Sjukhusläkarens granskning visar att åtta av landets regioner inte kan svara på hur många flextidstimmar som strukits under 2018, 2019 eller 2020. Majoriteten hänvisar till bristande administrativa system och en allt för stor arbetsinsats för att manuellt ta fram siffrorna.

• 09 april 2021
• 0
• AV: Malin Gavelin

En av de regioner som inte kan uppge hur många flextimmar som strukits är Västra Götalandsregionen (VGR), som också svarar att uppfattningen är att “det inte händer särskilt ofta” och att kontakt ska tas med lokal företrädare för läkarföreningen innan något stryks.

Men den bilden delar inte huvudskyddsombudet Christina Sjöberg. Tvärtom har fackliga företrädare enligt henne trots tjat och påminnelser inte fått ta del av efterfrågade flexsaldon för regionens specialister.

Hon hör till de överläkare med längst facklig erfarenhet i Västra Götalands läkarförening. När hon får höra vad HR-kontoret svarar på Sjukhusläkarens enkät om i vilken omfattning överskjutande flextimmar stryks, blir tonfallet bistert.

– Jag kan säga såhär – vi är överens om att ingen statistik förs på det här området. Men i övrigt delar jag inte alls den här bilden av att flextimmar stryks i väldigt liten omfattning. Åtminstone inte här på Sahlgrenska universitetssjukhuset, säger hon.

Det stora problemet är nämligen att ingen på Sahlgrenska har någon som helst koll på flextimmarnas omfattning, förklarar Christina Sjöberg. Tidsregistreringssystemet Heroma som används i regionen möjliggör helt enkelt inte detta.

– Men ATT flextid stryks förekommer definitivt. Det vet vi via våra medlemmar. På de flesta ställen sker en avstämning var tredje eller fjärde månad. Men eftersom det inte meddelas oss har vi inte koll på omfattningen. Så mörkertalet är stort.

Såhär i pandemitider är läget såklart lite speciellt, understryker Christina Sjöberg. Ett avtal om att inga flexavstämningar ska göras på grund av covid har signerats, men att se till att det efterföljs är inte det lättaste.

– Pandemin har verkligen aktualiserat frågan om vår dolda övertid. Men trots mycket tjatande och påminnelser har jag bara fått ta del av flexlistor från två av sex områden här hos oss. Bland dem vi har fått in har vi mycket riktigt hittat flera kollegor som ligger över 40 timmar som ju är cut off för när de egentligen börjar stryka ett vanligt år.

Och även om ingenting ska strykas just för tillfället indikerar detta att det döljs en hel del övertid hos läkarna på Sahlgrenska, menar Christina Sjöberg. Dock verkar hennes kollegor på andra ställen i regionen, som till exempel på Skaraborgs sjukhus och på Södra Älvsborgs sjukhus, inte uppleva problemet i riktigt samma omfattning.

– Jag har frågat runt och där menar facket att avräkning sker väldigt sällan. Så det här varierar naturligtvis från sjukhus till sjukhus. Men här på Sahlgrenska är det en annan sak. Under tidigare skyddsronder inne på An-Op-IVA har facket också kunnat se att ATL-uttaget har varit för stort, men där räknas inte flexen in eftersom den inte räknas som övertid. Men vi menar att det väldigt ofta är just övertid.

Blir det aldrig registrerat som övertid blir det omöjligt att hålla reda på. Christina Sjöberg, huvudskyddsombud 

Christina Sjöberg återkommer till det opraktiska systemet Heroma som gör det mer eller mindre omöjligt att registrera övertid om man inte har rätt till det, vilket i princip inga specialister på sjukhuset har.

– Då registrerar ju bara flexklockan det här, men du har ju egentligen rätt till ledighet timme för timme om det är okej för verksamheten. Blir det aldrig registrerat som övertid blir det här naturligtvis helt omöjligt för alla inblandade att hålla reda på.

I till exempel Örebro har regionen köpt till en funktion i Heroma som möjliggör registrering av övertid med hjälp av en enkel knapptryckning, berättar Christina Sjöberg. Men trots att facket har efterfrågat detta även inom VGR har det inte blivit verklighet.

– Det är en jättestor fråga för oss hur dåligt det här fungerar. Det vi önskar är ju att vi skulle få ett bättre personaladministrativt system så vi alla kan få en helhetsbild av arbetstiden. Det här blir ju bara ett större och större problem ju mer gränslöst jobbet blir med mer arbete hemifrån och annat. All den tid man lägger utanför sjukhuset på att förbereda presentationer och fundera över lösningar på kluriga patientfall – den blir ju aldrig någonsin registrerad någonstans. Jag tycker att även specialistläkare ska ha rätt till övertidsersättning oavsett vilken lön man tjänar. Det är en gammal tradition det här att man skriver bort detta när man kommer upp i en viss lön. Detta har gjort att vi inte har någon vana av att registrera övertid för det spelar ju ändå ingen roll. Andra yrkesgrupper har ju en mycket större vana av detta vilket såklart bidrar till att de bevakar sina rättigheter på området mer.

Även i Region Sörmland har facket fått ligga på för att få ta del av läkarnas fullständiga flexsaldon. Ordföranden Marie Engman berättar att hon först fick ut en lista som visade sig vara felaktig.

– Det som är sagt är att all struken flex ska in i ATL-saldot. Vi har försökt få ut listor för att kunna kontrollera att detta verkligen görs för vi litar inte riktigt på det. Och de första listorna vi fick saknade mycket riktigt namnen på en del av de läkare som vi visste hade ett stort flexsaldo sedan innan. Så där har jag fått be om en komplettering.

De 20 timmar vi har på plussidan är ofta otillräckligt. Marie Engman, ordförande i Sörmlands läkarförening

Egentligen borde regionen ha full koll på flexsaldot via stämpelsystemet, menar Marie Engman. Men eftersom systemet inte verkar vara att lita på har hon fått be arbetsgivaren att gå in och göra manuella körningar.

Marie Engman tycker att arbetsgivaren generellt borde ta ett större ansvar för att se över så varje läkare har möjlighet att lägga ut flexen så den inte ska behöva strykas över huvudtaget.

– Vi har också önskemål om ett högre saldo. De 20 timmar vi har på plussidan och som stryks två gånger per år är ofta otillräckligt.