Över hälften av alla landsting erbjuder numera digitala vårdbesök. Flera landsting har använt stora delar av statsbidraget professionsmiljarden till att utveckla och skapa digitala vårdtjänster. Men forskare och överläkare efterlyser mer evidens för digital diagnostik.

• 28 maj 2018
• 0
• AV: Ebba Blume

Flera landsting har valt att satsa en stor del av de statliga medlen inom digitalisering och e-hälsa och en mindre del inom kompetensförsörjning. Detta enligt Socialstyrelsens senaste rapport om hur det statliga bidraget professionsmiljarden har använts.

Mer än hälften av landstingen erbjuder till exempel numera digitala vårdbesök för förstagångsbesök eller återbesök hos exempelvis läkare, psykolog eller fysioterapeut.
Besök som alltså kan bokas och genomföras digitalt, exempelvis via en app.

Tolv landsting har dessutom planer på, eller pågående försök med digitala besök under 2018, dels i egen regi genom att exempelvis erbjuda tidsbokning via 1177 Vårdguiden, dels med hjälp av samarbetsavtal med privata aktörer. Några landsting har även digitala ungdomsmottagningar, enligt rapporten.

Mer specifika siffror från Kammarkollegiet som Sjukhusläkaren har begärt ut visar i sin tur att flera landsting har lagt miljoner från professionsmiljarden på digital vård. Region Skåne lade exempelvis i fjol över 100 miljoner kronor på ”IT-stöd och processer för förenklad administration” (som är ett av tre huvudfokus för professionsmiljarden). Inom denna satsning ingår bland annat satsning på digital vård, som ”Digitala läkarresurser”- en läkarresurs kan bemanna flera vårdcentraler oberoende geografisk planering.

Landstinget Dalarna har i sin tur satsat 2,3 miljoner kronor av sin beskärda del av professionsmiljarden under 2017 på fortsatt införande av digital vårdcentral, enligt uppgift från Kammarkollegiet.

En prioriterad satsning som Landstinget Dalarna gör på området ”IT-stöd och processer för förenklad administration” (som är ett av tre huvudfokus för professionsmiljarden) är just digital vårdcentral.

Vid en sådan kan patienten exempelvis få ett förstagångsbesök via videolänk eller app i mobiltelefon.
I skapandet av den digitala vårdcentralen för två år sedan har Landstinget Dalarna inspirerats av liknande utvecklingsarbeten som gjorts i Region Jönköpings län, som Bra Liv nära-Läkare i mobilen och från ett antal digitala vårdcentraler som drivs i privat regi.

Vid de digitala vårdcentralerna kan också diagnos ställas digitalt vid förstagångsbesök. Åtta läkare är för närvarande anknutna till den digitala vårdcentralen och flera av dem arbetar också på andra vårdcentraler. Som läkare kan man i snitt träffa åtta patienter på en dag för ett fysiskt möte med patient. Att i stället möta patienten genom videobesök gör det möjligt för läkaren att under en dag möta upp till 20 patienter, konstaterar Socialstyrelsen i sin rapport.
Enligt Matts Lindgren, projektledare för digital vård, Landstinget Dalarna, är det dock för tidigt att säga på vilket sätt de digitala vårdcentralerna har påverkat vårdtyngden på vanliga vårdcentraler eller i övrig sjukvård.
– Det vi sett är att vi har en väldigt hög procent avslutade möten, att patienter som har sökt för en åkomma vid en digital vårdcentral inte har sökt till den vanliga vården igen, säger Matts Lindgren till Sjukhusläkaren.

Vilken är den största patientgrupp som söker vård vid digital vårdcentral?
– De som sökt mest är patienter med hudproblem, de som exempelvis har fjällig hud eller ungdomar med acne. De kanske har utslag och har ont och mår dåligt av det. Det är en väldigt utsatt grupp som inte har fått det rätta stödet när de sökt råd via exempelvis 1177, och har hänvisats till egenvård lite för länge, säger Matts Lindgren.
Med digital vårdcentral kan de få remiss till rätt instans, det skapar ett mycket smidigare flöde, menar han.
De doktorer som jobbar vid digital vårdcentral jobbar annars även vid vanliga primärvården i Dalarna, berättar Matts Lindgren.

De som sökt mest till den digitala vårdcentralen är patienter med hudproblem. Matts Lindgren, projektledare för digital vård, Landstinget Dalarna.

