Schizofreniförbundet: Mycket snack, men ack så lite verkstad
Psykisk sjukdom är fortfarande stigmatiserande. Måhända är det därför det har gått trögt för Schizofreniförbundet att komma fram med sina kärnfrågor – en god vård och ett fullvärdigt liv för personer med schizofreni och liknande psykoser. Men ordförande Per G Torell är optimistisk, det finns ljusglimtar.
Schizofreniförbundet är ett intresseförbund för personer med schizofreni och liknande psykoser. I lokalföreningarna träffar man likasinnade för att bygga upp mod och kraft medan moderförbundet främst arbetar med opinionsbildande verksamhet.
– Jag är med i alla möjliga olika sorters kommittéer och annat som sjukvården och myndigheterna inbjuder till, säger ordförande Per G Torell.
Schizofreniförbundet har ungefär 4 000 medlemmar, den största gruppen är anhöriga till personer med schizofreni och liknande psykoser.
– Men vi har en »erfarenhetsgrupp«, en referensgrupp till förbundsstyrelsen, som består av personer med egen erfarenhet av sjukdomen.
Statsbidragen ligger still
I år får Schizofreniförbundet cirka 2,4 miljoner kronor i statsbidrag. Men Per G Torell tycker inte att det räcker.
– Det är en irriterande detalj för alla liknande föreningar. Vi krävs numera på deltagande på så många olika sätt av stat, kommun och landsting, men statsbidragen har legat stilla under en lång följd av år. Dessutom är det fler och fler som ska dela på kakan.
I och med den ökande efterfrågan på patient- och brukarorganisationernas medverkan i olika sammanhang menar Per G Torell att patienterna flyttat fram positionerna, men inflytandet gäller främst på systemnivå.
– Det pågår en intensiv debatt om psykisk hälsa och ohälsa, det sker på den övre nivån, men har ännu inte någon effekt för de enskilda patienterna, som vi hade kunnat längta efter.
Myter och fördomar
Per G Torell säger att det till exempel fortfarande förekommer att patienter skrivs ut till härbärge, hemlöshet alltså.
– Är det ett värdigt sätt att hantera en person som har en allvarlig psykisk sjukdom?
Psykisk sjukdom är fortfarande omgärdat av myter och fördomar. Per G Torell säger att det finns en allmän diffus rädsla för oberäkneliga personer.
– De flesta personer med schizofreni är själva rädda för omgivningen, för de kan inte tolka det som de möter i samhället. De har inte riktigt koll på vad som är verkligt och overkligt.
Per G Torell menar att psykiatrin största utmaning är att ta tillvara de resurser som finns bland både patienter och anhöriga och i deras omgivning.
– Vården måste förstå att man inte har hela sanningen. Att bli sjuk i till exempel schizofreni är så himla stort. En så oerhört jobbig situation. Alla krafter behövs och ingen har det slutgiltiga svaret utan det måste man hitta tillsammans.
Ljusglimtar finns
Det är svårt att åstadkomma förbättringar inom den psykiatriska vården. Resurserna är små och specialistläkarna få. Men Per G Torell säger att många kliniker faktiskt börjat ändra sitt förhållningssätt till tvångsvård.
– Man utövar den med viss återhållsamhet och försiktighet och man samtalar både med den som är utsatt för tvång och inom personalgruppen.
Per G Torell ser också mycket positivt på att diskussionen om psykosvård blivit mer öppen och att både patientgrupper och närstående deltar i resonemangen. Så även om många av förbundets grundfrågor finns kvar så finns det ljusglimtar. Men han tillstår att det går lite trögt.
– Ja det får man nog säga. Men vi har fortfarande energi kvar, det får man nog också säga.