Mer resurser avgörande för att motverka hot och våld
Hanna Kataoka, specialist i psykiatri, rättspsykiatri och beroendemedicin, anser att den viktigaste åtgärden för att förebygga hot och våld ofta missas. – En högre personaltäthet, erfarenhet och rätt kompetens är helt avgörande för att komma till rätta med problemen, säger hon.
Hanna Kataoka sitter dessutom med i Läkarförbundets förbundsstyrelse och är ordförande för Sahlgrenska universitetssjukhusets läkarförening och huvudskyddsombud för sjukhuset.
Att hon i sin kliniska vardag befinner sig i verksamheter där man oftare tangerar situationer där det kan uppkomma hot och våld har gjort att hon tänkt en hel del på ämnet. Och i hennes ögon missas oftast det viktigaste perspektivet.
– Det som är helt avgörande för att motverka hot och våld i sjukvården är att det satsas mer resurser. Arbetsgivaren har arbetsmiljöansvaret och vill de komma till rätta med hot och våld så kostar det, säger hon och fortsätter:
– Det är nämligen högre personaltäthet, och då med välutbildad och erfaren personal, som gör att man kan förebygga hot och våld. Och det får man inte över en natt. Det går att genomföra arbetsmiljöronder, att stödprata och att checka av listor i det oändliga, men vad hjälper det när situationer uppkommer på grund av stressade och sjuka patienter och stressad personal. Man måste bryta den onda cirkeln.
Hon beskriver hur man inom psykiatrin allt oftare nödgas att plocka in helt oerfaren personal eller vikarier ”från gatan”.
– Verksamheten får förvisso fler huvuden, men om det saknar kunskap och erfarenhet kan hot och våldssituationer till och med triggas och öka.
Det som är helt avgörande för att motverka hot och våld i sjukvården är att det satsas mer resurser. Hanna Kataoka, specialist i psykiatri, rättspsykiatri och beroendemedicin
En annan aspekt som hon menar är central är att ledningen tydligt markerar var gränsen går. Som ett exempel lyfter hon en kollega som kontaktat henne i rollen som skyddsombud inför att hen skulle göra en läkarbedömning av en patient som tidigare mordhotat ett flertal andra kolleger.
– Då kan man fråga sig, när är det sluthotat? Hur många gånger är det okej att en patient hotar personal utan att ledningen agerar? Om vi har nolltolerans så betyder det att noll gånger är okej. Det finns inga checklistor som hjälper där, utan ledningen måste sätta stopp, säger Hanna Kataoka.
Hon menar att händelser och tillbud också får passera, just på grund av att det handlar om patienter med psykisk sjukdom, men att alla händelser oavsett om det handlar om patienter som har en allvarlig psykisk sjukdom eller inte ska polisanmälas om hot och våld förekommit.
– Vi inom psykiatrin vet att arbetet är kopplat till en ökad risk att utsättas för hot och våld, men vi vet lika väl att bemötande, hög personaltäthet, erfarenhet och rätt kompetens minskar risken även för att så kallade högriskpatienter ska bruka hot och våld. Det går också att på förhand identifiera risksituationer för hot och våld genom att genomföra en strukturerad riskbedömning.