Till skillnad från en vanlig vårdcentral, där patienten bokas in av personal, bokar patienten själv in sig vid en digital vårdcentral. Något som har väckt en oro för att det kan leda till att vården måste lägga tid på ”fel” patienter eller för att människor bokar in onödiga läkarbesök. Enligt Socialstyrelsens rapport har omkring 85 procent av videobesöken dock bedömts som relevanta. En oro har också funnits för att videobesöken riskerar att leda till felbehandling, men enligt Socialstyrelsen tycks inte heller detta hittills ha varit något problem. Om det råder osäkerhet utifrån den bedömning som kan ske under ett videobesök, så skickas en remiss för vidare utredning.
Den digitala vårdcentralen har i princip haft full beläggning sedan maj förra året, enligt Socialstyrelsens rapport. Den största gruppen som söker sig till denna vårdcentral är personer mellan 40 och 60 år.
Däremot har det varit svårare att få unga att hitta till kurator vid ungdomsmottagning via appen, enligt rapporten, och landstinget satsar nu på att sprida information om denna via sociala medier.

Hade ni inte genomfört dessa satsningar även utan pengar från professionsmiljarden?
– De pengarna betyder väldigt mycket, med hjälp av dem kan vi ta ett steg till och göra det enklare för patienter att komma i kontakt med oss, säger han.

Pengar från professionsmiljarden har också fått landstinget att satsa på en bredare digitaliseringsstrategi, vilket bland annat innebär mer digitalisering även i sjukhusvården.

Kroniskt sjuka patienter ska via digitala verktyg exempelvis bli medskapare i sin egen vård och själva välja när de behöver stöd från läkare eller sjuksköterska.
De enheter som vill och behöver ska kunna få tillgång till videolänk för återbesök i sjukhusvården, uppger Matts Lindgren, för Sjukhusläkaren.
– För en patient som har diabetes typ 1, går på sin specialistmottagning, vill ha uppföljning men bor 10 mil bort, då kan det återbesöket ske via videolänk. Likaså kan unga via videolänk få tillgång till kurator på Ungdomsmottagningen, säger han.

De möjligheter som kan skapas med hjälp av digitalisering och e- hälsa ses i Landstinget Dalarna enligt rapporten också som en möjlighet att möta framtida brister på fysisk arbetskraft och behov av kompetensförsörjning.

Men vissa läkare och forskare är tveksamma till att landstingen är så ivriga i att införa digital vård, inte när det gäller uppföljande besök, utan diagnosticering vid förstagångsbesök.

Tidigare i år kom forskare vid HTA-enheten, Camtö på Örebros Universitetssjukhus, som utvärderar vetenskapligt underlag för olika hälso- och sjukvårdsmetoder, fram till slutsatsen att det inte finns någon forskning till stöd för att diagnoser ställs endast utifrån ett digitalt vårdbesök. Det behövs mer vetenskaplig utvärdering innan sådan diagnostik på allvar implementeras i vården, anser Louise Olsson, docent och överläkare vid Örebro universitetssjukhus.
Risk för felaktiga diagnoser kan i sin tur öka kostnaderna för sjukvården och orsaka lidande hos de patienter som drabbas, menar hon.

– Det saknas kunskap om både nytta, risk och inte minst hälsoekonomiska konsekvenser. Det är intressant att landstingen lägger en så stor andel pengar på att utveckla en verksamhet utan att först vara säker på att den bottnar i en vetenskaplig grund, säger Louise Olsson till Sjukhusläkaren. Men man lägger så mycket pengar på det kunde man åtminstone ha sett till att beforska området samtidigt, resonerar hon.
Det första besöket, där patienten söker med nya symptom, bör vara ett riktigt besök där patient och läkare möts och läkaren gör en kroppsundersökning, anser Louise Olsson.
– Uppföljning är en annan situation, säger hon.

Men digitala vårdbesök kan ju, särskilt i glesbygd, göra det lättare för patienten att snabbt nå en doktor. Har landstingen med sin brist på vårdpersonal råd att invänta forskning på området?

– Jag undrar tvärtom om man har råd att inte forska på det. Och även när det gäller glesbygd kan man ändå fundera över om den digitala vården för diagnostik är lika säker, säger Louise Olsson.

Jag undrar om man har råd att inte forska på digitala vårdbesök. Louise Olsson, docent och läkare HTA-enheten, Camtö, Örebro Universitetssjukhus

Även om några landsting och regioner har gjort olika sammanställningar på området, ska detta inte tas för forskning, framhåller Louise Olsson.

