Nyhetsarkiv

”Missuppfattning att läkemedelsföretag inte kan bidra till fortbildning”

Även om det funnits etiska regler för läkemedelsföretagen sedan 1970-talet, och nya strikta regler gäller sedan 2004, har både företagen och SKL ett intresse av att en gång för alla få bort stämpeln av mut- och bjudresor, sa Anders Blanck.

I dag har läkemedelsföretagen möjlighet att betala hela deltagaravgiften samt hälften av kostnaden för resa, kost och logi för enskilda läkare som åker på medicinsk kongress, förutsatt att huvudmannen utser vilka som får åka och betalar resten av kostnaderna. Från den 1 januari nästa år får läkemedelsföretagen enligt de nya etikreglerna inte bidra alls till kongressresor.

– Vi har striktare regler i Sverige om just detta än i övriga länder,men Norge var faktiskt först för några år sedan.I övrigaländer är brukligt att industrinstår för 100 % av dessa kostnader., förklarade Anders Blanck.

Men läkemedelsföretagen har också enligt lag skyldighet att informera om sina produkter på ett transparent och etiskt försvarbart sätt. Det innebär att läkemedelsföretagen får sponsra sammankomster, exempelvis genom att hyra monter på en kongressutställning.

Överskott ska återbetalas

Sådan typ av sponsring är fortfarande möjlig för arrangemang i Sverige, exempelvis specialitetsföreningarnas möten, och för internationella kongresser. På detta sätt bidrar industrin indirekt till deltagaravgifterna genom att dessa kan hållas nere. Men samtidigt finns en regel att om arrangemanget ger ett ekonomiskt överskott så ska detta återbetalas till företagen.

Flera av temadagens deltagare hade frågor om tillämpningen av denna regel. Kan man verkligen kontrollera och följa upp att de stora kongressarrangörerna sänker sina avgifter? Är det då rimligt att inte få göra ett ekonomiskt överskott på exempelvis Kirurgveckan, ett arrangemang som bygger mycket på ideellt arbete?

– Alla är helt i händerna på de stora kongressarrangörerna. De kan behålla höga deltagaravgifter trots sponsring om inte övriga arrangörer gör påtryckningar, svarade Anders Blanck.

– Självklart kan det vara möjligt för ett möte av typen Kirurgveckan att göra ett överskott, men inte genom industrins sponsring, utan t.ex. via deltagaravgifterna vilket då skall framgå i budgeten.Om sådan information finns med i prospektet/budget från början så är det upp till varje enskilt företag om de ställer upp på det.

Snabb praxisutveckling

Kunskaperna om etikreglerna är goda inom läkemedelsindustrin, enligt Anders Blanck. I dag anmäler företagen varandra om de ser något som skulle kunna vara tveksamt. Det bidrar till en snabb praxis­utveckling.

Här följer några exempel på vad företagen kan bidra ekonomiskt till även efter 1 januari:
– Sammankomster av vetenskaplig och yrkesinriktad karaktär, som läkemedelsföretagen själva arrangerar eller som sker i samarbete med hälso- och sjukvården. Även dessa ska normalt hållas på arbetsplatsen och på arbetstid. Läkemedelsföretagen kan bekosta lokal, föredragshållare, material och måltider men inte deltagarnas resor eller logi.

– Sponsring av möten arrangerade av sjukvårdshuvudmän eller t ex specialitetsföreningar. För att det ska räknas som sponsring krävs en motprestation i form av t ex monter eller reklamplats. Om arrangemanget ger ett överskott ska det återbetalas till sponsorerna (se ovan).

Det här får företagen inte göra:

– Ge gåvor/give-aways till hälso- och sjukvårdspersonal. Inte ens en penna med reklamtryck. Regleras ej i SKL-överenskommelsen utan är läkemedelsbranschens eget initiativ.

– Delfinansiera resa och logi till mötesdeltagare.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera