Nyhet

Missa inte de dolda guldgruvorna

Hittar du inte din vetenskapliga favorittidskrift på jobbet? Eller googlar du för att hitta medicinsk information, och har svårt att hitta rätt? Det kan finnas dolda guldgruvor som du har missat.

Alla som arbetar i offentligt finansierad sjukvård har tillgång till ett basutbud med över 1300 (år 2013) vetenskapliga e-tidskrifter. Långtifrån alla som arbetar i sjukvården känner till vilka resurser som finns.

– I princip har alla samma tillgång till denna bas av vetenskaplig information oavsett arbetsplats inom hälso- och sjukvården, även om det finns tekniska hinder som gör att långt ifrån alla privata företag har tillgång idag, säger Anneli Mindemo på EIRA, svenskt bibliotekskonsortium för hälso- och sjukvård samt socialtjänst.

Logga in hemifrån

På EIRA arbetar två personer med uppgift att handla upp e-tidskrifter och göra dem tillgängliga via landstingens intranät. I dag är en av de stora knäckfrågorna möjligheten att komma åt informationen hemifrån och från mottagningar som drivs inom vårdvalet.

– Det finns för många tidskriftsförlag möjligheter att nå utbudet externt genom att logga in direkt i förlagens databaser. Sjukhusbiblioteken informerar om sådana inloggningsmöjligheter.

Idag finns ingen gemensam ingång till EIRA:s basutbud av tidskrifter, istället är sjukhusbibliotekens hemsidor fönster mot användarna. Lösningen varierar mellan biblio­teken, till exempel finns gränssnitt där de 1300 betaltidskrifterna lagts i samma register som de cirka 25 000 Open Access-tidskrifterna (kostnadsfria).

Sjukhusbiblioteken har nästan alltid egna prenumerationer på databaser och tidskrifter utöver basutbudet.

Fulltextartiklar via PubMed

Förutom beslutsstödet Best Practice ingår i dag inte längre några databaser i EIRA:s basutbud.
När gratisdatabasen PubMed används inom landstingens nät finns inbyggda funktioner för att direkt klicka upp artiklar i fulltext om de finns i EIRA:s basutbud eller i sjukhusbibliotekens eget tilläggsutbud.

EIRA tar del av önskemål från landstingen när nytt innehåll ska förhandlas, till exempel från ett nätverk bestående av 50 kontaktpersoner på sjukhusbiblioteken.

Att landstingspersonalen har tillgång till minst 1300 e-tidskrifter och till kunskapsstödet BMJ Best Practice har lett till att många dubblett- och pappersprenumerationer har sagts upp under senare år.

– Detta stora ”e-bibliotek” kostar land­tingen cirka 28 miljoner kronor per år, men i andra änden sparas pengar som tidigare lades på klinikernas och bibliotekens enstaka prenumerationer. Vi försöker hitta bra och prisvärda alternativ som ryms inom de ekonomiska ramarna. EIRA förhandlar också fram avtal för de landsting som vill beställa egna tilläggs­paket.

Allt fler läser e-tidskrifter

– Vi ser tydligt att läsningen av e-tidskrifter ökar. Enbart under 2012 ökade det med 20 procent, och vi hoppas och tror på en fördubbling inom fem år.

Sjukvårdsanställda med anknytning till universitetet, till exempel genom pågående forskning, har även tillgång till universitetsbibliotekens prenumerationer på databaser och tidskrifter. Här finns inget gemensamt basutbud utan varje universitet avgör själv. EIRA:s basutbud har tyngdpunkten på tidskrifter med klinisk profil medan universitetsbibliotekens utbud mer fokuserar på basforskning.

På Sahlgrenska har klinikerna egna e-bibliotek

Sahlgrenska universitetssjukhuset har cirka 16 000 anställda. Det är ingen lätt uppgift att nå ut till alla med information om tillgången till vetenskapliga tidskrifter och sökning av vetenskaplig information i databaser.

– Vi är till för dem som arbetar kliniskt, och därför vill vi bygga upp klinik­bibliotek för att kunna ge bättre service, säger Thomas Franzén, bibliotekschef på Sahlgrenska.

Det första klinikbiblioteket finns redan på Drottnings Silvias barnsjukhus, som fått en egen webbsida med ingång till tidskrifter och databaser, samt en sökstation med dator. Medicinkliniken står nu på tur för att få ett klinikbibliotek, och tanken är att sedan bygga ut verksamheten stegvis.

Några tips: Så slipper du hamna vilse i Google-djungeln

Best Practice. Elektroniskt beslutsstöd tillgängligt via landstingens nät. Informationen är systematiskt organiserad i flikar, exempelvis prevention, diagnos, behandling och uppföljning. Utgiven av BMJ (British Medical Journal) Evidence Centre. På engelska.

Internetmedicin.se. Kunskapsdatabas för läkare med koncentrerade översikter för diagnostik och behandling av sjukdomstillstånd. Finansieras av annonsintäkter. Internetmedicin.se leds av läkaren och vdn Steven Shev.

Kunskapsguiden.se. Nationell plattform som samlar befintlig och ny kunskap inom områdena evidensbaserad praktik, psykisk ohälsa och vård och omsorg om äldre. Utgiven av Socialstyrelsen i samarbete med SKL, Statens Folkhälsoinstitut, Läkemedelsverket, SBU och TLV.

På gång:

Hälsobiblioteket. En samlad webbplats för riktlinjer, handböcker, forskningsresultat och evidens, vetenskapliga rapporter och artiklar med mera. SBU ansvarar för förstudien på regeringens uppdrag.

Medibas. En medicinsk databas för svensk sjukvård. Verktyget bygger på Norsk elektronisk legehåndbok. Konceptet finns sedan 2011 även i Danmark under namnet Laegehandbogen. Lanseras november 2013. Betaldatabas ägd av Dagens Medicin och Norsk helseinformatikk (Bonniersfären).

Via Eira når du bland annat British Medical Journal, AMA (American Medical Association) och över 1300 andra e-tidskrifter.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra / Flera krönikor

Prenumerera