Men det resonemanget tycker Matts Lindgren landar i ett Moment 22.
– Hur ska vi kunna få evidens om vi inte först kan testa, säger han.

Hur ser du på risken för fel ställda diagnoser?
– Här i Dalarna har vårdpersonalen så pass stor koll på patienterna, där kan vi följa patienten snabbt och effektivt flytta över patienter till fysiskt besök om så behövs.

Men pengarna frånprofessionsmiljarden har inte bara gått till it-stöd ute i landstingen.
Landstinget Värmland har till exempel lagt nästan 16 miljoner kronor på ”utbildningssamordnare, arbetstidsstrateg, digital samordnare, projektledare, verksamhetsutvecklare”.
– De tjänsterna har tillsatts som stöd i schemaläggning. Vårdlogistikplanering ryms också inom den satsningen, som exempelvis vårdplatskoordinator, förklarar Niklas Larsson, tillförordnad personalchef vid Landstinget Värmland.

Vad har satsningarna resulterat i?

– De pågår under lång tid och det är svårt att säga om de har gett effekt. Men i och med att vi har fått pengar har vi kunnat tidigarelägga vissa saker, säger Niklas Larsson.

I många landsting används pengar från professionsmiljarden dock till att bedriva redan pågående projekt.
Stockholms läns landsting lade exempelvis i fjol 150 miljoner kronor på e-hälsotjänster. Landstinget påbörjade sina satsningar långt innan Professionsmiljarden tillkom.
”Professionsmiljarden har bidragit till finansieringen och därmed till att vi kan fortsätta bedriva arbetet”, uppger Gabriella Norén, verksamhetsstrateg, Stockholms läns landsting, i ett mailsvar till Sjukhusläkaren.

Men Karin Båtelson, ordförande Sjukhusläkarna, är kritisk till statsbidraget går till redan pågående projekt som redan är en del av utvecklingen ute i landstingen. Hon tycker att beteckningen ”professionsmiljard” är vilseledande.
– Först blir man väldigt glad. Man väntar sig att pengarna ska gå till professionen att utveckla arbetssätt, att se över hämmande ersättningssystem, sen går en stor del av det till IT-utveckling i projekt  i verksamheten som redan är igång eller borde vara färdiga för länge sedan, säger Karin Båtelson.

Man väntar sig att pengarna ska gå till professionen att utveckla arbetssätt, att se över hämmande ersättningssystem. Sen går en stor del av det till IT-utveckling i projekt som redan är igång eller borde vara färdiga för länge sedan. Karin Båtelson, ordförande Sjukhusläkarna

Nytt för 2017 års överenskommelse mellan regeringen och SKL är att 300 miljoner kronor i professionsmiljarden öronmärks för att ge möjlighet till specialistutbildning av sjuksköterskor.
Att satsa så mycket pengar på specialistsjuksköterskeutbildning är fel, anser Karin Båtelson.

Är det inte viktigt att satsa på dem då när det råder brist på dem i vården?
– Jo, vi behöver absolut fler specialistsjuksköterskor, men det hör ju inte alls till professionsmiljarden. Dessutom måste man satsa på arbetsmiljön. Både erfarna och nyutbildade specialistsjuksköterskor säger i dag upp sig och går till kommunen eller till privata arbetsgivare eller gör något helt annat. Det hjälper inte att utbilda nya om man inte gör något konkret för att förbättra arbetsmiljön. Nu lappar man bara ett trasigt system och försöker få fram nya sjuksköterskor i stället för dem som sagt upp sig. Det är ingen idé, vi måste börja i andra änden, säger Karin Båtelson.

Vad borde man då göra i stället?
– Till exempel skapa ett chefskap som förstår vad jobbet går ut på, arbetsscheman som gör att man kan leva ett vanligt liv, utforma bra och regelbunden kompetensutveckling, underlätta kommunikationen mellan oss och patienterna och utvärdera olika ersättningssystem och se vilket som ger bäst kvalitet, säger hon.

Niklas Larsson, tillförordnad personalchef vid Landstinget Värmland, välkomnar däremot satsningen.

I Landstinget Värmland är 44 personer nu inne i specialistutbildningen till sjuksköterska inom områden som bland annat psykiatri, IVA och operation. Utbildningstjänster fanns redan tidigare, men då fick man själv finansiera dem med studiestöd. Nu kan en sjuksköterska läsa på halvtid och jobba på halvtid och samtidigt få full lön, medan statsbidrag även täcker upp för den vikarie man måste ta in på dennes plats.

