Nyhet

”Missvisande bild av läkares arbetstider”

Heidi Stensmyren understryker att läkare redan i dag är schemalagda, arbetar 40 timmar på dagtid vardagar och dessutom tjänstgör på kvällar, nätter och helger.

”Läkarnas arbetstider regleras av EU:s arbetstidsdirektiv, svensk arbetstidslag samt av de kollektivavtal som finns på arbetsmarknaden. Enligt kollektivavtalet med Sveriges Kommuner och Landsting finns det redan i dag möjligheter att ha olika arbetstidssystem för läkare. Vanligaste är det som kallas jouravtalet. Det innebär att läkares ordinarie arbetstid kan förläggas mellan klockan 7 och 21, måndag till fredag, övrig tid räknas som jour eller beredskap.

Om arbetsgivaren vill utöka verksamheten genom att förlägga läkares ordinarie arbetstider mer utspritt över dygnet och över fler dagar så innebär det att fler läkare måste anställas. Det innebär också att fler sjuksköterskor och andra behöver anställas, eftersom även övriga yrkeskategoriers arbete är neddragen på kvällar, nätter och helger”, skriver Heidi Stensmyren.

Repliken kan läsas i sin helhet på Läkarförbundets hemsida.

Gårdagens huvudledare i Dagens Nyheter citerar ett räkneexempel ur boken ”Den sjuka vården 2.0” som bygger på att en läkare arbetar tio helgjourer per år à 25 timmar och får fyrdubbel kompensation i ledig tid.

– Ett ytterst tendentiöst exempel. 25 timmars helgjourer är sällsynta i sig och ersättningen är enligt det centrala avtalet inte fyrdubbel ersättning, utan att en jourtimme kompenseras med två timmars kompledighet. För oförutsedda situationer, som när man rycker in med kort varsel för en kollega som är sjuk, förekommer högre ersättningsnivåer i lokala avtal. Men det blir helt missvisande att använda detta i ett sådant räkneexempel, säger Lars Nevander, representant för Sjukhusläkarna i Läkarförbundets förhandlingsdelegation.

Sjukhusläkarnas ordförande Karin Båtelson ifrågasätter inte bara beräkningen av jourkompensationen utan även uppgiften att sjukhusläkare enbart träffar 1,9 patienter per dag.

– Beräkningen bygger på mottagningsbesök på sjukhus och inte övrigt direkt och indirekt patientarbete. Många specialister, som röntgen-, intensivvårds- och anestesiläkare, patologer med flera har inte den sortens patientmottagning och blir helt osynliga i statistiken. Inte heller räknas operationer, ronder och annat avdelningsarbete eller alla de kvalificerade bedömningar av patientfall som sjukhusläkare gör utan att direkt träffa patienten.

– Detta innebär att beräkningen, om den ens stämmer, ger en helt missvisande bild av sjukhusläkarnas patientarbete. Vi välkomnar en diskussion om hur sjukvården kan effektiviseras, men den ska göras på saklig och korrekt grund.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra /

Prenumerera