På frågan om hur man bäst råder bot på vårdplatsbristen i landet går svaren åt olika håll. Acko Ankarberg Johansson (KD) vill se riktade statsmiljarder, medan Anders Henriksson (S), SKL, tror att det är helt fel väg att gå. Båda beskriver de egenvård och digital vård som lösningar på vårdplatsbristen, men möter invändningar från professionen.

• 04 juli 2018
• 0
• AV: Ebba Blume

Trots statliga miljonsatsningar, så kvarstår bristen på vårdplatser och problem med överbeläggningar på sjukhusen.
Vid ett seminarium i Almedalen arrangerat av Läkarförbundet samlades en panel för att diskutera den ständigt brännande frågan: Hur löser vi vårdplatsbristen?

Kristdemokraterna föreslår en vårdplatsgaranti och tre statliga miljarder per år för de landsting som i genomsnitt har maximalt 90 procents beläggning under en månad.

– Vi måste också bygga ut allt som möjliggör egenvård, och bygga ut 1177 och sjukvårdsrådgivningen, säger Acko Ankarberg Johansson (KD), partisekreterare och sjukvårdspolitisk talesperson, och tillägger:
– I Jönköping är svarstider för 1177 uppåt 40-50 minuter. Då förstår jag att man i stället åker till akuten.

Men Anders Henriksson (S), förste vice ordförande, SKL, tycker inte att staten ska gå in och styra i riktade miljardsatsningar, som KD föreslår.

– Jag tror att det är fel väg att gå, säger han och anser att man i stället bör utgå från de förändringar medarbetarna vill göra lokalt. Och det görs redan jättebra satsningar nu på nära vård, att förflytta så mycket vård så nära medborgarna som möjligt, säger Anders Henriksson.

Regeringen och SKL pytsar ju själva ut satsningar i form av exempelvis professionsmiljard till landstingen och regioner?

– Ja, det gör vi. Men det är viktigt att det blir generellt. Vi gör en överenskommelse med regeringen som inte är på detalj, utan som är breda. Men det Alliansen pratar om är att man vill ha riktade statsbidrag, som är prestationsbaserade, säger Anders Henriksson till Sjukhusläkaren, och ser. den tidigare kömiljarden som ett exempel på en misslyckad sådan satsning.

Enligt Acko Anderberg Johansson är krävs dock en viss styrning av statsbidragen.

– Landstingen har fått ganska många miljarder. Men köerna har stuckit i väg. Då måste vi fundera på hur vi ger pengar till landstingen som uppnår de mål vi vill nå, säger hon.

Däremot tycks både Acko Ankarberg Johansson, Anders Henriksson och en annan paneldeltagare, Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, överens om vikten av  nära vård och digitala lösningar och att detta kan råda bot på vårdplatsbristen.

– Vi har kunnat reducera köer med 80 procent genom att patienter har fått boka tider själv, på nätet, säger Ann-Marie Wennberg, och beskriver även hur en patient numera kan ta en bild av ett födelsemärke och skicka till hudklinikerna och på så sätt slippa boka tid på klinik.

Men akutläkare Arin Malkomian, även ordförande i Svensk Förening för Akutmedicin, instämmer inte i beskrivningen av digitalisering och egenvård som universalmedlet mot vårdplatsbristen.
I realiteten handlar det i stället om att personal som väl jobbar vid exempelvis akutmottagningar måste orka jobba kvar, menar han.

– Man ska inte förlita sig på egenvård. Och nära vård hjälper inte svårt sjuka, säger Arin Malkomian.

Något som fler ur publiken verkat instämma i.

Shokoufeh Manouchehrpour, överläkare vid onkologkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, nämner att det var flera överbeläggningar på sjukhusets medicinavdelningar förra helgen.

– Små saker går att lösa med egen vård. Men de som ligger där är allvarligt sjuka, säger hon.