Lyckas ni täcka upp för de sjuksköterskor som försvinner för att de vidareutbildar sig?
– Till viss del. Vi har fler sjuksköterskor nu än för två år sedan. Men det handlar om nyutbildad personal, det är svårt att få tag i erfaren personal, säger Niklas Larsson.

Kommer professionsmiljarden på något sätt läkarna till del i ert landsting?
– Specialisttjänsterna berör inte läkarna, men digitaliseringsarbetet påverkar alla yrkesgrupper, säger Niklas Larsson.

När det gäller den digitala biten har Landstinget Värmland redan självincheckning till sjukhus. Nu tittar man bland annat på samarbete med systemleverantör för att personal ska kunna använda läsplattor på ronder.

Men riktade statsbidrag har även en baksida, enligt Niklas Larsson; generellt innebär de mer administration. Inte bara för landstingets ekonomer, utan även för verksamhetschefer i vården, som måste återrapportera hur pengarna används.
– Det är väldigt mycket administration runt de delarna. Det tar arbetstid till viss del också för verksamhetschefer, säger Niklas Larsson.

Så har landstingen använt pengar från professionsmiljarden

IT-stöd, distansvårdsprojekt, specialistutbildning för sjuksköterskor. Här är exempel på hur landstingen under 2017 använde pengar ur Professionsmiljarden, enligt siffror som Sjukhusläkaren har begärt ut från Kammarkollegiet. 

1.Region Norrbotten:

Stimulansmedel: ”Som en del i kompetensförsörjningsarbetet arbetar regionen med utlandsrekrytering och även med integration av nyanlända som har utbildning inom hälso- och sjukvårdsområdet. Regionen har upphandlade leverantörer av språkutbildning och har via stimulansmedlen även anställt en egen språklärare. Regionen har stora geografiska avstånd, vilket har medfört att regionen sedan länge arbetat med olika projekt som syftar till att öka digitalisering, ändra arbetssätt och nyttja resurser på bästa sätt”. Norrbotten satsar också på Vårdnära service (VNS), där personer som inte har vårdutbildning kan utföra serviceuppgifter.

Erhållet bidrag 2017: 16, 5 miljoner kronor
Vårdnära service: omkring 24 miljoner kronor
Språkutbildning, vårdpersonal: cirka 600 000 kronor
Processledartjänst, oberoende av inhyrd bemanning 770 000
Distansvårdsprojekt: cirka 2 miljoner kronor

Specialistutbildning för sjuksköterskor: Erhållet bidrag: cirka 7, 5 miljoner.
Utbildningstjänster: cirka 5,4 miljoner, studieförmåner: cirka 5 miljoner
”Den riktade satsningen har bidragit till att regionen haft möjlighet att utöka antalet utbildningstjänster och erbjuda fler studieförmåner under 2017. Totalt investerade regionen 10,4 miljoner kronor i vidareutbildning av sjuksköterskor”

2.Region Skåne:

Erhållet bidrag: 126 miljoner, varav dryga 86 avsedda som stimulansmedel att använda inom professionsmiljardens tre utvecklingsområden.

Resterande medel, omkring 40 miljoner, är avsatt för att kunna erbjuda möjlighet för sjuksköterskor att genomgå specialistutbildning.

It-stöd och processer för förenklad administration och bättre tillgång till information till vårdens medarbetare:
Minska dubbelarbete i systemet för medarbetaren: 270 000
E-learning: Utbildning läkemedelsmodulen Melior för nyanställda läkare i syfte att fler läkare kan gå utbildningen och genomgå den på egentid. Resultat: bättre läkemedelslistor vid utskrivning. Utbildningar e-tjänster, nytt intranät, sprida kunskap om 1177- tjänster till allmänhet, patienter och medarbetare, it-system, framtagande av utbildningsfilm (habiliteringsplanering för föräldrar) som frigjort mer tid för medarbetare: drygt 1,3 miljoner kronor.

Framtagande utbildningsfilm Mindfullness, som frigjort mer tid för medarbetare: 250 000 kronor
Framtagande av diagnosutbildning, utbildningsfilm för föräldrar om autism och intellektuell funktionsnedsättning: drygt 1,2 miljoner kronor.
Nya förenklade processer för förskrivning och leveranser av hjälpmedel för ökad säkerhet och minskad administration: 2 miljoner

Utvecklade beslutsstöd: cirka 600 000 kronor
Införande kostnad per patient: cirka 980 000 kronor.
Införande regional tjänst för Sterilhantering: drygt 2,8 miljoner.
Förstudie för nytt system för gemensam sammanhållen vårddokumentation: drygt 130 000

E-hälsa; applikationen Hälsa på plats som medger mobil tillgänglighet för journalföring. Appen ska pilotas på enheter i Region Skåne för att utvärderas och sedan breddinföras. Projekt pågår: 3 855 238 kronor.

