov. Exempelvis undersköterskor är en viktig resurs där man bör precisera basal kompetens, och det är också viktigt att man lockar läkare till de bristspecialiteter som vi har. Men vårdens största problem är att behålla redan utbildad personal. Det är där man snabbt måste få stopp på personalflykt och ökade sjukskrivningar. Här bör man redovisa siffror! Och det som behöver åtgärdas är bra lokalt chefskap, vettig organisation och att man inom vården får jobba efter medicinska prioriteringar, säger hon.
– Jag efterlyser mer krav på måluppfyllelse och mer styrka hos myndigheterna. De ska inte bara samverka – det måste faktiskt hända något också. Vi har mycket kunskap redan i dag, vi vet var många brister finns.
Hon fortsätter:
– Där man har en bra verksamhet och utbildningsmiljö bör man också utbilda för andra och inte bara kortsiktigt för sin egen verksamhet. Här är det bra om Socialstyrelsen har bra underlag för vilka mål vi ska nå. Och det är inte bara inom sjukvårdsregionerna som det gäller. Vi måste samarbeta i hela landet.
