”Medveten skräckpropaganda”
Onekligen skickligt regisserat, men förtjänar svensk sjukvård detta underbetyg?
För mig är det skräckpropaganda att 3 000 patienter dör och 100 000 skadas av svensk sjukvård årligen och att Vårdförbundet känner ett behov att hedra de döda med en ”kyrkogård” av kors.
Det är väl uppenbart att ingen i vården vill skada sina patienter. När jag ställer mig vid operationsbordet är det alltid nollvision som gäller, men det är lättare att säga tullipanaros än att göra en. Givetvis finns det en politisk agenda med detta utspel.
För mig är det uppenbart att Vårdförbundet utnyttjar Socialstyrelsens utredning i propagandasyfte för att stärka sina positioner i ledningen av sjukvården och även för att flytta fram positionerna när det gäller uppgiftsglidning (task shifting).
Sjukhusläkaren har som uppgift att skapa debatt och opinion. Detsamma vill Vårdförbundet göra med Socialstyrelsens utredning om vårdskador som instrument.
Det är helt riktigt som Sjödahl, Ahlberg och Rutberg skriver; att extrapoleringen av dödsfall i Socialstyrelsens undersökning blivit uppfattat som ett verifierat fynd, framför allt av personer utan medicinsk bakgrund.
Tyvärr har antagandet även använts av läkare vid symposier, men främst av Vårdförbundets företrädare i det nyligen lanserade politiska manifestet där det sägs: ”3000 människor dör i Sverige varje år på grund av brister i vården. Det vill vi ändra på!”
Vårdförbundet gör just den feltolkning som Sjödahl, Ahlberg och Rutberg varnar för. Men man gör den medvetet. Tro inget annat. Det framgår inte minst vid en läsning av Vårdförbundets politiska manifest.
En stor del av manifestet handlar om att sjukvården skulle bli säkrare om sjuksköterskor tog över.
Tyvärr skulle en hel del av förslagen leda till fler vårdskador, inte färre.
Så här heter det i manifestet:
• När biomedicinska analytiker tar över utskärning av material för diagnostik av olika cancersjukdomar från läkare, sker det med en högre noggrannhet och kvalitet. Patienterna får en säkrare diagnos och fler överlever.
• Specialistsjuksköterskor i äldrevård och distriktssköterskor ska leda vården. Om vi organiserar äldrehälsovård som mödrahälsovård och barnhälsovård skulle äldre få bättre hälsa och högre livskvalitet. Det sparar pengar som i dag läggs på akutsjukvård för äldre.
• Röntgensjuksköterskor kan ta mobil röntgen till boenden så slipper äldre en påfrestande och dyr resa till sjukhus. Mobil röntgen kan också användas inom kriminalvården och på härbärgen för att öka säkerheten och tillgängligheten.
• Distriktssköterskor skulle kunna få ett större ansvar i primärvården vid bedömning av öroninflammationer, urinvägsinfektioner och för uppföljning av exempelvis diabetes. För att motverka antibiotikaresistens kan distriktssköterskan följa sjukdomsförloppet med återbesök dag för dag.
• Barnmorskor i Sverige sköter mödrahälsovård och förlossningar både på sjukhus och i hemmen med fantastiskt resultat. Vi har världens lägsta mödradödlighet och spädbarnsdödlighet.
• Ambulanssjuksköterskor kan göra bedömningar och påbörja behandling redan i ambulansen, vid exempelvis stroke.
Så långt Vårdförbundets politiska manifest.
Om vi återgår till Socialstyrelsens studie så har vi fått flera intressanta debattinlägg på webben (www.sjukhuslakaren.se).
Hans Danielsson överläkare i Helsingborg har skickat en artikel som bidrar till att öka förståelsen kring komplexiteten i beskrivningen av vårdskador.
I en artikel i JAMA beskriver Hayward och Hofer1 hur man utifrån drygt 4 000 dödsfall kunde identifiera 111 fall av under sjukhusvistelsen uppkommen njursvikt orsakat av vätske-, elektrolyt- eller läkemedelsbiverkningar som medfört patientens död.
14 specialister fick därefter eftergranska och skatta de 111 dödsfallen utifrån sannolikheten att död hade varit möjlig att förebygga, sannolikhet att lämna sjukhuset i livet om skadan ej inträffat och slutligen sannolikheten att patienten levde tre månader senare om skadan ej inträffat.
De uppskattade sifforna blev 22,7 procent, 6 procent respektive 0,5 procent.
Deras konklusion är att medicinska felbehandlingar är ett stort problem oavsett patientens förväntade överlevnad, men att deras undersökning föreslår att tidigare studiers tolkningar av kopplingen mellan vårdskada och behandlingsresultat avseende antalet medicinska fel sannolikt är vilseledande.
Även denna studie har stora brister, men resultaten och tolkningen av resultaten skiljer sig helt från Socialstyrelsens studie och liknande studier i USA.
Ett kritiskt förhållningssätt till denna typ av studier är viktig och jag är inte riktigt säker på att man har på fötterna när man ropar på vargen med Socialstyrelsens underlag som faktabas.
Thomas Zilling, ordförande Sjukhusläkarna
Referenser:
1. Hayward RA, Hofer TP. Estimating Hospital Deaths Due to Medical Errors. Preventability Is in the Eye of the Reviewer. JAMA. 2001; 286: 415-420.
Stöd för läkares fortbildning försvann
i Socialstyrelsens kvalitetsföreskrifter
Jag saknar en mer professionell inställning hos läkarförbundet till media och information. Allmänheten kan ju inte förstå varför läkarnas roll är så viktig i vården om inte läkarförbundet stiger ner från sina höga hästar och går ut och informerar om sin syn. Vi kanske kan hoppas att kommande generationer läkare har ett mer modernt och prestigelöst sätt att kommunicera på. Det är frustrerande att läkarförbundet har så dålig förmåga att måla upp en annan, läkarpositiv, bild. Vårdförbundet är skickliga kommunikatörer och talar bara om vad sköterskorna är bra på. Läkarförbundet borde bli bättre på att sprida information om vad läkare är bra på istället för att måla upp sig som offer i alla möjliga och omöjliga sammanhang.
Italien har också lägsta mödradödlighet i världen och mödravård är inte styrd av barnmorskor där.
Men hur många komplikationer får kvinnor under förlossningen i Sverige? Hur många sfinkterskador eller andra komplikationer pga barnmorskan vill inte ha hjälp av läkare?