Läkemedelsomställning införande IT (cirka 2 miljoner), informationsplattform som samordnar data (cirka 6 miljoner) , införande av Single Sign On (240 000), förstudie schemaläggningsverktyg (ca 25 000 kronor).
Förstudie vårdanpassad smartphone: (ca 140 000).
Förstudie system, förstudie SMS påminnelser och digitala kallelser (cirka 137 000 kronor).

Appfunktionalitet för 1177 Vårdguiden tidbok och videofunktionalitet (7 miljoner) ,
Stöd och behandlingsplattform 2, 5 miljoner.

Planerade distansmöten för besök/återbesök (1, 5 miljoner).
Digitala läkarresurser (en läkarresurs kan bemanna flera vårdcentraler oberoende geografisk planering vilket ger tillgänglighet även på mindre orter): 2 miljoner kronor.
Symptomvägledning och digitalt stöd för triagering: 900 000
Tjänster för kroniker inom KOL och hjärtsvikt: 2, 5 miljoner

Totalsumma It-stöd och processer för förenklad administration, Region Skåne: 102 969 073 kronor
Totalsumma, smartare användning av medarbetarnas kompetens: cirka 88,4 miljoner.

Totalsumma, stöd till planering långsiktig kompetensförsörjning: drygt 163 miljoner

Kompetensförsörjning utlandsutbildade: 4, 4 miljoner
Jobbsatsning långtidsarbetslösa unga samt extratjänster: 28,6 miljoner
Kompetensutveckling sjuksköterskor: 727 000

3.Region Uppsala:
Erhållet statsbidrag: drygt 34, 5 miljoner
Specialistutbildning sjuksköterskor studielön: 19, 5 miljoner
Insatser utländsk personal: 3,7 miljoner
Kliniskt utvecklingsår, förstärkt yrkesintro: 10, 3 miljoner
Insatser e-hälsa och digitalisering: 7, 7 miljoner

4.Region Västernorrland:
Erhållet bidrag: 23,5 miljoner
Utvecklingsprojekt specialistvård: fem miljoner
Utvecklingsprojekt primärvård: 3, 9 miljoner
Utbildning av specialistsjuksköterskor: 7, 3 miljoner
Tandvård projekt: 700 000
IT-satsningar: 6,3 miljoner

5.Region Västmanland:
Erhållet bidrag: 25,5 miljoner kronor
Specialistutbildning sjuksköterskor: 91 500 kronor
IT-stöd och processer: (ex webbtidbokning, självbetjäningstjänster, sammanhållen journal, etc): 198 000 kronor

6.Region Örebro:
Erhållet statsbidrag: cirka 28 miljoner kronor
Projektledare ”oberoende hyrpersonal”: 450 000 kronor.
Två projektledare halvtid, ”vårdplatsutredning”: cirka en miljon kronor.
60 nya utbildningstjänster: omkring 30 miljoner kronor.
Subvention för vårdnära service och kostnader för digitalisering: 3, 6 miljoner

7.Region Jönköping:
Erhållet bidrag: 33,7 miljoner kronor.
Har lagt omkring 22 miljoner kronor på ”e-hälsa, licenser, konsulter, intern tid” och 22,5 miljoner på utbildningslön/utbildningstjänster för sjuksköterskor i specialistutbildning.

8.Region Kronoberg:
Erhållet bidrag: 18 578 147 kronor
”Statsbidraget har betraktats som en generell finansiering. Utvecklingsinsatser har inte projektredovisats, men överstiger vida erhållet bidrag. Insatserna har genomförts i enlighet med överenskommelsens intentioner”.

9.Landstinget Blekinge:

Erhållet bidrag: cirka 15 miljoner kronor.
Projektledare framtidens hälso- och sjukvård, snabbspår, personal it-ronder, etc: cirka 10 miljoner kronor.
Utbildningsanställningar för akademisk specialisttjänstgöring, it-ronder, utbildningsvårdcentral: 13, 3 miljoner

10.Landstinget Kalmar:
Erhållet bidrag: 23 miljoner
Projektledare, verksamhetsutvecklare, verksamhetwsrepresentanter: cirka  15 miljoner
Specialistutbildning sjuksköterskor: 7,2 miljoner
Serviceavtal för multimediatoolkit, anmälningsskärmar, etc: 500 000 kronor.

11.Landstinget Dalarna:
Erhållet bidrag: 27 miljoner
Införande av digital vårdcentral: 2, 3 miljoner kronor.
Utveckling och implementering av it-stöd för patientinformation, eerbjuda sjuksköterskor utbildningstjänst med bibehållen lön, etc: 1, 6 miljoner kronor.
Utbildningssatsning specialistutbildning sjuksköterskor: 8,5 miljoner
Utbildning övrigt sjuksköterskor, AT, ST: 7, 8 miljoner.

12.Region Gotland:
Erhållet bidrag: 5,5 miljoner
Specialistutbildning sjuksköterskor: 1, 9 miljoner
Lönekostnad: 1, 8 miljoner
Kompetensutveckling: 1,4 miljoner

13.Stockholms läns landsting:
Erhållet bidrag: cirka 217 miljoner kronor varav 148,7 miljoner i stimulansmedel och 68,1 miljoner för att erbjuda möjlighet att genomgå specialistutbildning.
Kostnader e-hälsotjänster (varav exempelvis patientens egen provtagning och videokommunikation): omkring 150 miljoner kronor.
Kostnader för bibehållen lön vid utbildnings till specialistsjuksköterska: 68 300 kronor.

14.Västra Götalandsregionen:
Erhållet bidrag: 159, 8 miljoner kronor.
Siffror saknas över hur mycket regionen satsat på olika områden, men enligt uppgift till Kammarkollegiet är exempel på aktiviteter som genomförts 2017 inom ramen för professionsmiljarden:
Digitala vårdmöten där VGR startat Närhälsan Online och en virtuell ungdomsmottagning.
Distansövervakning med hjälp av sensorteknik, internetbaserat stöd och behandling (exempelvis har KBT via nätet implementerats) och digital kommunikation med vården.
Vidare har resurser bland annat gått till introduktionsprogram för utlandsutbildade läkare.

15.Region Halland:
Erhållet bidrag: 30, 5 miljoner
Sjuksköterskor utbildning: 12, 5 miljoner
Licenser, konsulter, etc: cirka 8 miljoner.

16.Region Jämtland/Härjedalen:
Erhållet bidrag: 12,2 miljoner
Handläggare: 4,3 miljoner
Sjuksköterskor: 1, 3 miljoner
Läkare och övrig personal: 2, 8 miljoner
Studielön: 4,5 miljoner
Data, telefoni och IT: 1, 3 miljoner

17.Region Gävleborg:
Erhållet bidrag: 27,2 miljoner
Specialistutbildning sjuksköterskor: 8, 5 miljoner
Lönekostnad: 16, 8 miljoner
Utbildningskostnad: 1,1 miljoner

18.Landstinget Sörmland: 

Erhållet bidrag: 27, 5 miljoner. Projektledare, sjuksköterskeutbildning, AT-läkare, konsulter: 19700 kr

19.Landstinget Värmland: 

Erhållet bidrag: cirka 26,7 miljoner kr. Specialistutbildning sjuksköterskor, digital samordnare, projektledare, verksamhetsutvecklare, med mera: 24, 3 miljoner. IT-utrustning, utbildning, etc: 2,3 miljoner kronor.

20.Region Östergötland:
Erhållet bidrag: 43,2 miljoner kronor.
It-stöd och processer för förenklad administration och bättre tillgång till information för vårdens medarbetare:
(varav en del handlar om införande av teknik och arbetsmetoder för distansmöten, webbtidbok samt digitala besök, uppföljningsbesök): 15,3 miljoner kronor.
Smartare användning av medarbetarnas kompetens: 25, 3 miljoner kronor.
Stöd till planering av långsiktig kompetensförsörjning: 50, 4 miljoner
Möjliggörande för sjuksköterskor att specialistutbilda sig: 32, 2 miljoner.

21.Västerbottens läns landsting: 

Erhållet bidrag: 25, 4 miljoner. Projektledning, produktions- och kapacitetsstyrning samt vårdnära service: 1, 6 miljoner. Distansmötesplattform: cirka 800 000 kronorValidering av hälsa- och sjukvårdspersonal: 1, 6 miljoner. Utbildningsförmåner: 8 miljoner. Infrastruktur: 10, 5 miljoner. Distansmötesplattform: 403 369 kronor. Vårdnära service: 2, 4 miljoner.